En titt på arbetar- och kvinnorörelsekamp åren 1900-1910 i spåren på Helene Ugland

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen. Hon flyttade till Sverige år 1900 och bosatte sig så småningom i Göteborg. 1903 blev hon skriven i Masthuggets församling samtidigt som hon gifte sig med redaktören vid Ny Tid Anton Andersson och kom att kalla sig Ugland-AnderssonNär hennes man blev chefredaktör vid Östergötlands Folkblad flyttade de till Norrköping. Här fick också Helene arbete på tidningen och som den socialist hon var utnyttjade hon flitigt sitt utrymme i tidningen med att agitera. Dessutom reste hon mycket och höll föreläsningar inte minst om mänskliga rättigheter. Hon ansåg att kristendomen var humbug och tyckte att den hade för stor plats i skolan.Hon deltog i socialdemokratiska kvinnokonferenser där hon propagerade för fri kärlek, rätten till preventivmedel och annat som gynnade kvinnors kamp för jämställdhet. Dock blev hon missförstådd då hennes belackare skyllde henne för att förespråka lösaktigt leverne.Sina sista verksamma år tillbringade hon i Gnesta där hon blev kommunalpolitiker. Hon dog 1 aug.1940.

Fackskolan för huslig ekonomi. En möjlighet till utbild­ning och kvinnoemancipation för de ogifta borgarflick­orna. : En social rekryteringsstudie av lärarinnekandidater till fackskolan för huslig ekonomi i Upp­sala, 1895-1910.

Jag har med denna uppsats velat undersöka betydelsen av Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,(FHE), för de ogifta borgarflickornas emancipation vad beträffar utbildningsmöjlig­heter. Detta har jag gjort genom att undersöka den sociala re­kryteringen, där de rekryterade flickornas fäders yr­ken, samt en geografisk fördelning har upptecknats, från tiden då skolan grundades, 1895 och fram till 1910. Det undersökta materi­alet, som är matriklar för rekryterade hushållslärarinnor på FHE, är arkivmaterial som lagras på Landsarkivet i Uppsala, där FHE är arkivbildare.   Undersökningen visar att ca 65 % av eleverna var av medelklassfamilj, vilket vid jämförelse överrensstämmer med andra liknande skolor. Blanda annat visar min jämförande undersökning med Folkskollärarinneseminariet i Falun, (FFS), detta. Det som utmärker FHE är dock det höga antalet elever som kom från akademiker-och överklasshem, ca.30 % och det låga antalet med arbetarbakgrund,(2-4%), vilket visar på att skolan hade en övervägande borgerlig profil.