Teaching Intercultural Communication in Foreign Language Education through Video Conferencing

Since 1980s, Western linguists and specialists on second language acquisition have emphasized the importance of enhancing students’ intercultural communication competence in foreign language education. At the same time, the demand for intercultural communicative competence increased along with the advances of communication technology with its increasingly global reach and the process of globalization itself.In the field of distance language education, these changes have resulted in a shift of focus from the production and distribution of learning materials towards communication and learning as a social process, facilitated by various internet-based platforms. The current focus on learners interacting and communicating synchronously trough videoconferencing is known as the fourth generation of distance language education. Despite the fact that teaching of Chinese as a foreign language (CFL) faces the same or even greater challenges as teaching other languages, the intercultural communication perspective is still quite a new trend in CFL and its implementation and evaluation are still under development. Moreover, the advocates of the new trends in CFL have so far focused almost exclusively on classroom-based courses, neglecting the distance mode of CFL and leaving it as an open field for others to explore. In this under-researched context, Dalarna University (Sweden), where I currently work, started to provide web-based courses of the Chinese language in 2007. Since 2010, the Chinese language courses have been available only in the distance form, using the same teaching materials as the previous campus-based courses. The textbooks used in both settings basically followed the functional nationalism approach. However, in order to catch up with the main trend of foreign-language education, we felt a need to implement the cross-cultural dimension into the distance courses as well. Therefore in 2010, a pilot study has been carried out to explore opportunities and challenges for implementing a cross-cultural perspective into existing courses and evaluating the effectiveness of this implementation based on the feedback of the students and on the experience of the teacher/researcher.

Icke-följsamhet vid diabetes mellitus : en litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka på deras möjlighet och vilja att följa egenvårdsråd (patientperspektivet) och att beskriva omvård-nad som stöder följsamhet (sjukvårdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hålla sjukdomen under kontroll innebär livsstilsför-ändringar, som kan vara så utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvårdskrav kan göra honom dåligt emotionellt anpassad till denna, det vill säga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte låta dess egenvårdskrav inkräkta på det sociala livet. Detta ger honom för-sämrade möjligheter att hantera sjukdomen på ett bra sätt. Barriärer av olika slag kan uppstå mellan patient och vårdgivare. Det kan röra sig om en upplevd brist på information och stöd när diabetes diagnosticerats eller en känsla av att vara utsatt för läkarens eller sjuksköterskans stereotypa föreställningar och/eller att bli paternalistiskt behandlad. Till barriärer räknas även klinisk misskötsel, det vill säga att läkare/sjuksköterska inte följer vedertagna riktlinjer för be-handling.Vad som kan inverka positivt på följsamheten är patientens stöd av anhöriga eller andra i det sociala nätverket. Omvårdnad som stöder följsamhet visade sig varapatientundervisning, främst om den inriktades på att öka patientens självständighet genom att låta undervisningen pågå under en längre tid, så att patienten hinner integrera sin nya kunskap med det dagliga livet. Med eller utan patientundervisning tar det tid att bygga upp ett socialt stöd och ett förtroende mellan patient och vårdare.

Being a bridge : Swedish antenatal care midwives’ encounters with Somali-born women and questions of violence; a qualitative study

Background: Violence against women is associated with serious health problems, including adverse maternal and child health. Antenatal care (ANC) midwives are increasingly expected to implement the routine of identifying exposure to violence. An increase of Somali born refugee women in Sweden, their reported adverse childbearing health and possible links to violence pose a challenge to the Swedish maternity health care system. Thus, the aim was to explore ways ANC midwives in Sweden work with Somali born women and the questions of exposure to violence. Methods: Qualitative individual interviews with 17 midwives working with Somali-born women in nine ANC clinics in Sweden were analyzed using thematic analysis. Results: The midwives strived to focus on the individual woman beyond ethnicity and cultural differences. In relation to the Somali born women, they navigated between different definitions of violence, ways of handling adversities in life and social contexts, guided by experience based knowledge and collegial support. Seldom was ongoing violence encountered. The Somali-born women’s’ strengths and contentment were highlighted, however, language skills were considered central for a Somali-born woman’s access to rights and support in the Swedish society. Shared language, trustful relationships, patience, and networking were important aspects in the work with violence among Somali-born women. Conclusion: Focus on the individual woman and skills in inter-cultural communication increases possibilities of overcoming social distances. This enhances midwives’ ability to identify Somali born woman’s resources and needs regarding violence disclosure and support. Although routine use of professional interpretation is implemented, it might not fully provide nuances and social safety needed for violence disclosure. Thus, patience and trusting relationships are fundamental in work with violence among Somali born women. In collaboration with social networks and other health care and social work professions, the midwife can be a bridge and contribute to increased awareness of rights and support for Somali-born women in a new society.

Den offentliga sektorns komplexa adaptiva system : En kvalitativ studie om medarbetarpolicys i praktiken

Intresset för hur HR och ledning kan påverka medarbetarnas beteendemönster och den sociala strukturen inom organisationer har gett upphov till denna undersökning. Med utgångspunkt i teorier om komplexa adaptiva system som perspektiv har jag försökt fånga medarbetarnas förutsättningar att nå organisationers vision och därmed förverkliga medarbetarpolicyn i praktiken. Tillsammans med kontaktpersoner från den undersökta kommunen har jag gjort en djupdykning i en offentlig organisation i syfte att förklara byråkratins inverkan på beteendemönstret hos medarbetarna och hur de tillsammans skapar en social struktur vilken speglar organisationens vision. Syftet med studien är att undersöka hur det adaptiva systemet fungerar i en byråkratisk organisation och vad det betyder för medarbetarnas möjligheter att förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy. Undersökningen har genomförts på en socialförvaltning i en kommun i mellan Sverige och med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex respondenter deltagit i undersökningen. Samtliga respondenter har olika befattningar inom organisationen och bidrar därmed med olika perspektiv på samma fenomen. Undersökningens resultat visar att den offentliga verksamhetens byråkratiska organisationsstruktur bidrar till att det bildas olika adaptiva system inom organisationen, där medarbetarnas beteendemönster bildar en social struktur som leder till att visionen och medarbetarpolicyn inte förverkligas. Undersökningen visar även att de adaptiva systemen inom organisationen inte påverkar varandra, då de inte interagerar med varandra inom organisationen. Det som ligger till grund för hur medarbetarnas beteendemönster etableras inom organisationen är kraven från omvärlden, hög arbetsbelastning och avsaknaden av stabilitet i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och inte vad tidigare forskning visat; att det skulle vara hög regelstyrning som ligger till grund för beteendemönstret inom den offentliga sektorn. Slutsatsen är att för att medarbetarna ska kunna förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy kräver det att HR, ledning och medarbetare alla ingår i samma adaptiva system. För att det ska vara möjligt behöver HR upprätta strategier för hur samtliga inom organisationen ska interagera med varandra i det dagliga arbetet. Ledningen och medarbetarna behöver även ha goda möjligheter att kommunicera med varandra regelbundet i en större omfattning än vad de gör idag. Konkreta åtgärder för hur det lämpligen bör genomföras presenteras under diskussionen.