Acoustic Design in Urban Development : analysis of urban soundscapes and acoustic ecology research in New York City

The world is urbanizing rapidly with more than half of the global population now living in cities. Improving urban environments for the well-being of the increasing number of urban citizens is becoming one of the most important challenges of the 21st century. Even though it is common that city planners have visions of a ’good urban milieu’, those visions are concerning visual aesthetics or practical matters. The qualitative perspective of sound, such as sonic diversity and acoustic ecology are neglected aspects in architectural design. Urban planners and politicians are therefore largely unaware of the importance of sounds for the intrinsic quality of a place. Whenever environmental acoustics is on the agenda, the topic is noise abatement or noise legislation – a quantitative attenuation of sounds. Some architects may involve acoustical aspects in their work but sound design or acoustic design has yet to develop to a distinct discipline and be incorporated in urban planning.My aim was to investigate to what extent the urban soundscape is likely to improve if modern architectural techniques merge with principles of acoustics. This is an important, yet unexplored, research area. My study explores and analyses the acoustical aspects in urban development and includes interviews with practitioners in the field of urban acoustics, situated in New York City. My conclusion is that to achieve a better understanding of the human living conditions in mega-cities, there is a need to include sonic components into the holistic sense of urban development.

Historiografisk metafiktion och faktion : Romantikens berättelse om den förstenade gruvdrängen Fet-Mats i två postmoderna versioner

Fet-Mats är den gruvdräng som omkom och försvann i en rasolycka i Falu koppargruva under 1670-talet och vars kropp upptäcktes välbevarad, med fortfarande ungdomligt utseende, mer än fyra årtionden senare 1719. Han igenkändes då av sin trolovade - nu en gammal gumma. På grund av den märkligt bibehållna kroppen och det hisnande ögonblick då den åldrade kvinnan återsåg sin ungdoms kärlek, blev Fet-Mats och hans historia snabbt känd, även internationellt. Den spreds under 1800- och 1900-talen i Europa som novell och poesi, dramatik och opera. Även idag berättas historien om Fet-Mats både utomlands och i Sverige. Intresset för historien är rentav i växande. Orsaken härtill är omdaningen under senare år av Falu gruva från storindustri till musealt världsarv, från malmbrytning till turistorienterad upplevelseindustri. Fet-Mats-berättelsen bildar centrum i denna upplevelseindustri. I mitt paper diskuteras detta förhållande samt den nutida Fet-Mats-epikens karakteristika i ett semiotiskt, narratologiskt och tematiskt perspektiv. Jag finner bl.a. att Fet-Mats-berättandet idag, på ett annat sätt än tidigare, äger en flermedial karaktär och formulerar det postmoderna tillståndets centrala tematik: representationens kris. Jag fokuserar särskilt på två berättelser med anknytning till Fet-Mats-motivet: Julian Barnes historiografiska metafiktion The Story of Mats Israelson (2004) och det dramadokumentära seriealbumet Fet-Mats: en gruvdrängs hemska öde (2005).

Är utseendet viktigt? : En tentativ jämförelse mellan lekmäns ochformgivares uppfattningar avmusikaffischer

Rapporten syftade till att undersöka om det finns likheter och skillnader mellanutbildade formgivares och lekmäns uppfattningar avseende formgivna alster.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre formgivare och tre lekmän,kring tre definierade kategorier, avseende utseendet på fem musikaffischer. Detre kategorierna var åsikter kring affischernas informationskvalité, estetik ochhantverk.Individuell smak tycktes påverka åsikterna kring affischerna mer än utbildningoch erfarenhet inom formgivning. Formgivare föreföll uppleva informationensom tydlig, samtidigt som lekmännen inte gjorde det. Formgivarna märkte flersmå detaljer jämfört med lekmän. Lekmännen märkte sällan typografiska fel.En affisch kunde vara för avancerad för en lekman, den kunde också vara för fulför en formgivare. Det fanns ett mellanläge där båda grupper uppfattadeinformationen och utseendet som bra och tilltalande. Lekmännen tyckte oftareatt tydlig information var viktigare än ett bra utseende.En slutsats i rapporten är att målgruppsanalyser tycks vara viktiga att genomföraeftersom formgivarnas åsikt om vad som var tydligt och informativt inte alltidstämde överens med lekmännens. Med sådana kan den grafiska designen blimer ändamålsenlig och troligen få ett bättre resultat.

Pro-premiär eller pro-president? : Om distinktionen mellan parlamentarism, presidentialism och semi-presidentialism

Propremiar or pro-president? On the distinction between parliamentarism, presitentialism and semi-presidentialism. From comparative research on the constitutional development in Central and Eastern Europe and also from the longstanding debate on whether parliamentarism or presidentialism best facilitates democracy, it is apparent that there has been and continues to be, a certain degree of confusion concerning the concepts of semi-presidentialism and presidentialism. Different scholars mean different things by the terms and therefore classify countries differently. In this article I argue that the conceptual dichotomy between pro-premiär (premier-presidentialism) and pro-president systems (presidentparliamentary systems) provide the best solution to several of the problems related to categorising constitutional types, most importantly perhaps to the presidential power dilemma. I, furthermore, employ these concepts on the post-communist constitutional systems and try to reveal patterns with regard to presidential power, geographical region and democratisation.

Demokrati eller presidentdiktatur? : Konstitutionella vägval i postkommunistiska länder

While authoritarian presidents prevail under heavily president-oriented constitutions throughout the post-Soviet region, democracy along parliamentary lines triumphs in Central Europe. This article discusses the constitutional pattern among the post-communist countries on the basis of two general questions: First, how can we explain why strong presidential constitutions dominate throughout the post-Soviet region whereas constrained presidencies and governments anchored in parliament have become the prevailing option in Central Europe? Second, and interlinked with the first question, why have so many post-communist countries (in the post-Soviet region as well as in Central Europe) chosen neither parliamentarism nor presidentialism, but instead semi-presidential arrangements whereby a directly elected president is provided with considerable powers and coexists with a prime minister? The analysis indicates that both historical-institutional and actor-oriented factors are relevant here. Key factors have been regime transition, pre-communist era constitutions and leaders, as well as short-term economic and political considerations. With differing strengths and in partly different ways, these factors seem to have affected the actors’ preferences and final constitutional compromises.