Läsförståelse : meningen med att läsa är att förstå det man läser

Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos eleverna i testgruppen. Eleverna i testgruppen följs upp och arbetet beskrivs mer ingående av mig som deltagande observatör. Övningarna genomfördes 3-4 gånger i veckan med 20min vid varje tillfälle och under sex veckor. Testresultaten redovisas i tabellform och arbetsprocessen följs upp och beskrivs. I resultaten kan man utläsa en förändring i positivriktning hos testgruppen och i klassens resultat.

Öppna test jämfört med blindtest : Hur påverkas lyssnarens bedömning?

Denna undersökning söker ett svar på hur den relativt vana lyssnarens bedömning av ljudkvalitet påverkas av ett så kallat öppet test, där det som bedöms är känd för lyssnaren, jämfört med ett blindtest, där detta objekt är okänt. Frågan appliceras på kvalitetsbedömningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren påverkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas är känd eller inte. För att ta reda på detta genomfördes ett lyssningstest med nio deltagare. Deltagarna fick betygssätta perceptuellt kodade ljudfiler mot en känd referens, både som ett blindtest samt i ett öppet test. Resultatet är mångtydigt och inga generella slutsatser för hur lyssnaren påverkas av ett öppet test jämfört med ett blindtest går att uppfatta. Resultatet visar dock att påverkan ett öppet test har på lyssnarens bedömning är högst individuell. Lyssningstest i form av blindtest bör därför användas för att uppnå pålitligast resultat. 

Diagnostiskt läs- och skrivprov - ett verktyg för att identifiera elever som riskerar att ej nå målen i svenska, år 3?

Vi har i detta arbete jämfört resultat i DLS-prov, moment läsförståelse, för ett antal elever i år 3 med deras resultat gällande läsförståelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa två prov bedömer läsförståelsen på samma sätt, för att se om DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse. Vårt resultat visar att det finns en överensstämmelse mellan våra elevers resultat på DLS-provet och samma elevers resultat på läsförståelsedelarna i de nationella proven för årskurs 3, 2011. Sambandet är signifikant starkare när vi jämför med resultaten på enbart Delprov B (läsning av skönlitterär text) än då vi jämför med resultaten för hela läsförståelseavsnittet respektive Delprov C (läsning av faktatext).   Resultatet för våra elever tyder på att DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse av skönlitterära texter. Det är mer tveksamt om DLS är användbart för att fånga upp de elever som har svårigheter med läsförståelsen då det gäller läsning av faktatext.   Det behövs dock mer tidskrävande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjälpa eleverna att utveckla alla de förmågor och färdigheter som finns i kursplanemålen. En bra bedömning kan bara göras utifrån ett test om testet stämmer mycket väl överens med målet i kursplanen. Resultatet från en sådan test kan dessutom hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.

A home environment test battery for status assessment in patients with motor fluctuations

Background and aims Evaluating status in patients with motor fluctuations is complex and occasional observations/measurements do not give an adequate picture as to the time spent in different states. We developed a test battery to assess advanced Parkinson patients' status consisting of diary assessments and motor tests. This battery was constructed and implemented on a handheld computer with built-in mobile communication. In fluctuating patients, it should typically be used several times daily in the home environment, over periods of about one week. The aim of this battery is to provide status information in order to evaluate treatment effects in clinical practice and research, follow up treatments and disease progression and predict outcome to optimize treatment strategy. Methods Selection of diary questions was based on a previous study with Duodopa® (DIREQT). Tapping tests (with and without visual cueing) and a spiral drawing test were added. Rapid prototyping was used in development of the user interface. An evaluation with two pilot patients was performed before and after receiving new treatments for advanced disease (one received Duodopa® and one received DBS). Speed and proportion missed taps were calculated for the tapping tests and entropy of the radial drawing velocity was calculated for the spiral tests. Test variables were evaluated using non-parametric statistics. Results Post-treatment improvement was detected in both patients in many of the test variables. Conclusions Although validation work remains, preliminary results are promising and the test battery is currently being evaluated in a long-term health economics study with Duodopa® (DAPHNE).

12-month results from a novel test battery used in a duodenal levodopa infusion trial

A novel test battery consisting of self-assessments and motor tests (tapping and spiral drawing) for patients with Parkinson’s disease (PD) was developed for a hand computer with touch screen in a telemedicine setting. Tests are performed four times per day in the home environment during weeklong test periods. Results are processed into scores for different dimensions of the symptom state and an ‘overall score’ reflecting the global condition of a patient during a test period. The test battery was validated in a separate study recently submitted to Mov Disord. This test battery is currently being used in an open longitudinal trial (DAPHNE, EudraCT No. 2005- 002654-21) by sixty-five patients with advanced PD at nine clinics around Sweden. On inclusion, the patients were either receiving treatment with duodenal levodopa/carbidopa infusion (Duodopa®) (n=36), or they were candidates for receiving this treatment (n=29). We now present interim results for the first twelve months. Test periods were performed in three-month intervals. During most of the periods, UPDRS ratings were performed in afternoons at the start of the week. In twenty of the patients, scores were available during individually optimized oral polypharamacy, before receiving infusion and at least one test period after having started infusion treatment. Usability and compliance with performing tests, this far are good, both with patients and clinical staff. Correlations between test periods 2 and 3 during infusion treatment (three months apart) are stronger for overall test score than for total UPDRS, indicating good reliability. The correlation between overall test score and UPDRS for all test periods is adequate (r=-0.6). In an exact Wilcoxon signed rank test, where the endpoint is the change from the first to the twelve month test period (n=25), there was no change in test results in any of the test battery dimensions for the patients already receiving infusion when included. However, in the patients entering the study before receiving infusion, there was a significant change (improvement) from the baseline to the twelve month test period in dimensions; ‘off’, ‘dyskinesia’ and ‘satisfied’ and in the ‘overall score’ (n=15). The mean improvement in overall score after infusion was 29% (p=0.015). We conclude that the test battery is able to measure a functional improvement with infusion that is sustained over at least twelve months.

Testverktyg för test av mobila applikationer : En jämförande fallstudie

Användandet av mobila applikationer har växt radikalt de senaste åren och de samverkar med många system. Därför ställs det högre krav på kvaliteten och att applikationen ska anpassas till många olika enheter, operativsystem samt plattformar. Detta gör att test av mobila applikationer blivit viktigare och större. Detta arbete har bedrivits som en jämförande fallstudie inom området test av mobila applikationer samt testverktyg. Syftet har varit att beskriva hur testning av mobila applikationer sker idag vilket gjorts genom litteraturstudier och intervjuer med IT-företag. Ett annat syfte har varit att utvärdera fyra testverktyg, deras för- och nackdelar samt hur de kan användas vid testning av mobila applikationer och jämföras mot manuell testning utan testverktyg. Detta har gjorts genom att skapa förstahandserfarenheter baserat på användandet av testverktygen. Under arbetet har vi utgått från mobila applikationer som vi fått tillgång till av Triona, som varit vår samarbetspartner.Idag finns många olika testverktyg som kan användas som stöd för testningen men få företag har implementerat något eftersom det kräver både tid och kompetens samt valet av testverktyg kan vara svårt. Testverktygen har olika för- och nackdelar vilket gör att de passar olika bra beroende på typ av projekt och applikation. Fördelar med att använda testverktyg är möjligheten att kunna automatisera, testa på flera enheter samtidigt samt få tillgång till enheter via molnet. Utmaningarna är att det kan vara svårt att installera och lära sig testverktyget samt att licenserna kan vara dyra. Det är därför viktigt att redan innan implementationen veta vilka tester och applikationer testverktygen ska användas till samt vem som ska använda det. Utifrån vår studie kan slutsatsen dras att inget testverktyg är helt komplett men de kan bidra med olika funktioner vilket effektiviserar delar av testningen av mobila applikationer.