2 resultados para Conflict Management

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Objective: It has been shown that specific competence is necessary for preventing and managing conflicts in healthcare settings. The aim of this descriptive and correlation study was to investigate and compare the self-reported conflict management competence (CMC) of nursing students who were on the point of graduating (NSPGs), and the CMC of registered nurses (RNs) with professional experience. Methods: The data collection, which consisted of soliciting answers to items measuring CMC in the Nurse Professional Competence (NPC) Scale, was performed as a purposive selection of 11 higher education institutions (HEIs) in Sweden. Three CMC items from the NPC Scale were answered by a total of 569 nursing students who were on the point of graduating and 227 RN registered nurses with professional experience. Results: No significant differences between NSPGs and RNs were found, and both groups showed a similar score pattern, with the lowest score for the item: “How do you perceive your ability to develop the group and strengthen competence in conflict management and problem-solving, based on knowledge of group dynamics?”. RNs with long professional experience (>24 months) rated their overall CMC as significantly better than RNs with short (<24 months) professional experience did (p = .05). NSPGs who had experience of international studies during their nursing education reported higher CMC, compared with those who did not have this experience (p = .03). RNs who reported a high degree of utilisation of CMC during the previous month scored higher regarding self-reported overall CMC (p < .0001). Conclusions: Experience of international studies during nursing education, or long professional experience, resulted in higher self-reported CMC. Hence, the CMC items in the NPC Scale can be suitable for identifying self-reported conflict management competence among NSPGs and RNs

Relevância:

60.00% 60.00%

Publicador:

Resumo:

Det gemensamma intresset för konflikter grundade idén att studera väl ansedda ledares perspektiv på arbetsplatskonflikter och hur dessa ledare löser konflikter konstruktivt. I grunden finns en undran om väl ansedda ledare har förmågor som gör att de löser konflikter mer konstruktivt. Konflikter utgör en stor del av en ledares arbetstid. Konflikter kan förmodligen inte undvikas men hur konflikter hanteras är avgörande för att en organisation och dess anställda skall mogna och utvecklas. Det har utövats forskning inom konflikthantering utifrån ett ledarskapsperspektiv men de studierna har haft en kvantitativ ansats. Studiens syfte är att undersöka hur väl ansedda chefer ser på arbetsplatskonflikter och hur dessa chefer hanterar konflikter. Ett delsyfte är att erhålla kunskap om vilka metoder ansedda ledare använder i konflikthantering. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka typer av arbetsplatskonflikter uppstår i en organisation? Vad är avgörande om konflikter blir konstruktiva eller destruktiva? Vad har ledarskapet för inverkan på konflikthantering och hur ska ledaren ta sig an konflikter? Vilka förmågor och egenskaper har ledare som hanterar konflikter effektivt? Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det införskaffade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av teoriramen. Slutligen användes Rahims (2002) teori om conflict management i diskussion då det i resultatet framkom stöd för modellen, dock med en utveckling vilket presenteras i slutsatsen. I studiens analys framkom att ledare som hanterar konflikter konstruktivt behärskar tre huvudområden. Dessa förmågor är människoorienterad, uppgiftsorienterad och lärande- och kulturorienterad. Väl ansedda ledare manövrerar emellan dessa förmågor beroende på situation. I studiens resultat framkom också att undvikande och dominant ledarskapsbeteende skapar barriärer i konflikthantering.