Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag : skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik

Syftet med artikeln är att belysa olika föreställningar kring specialpedagogers och speciallärares roller och uppdrag samt att förstå varför denna olikhet finns. Syftet är också att problematisera  dessa föreställningar  och synliggöra dilemman som kommer till uttryck i talet om de båda yrkesgruppernas roller och uppdrag.  Bakgrunden till studien är de skilda och ofta disparata uppfattningar som råder om vad yrkesgrupperna ska arbeta med, hur de ska genomföra sina uppdrag och varför. Konsekvenserna av detta kan leda till att uppdrag genomförs på ett sätt som inte står i överensstämmelse med styrdokumentens föreskrivna demokrati-, samhälls- och kunskapsuppdrag. Samtal har genomförts med specialpedagoger, speciallärare utbildade efter 2008 och rektorer. Den metodologiska ansatsen har varit kunskapande samtal. Kunskapande samtal utgår från ett kommunikationsteoretiskt perspektiv och bygger på Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Karen Barads teori om agentisk realism har använts för att förstå hur olika föreställningar kring roller och uppdrag uppstår, skapas och förändras i samspel med andras uppfattningar men även i samspel med exempelvis rum, texter och metoder. Olika föreställningar om roller och uppdrag belyses liksom dilemman som dessa föreställningar kan ge upphov till då yrkesrollerna möts i, och möter, en pedagogisk praktik. Resultatet visar att specialpedagoger och speciallärare behöver finnas med i det kontinuerliga arbetet ute på skolor och förskolor men att det kan betyda olika slags organisatoriska lösningar för yrkesgrupperna. En fråga som uppstår är om de specialpedagogiska yrkesgrupperna alltid och i alla sammanhang bör finns så nära barnen/eleverna som möjligt eller om det finns grund för ett mer distanserat sätt att arbeta? Författaren föreslår att svensk förskola och skola bör utnyttja det faktum att det finns två olika specialpedagogiska yrkesgrupper och särskilja deras roller och uppdrag på ett tydligt sätt. Om specialpedagogik dessutom tar avstamp i ett kommunikationsteoretiskt perspektiv skapas förutsättningar och möjligheter för barns/elevers lärande utifrån ett inkluderande synsätt.

Enhancing Intercultural Communication in Teaching Chinese as a Foreign Language : An Action Research Study

Enhancing Intercultural Communication in Teaching Chinese as a Foreign Language – An Action Research Study Over the past few decades, the rapid development of information communication technology, internationalization and globalization worldwide have required a shift in the focus of Chinese as a foreign language (CFL) towards competence in intercultural communication in which the role of culture in the acquisition of CFL and in the pragmatic use of the language is emphasized and promoted. However, most of the current research in this academic area remains only on a theoretical level. Practical examples, particularly with regard to distance learning/teaching of the Chinese language, are very limited. This motivated the implementation of an action research study which aimed at exploring the possibilities and limitations of integrating Chinese culture and applying intercultural communication theory into a contemporary distance CFL course for beginners. By observing and comparing the performance of subjects in the control and experimental groups, this action research study focuses on exploring three basic areas. Firstly, it discloses the cultural elements which underlie effective daily communication. Secondly, it investigates how students acquire cultural knowledge and develop their ability to competently communicate in the target course. And thirdly, it evaluates how the modified course syllabus could enhance students’ intercultural communicative competence. The findings of the research aim to serve as both a resource and reference for educators and researchers who are interested in carrying out reforms and research in this academic domain.