Lärorummets livsvärld och kunskapens maktdiskurs : Om spänningsförhållandet mellan de moderna och postmoderna kunskapsparadigmen samt deras relationer till läroplansförfattningen och klassrummets fysiska miljö

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad. Läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver dels en kunskapssyn där kunskaper ges, förmedlas, tillägnas och används – detta är den mimetiska kunskapen som utgår från en syn på eleven som konsument, dels som en aktivitet där kunskapen utvecklas, skapas eller kunskapas – kunskapens transformativa sida, där eleven blir producent. Läroplanens kunskapssyn har i detta perspektiv åtskilliga inslag av postmodern teori; de uppträder ur ett betraktande av kunskaper som relativa, konstruktiva och konstextuella vilka hos eleverna skall utvecklas och skapas, men också i former som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – berättelser och myter som ej har något inneboende sanningsvärde utan som snarare skapats som sociala och kulturella produkter och som skolan har ett uppdrag att förmedla. Jag finner att föreställningen om det traditionella klassrummets fysiska miljö ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv främst är skapad för att främja skolverksamhetens mimetiska sida, där undervisningen baseras på en reproduktion av kunskap snarare än produktion. Det traditionella klassrummet blockerar utvecklandet av transformativ kunskap och i grund och botten blir utbildning och skolans livsvärld därför demokratisk fråga.

Missionsförbundets ungdomsförening i Borlänge 1930-1950

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år. Den största förändringen är att församlingen tappar en stor del av sina medlemmar. Minskningen av medlemsantalet är större än motsvarande minskning inom SMF i Borlänge och SMF nationellt. Förutom medlemsminskningen framförs ett krav på ökade bibelstudier och andra aktiviteter av andlig natur 1942. Orsaken till detta krav är svår att fastställa men det finns anledning att tro att samtliga undersökningspunkter kan har varit bidragande faktorer. Troligtvis har debatten om ungdomens moraliska förfall och sekulariseringen varit de mest betydelsefulla faktorerna.

Könsroller i Film : En kvalitativ analys av hur unga tjejer skildras i tre moderna svenska ungdomsfilmer

Min utgångspunkt i denna uppsats var könsroller i film. Utifrån detta skapade jag mitt syfte som var att undersöka hur valda kvinnliga karaktärer i huvudrollen i tre svenska ungdomsfilmer skildrades, samt analysera huruvida skildringarna av karaktärerna bevarar eller bryter mot etablerade könsroller utifrån aktuell forskning. ¨Mina frågeställningar var:•Vilka utmärkande könsrollsmönster går att utröna i de valda karaktärernas agerande/handlande gentemot andra?•Vilken reaktion bemöts de valda karaktärerna med, utifrån detta agerade/handlande?•Vilka budskap landar filmen i, när det gäller huvudrollsinnehavarnas inordning eller revoltering utifrån de etablerade könsroller?De tre karaktärerna som jag valde att analysera var Sofie i Hipp Hipp Hora, Emma i Fjorton Suger och Ida i Sandor /slash/ Ida. Jag skapade ett analysverktyg bestående utav några nyckelkategorier kring könsroller. Utifrån dessa kategorier kunde jag analysera hur karaktärernas agerande gentemot andra bemöttes, och om karaktärerna bröt eller bevarade etablerade könsrollerna utifrån aktuell forskning. Mitt resultat visar karaktärerna vågar bryta emot de etablerade könsrollerna. Filmerna förmedlar även en bild utav unga smala vackra blonda tjejer som är tuffa och vågar gå sina egna vägar trots att det inte alltid är den lätta eller den rätta vägen.

Vad menar de egentligen? : En komparativ semantisk textanalys av nationella och lokala uppnåendemål i moderna språk i grundskolan

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska.

Konstruktiva och destruktiva former av språklig kommunikation i moderna arbetsorganisationer : - En teoretisk undersökning med kompletterande fallstudier av Leksands vårdcentral och Mora vårdcentral

A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.

Folkskoleseminariet i Falun : En geografisk rekryteringsstudie av folkskoleseminarister 1875-1950

Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.

Den Moderna Synthen : Hur påverkar dess valmöjligheter det musikaliska skapandet?

En fallstudie i huruvida mångfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth påverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras på att undersöka hur dagens kompositörer använder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning är att se om mångfald av funktioner i en modern synth påverkar musikskapandet, för att ge läsaren en tankeställare angående arbetsflödet i sitt musikskapande, så att en effektivisering av processen kan tillämpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförståelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. Slutstsen jag kommit fram till är att en mångfald av funktioner påverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende på genre och kompositörens erfarenhet av synthar.

I Fängelset : Regler och disciplinära åtgärder mot internerna på Falu fångvårdsanstalt under 1900-1905 och 1950-1955

Syftet med denna C-uppsats är att se vilka förändringar som ägde rum på Falu fångvårdsanstalt mellan två skilda perioder. Fokus ligger på de disciplinära åtgärder som vidtogs mot fångar som på något vis misskött sig på anstalten. Ena perioden är mellan 1900-1905 och den andra perioden är mellan 1950-1955. Under 1946 ägde en reformering av Svenska fångvården rum. Före detta år satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken träffa eller språka med någon annan fånge under sin fängelsevistelse. Efter 1946 trädde reglementeringen i kraft där fångarna fick träffa varandra och samtala. Interner erhöll mer frihet än innan och den strikta ordning som funnits innan avtog så smått. Frågan som ställs i arbetet är vilka förändringar som går att finna före och efter 1946 års reglementering. Fången fick mer frihet efter detta år, men paradoxalt nog ökade skötsamhetsöverträdelserna efter 1946. De disciplinära åtgärderna fördubblades nästan i jämförelse med tidigare period. Det ökade förtroendet för internerna renderade i en högre grad av oordning på Falu fängelse och resultatet av undersökningen visar att det förekom fler förseelser 1950-1955 än 1900-1905. Källmaterialet till undersökningen består i huvudsak av förhörsprotokoll och straffjournaler från Falu fängelse för angiven tid, vilka har studerats på landsarkivet i Uppsala.

Vagabundeando por Carreteras secundarias : Un análisis de una moderna novela picaresca

El presente trabajo de investigación tiene el propósito de descubrir si la novela Carreteras secundarias (1996), de Ignacio Martínez de Pisón, puede considerarse como una contribución moderna al género de la picaresca. Para la realización de esta tesina se ha elegido como base conceptual la orientación crítica formalista, que identifica en el diseño estructural y en la presencia recurrente de algunos rasgos el principio organizativo y definidor de este género. A fin de subrayar la relevancia de las observaciones, se ha llevado a cabo la comparación entre esta novela contemporánea española y el Lazarillo de Tormes (1554), considerado como el modelo arquetípico de la picaresca. A través de un proceso analítico y comparativo se obtuvieron los resultados que nos permiten definir Carreteras secundarias como una novela picaresca moderna y afiliarla en el corpus del género picaresco.

Individualisering i moderna språk : En kvalitativ studie om hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material. Individualisering beskrivs i den andra modellen som ett förhållningssätt, att beakta elevernas olikhet, och utformas under en rad olika inslag, från planering till utvärdering. I den tredje modellen nås individualisering i helklassundervisning genom varierande arbetsformer samt lärarens kontakt med eleverna under lektionen. Att läraren snarare ansluter sig till en av dessa tre modeller tycks hänga samman med vilka behov och risker denne förknippar med individualisering.

Le Petit Prince på franska : En undersökning om att läsa litteratur inom moderna språk på grundskola senare år

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer. Studien visar att det är möjligt att harmonisera en undervisning baserad på litteratur med de nationella målen för moderna språk. En sådan undervisning kan främja kommunikation både muntligt och skriftligt. Den kan också utveckla elevernas medvetenhet om hur språkinlärningen går till, bland annat genom att ge dem insikt om de olika lässtrategierna och uppmuntra dem att lära sig anpassa lässtrategin med textens natur. Att litteratur utgör en del av kulturen bör dock förstärkas hos eleverna. Boken Le Petit Prince kännetecknas av underlättande särdragen och erbjuder samtidigt en rimlig utmaning. Bokens tema var inte lika motiverande för alla elever och några elever fick svårigheter i samband med deras språknivå. Studien visar dock att elevernas arbetsvanor spelar en avgörande roll i nyttan av undervisning baserad på litteratur både vad det gäller deras förhållningssätt och hur de upplever svårigheterna. Användning av lärobokstexter i språkundervisningen främjar bottom up-läsning och installerar vanor som kan hindra en top downläsning vid långa och autentiska texter. Att utveckla nya vanor anses alltså vara nödvändigt för att utnyttja språkundervisningen baserad på litteratur optimalt. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp då eleverna behöver uppmuntras och utmanas genom varierande aktiviteter och uppgifter. Detta gäller både inom språkundervisningen baserad på litteratur så som språkundervisningen i övrigt. Litteratur anses alltså vara ett bra komplement till läroböcker.

Ett bröd – två bröder? : En studie om några gymnasieelevers uppfattning om sambandetmellan grammatisk kompetens och kommunikativ kompetens iämnet moderna språk tyska steg 1

Syftet med min studie var att belysa några gymnasieelevers syn på sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i ämnet moderna språktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkät där frågeställningarna skulle gesvar på vilken syn och erfarenhet några elever har i ämnet tyska steg 1 när det gällersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkäten visade att eleverna såg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella språkliga kompetensen ansågs varaen framgångsfaktor för den egna språkutvecklingen, både när det gäller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgångspunkterna till min studie var att den formella språkliga kompetensen inteomnämns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att få bättreförutsättningar för att uppnå dessa färdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnå en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringspråkprocessning anser jag att grammatisk kompetens är av stor betydelse när det gäller attuppnå kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger på markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osäkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske. Därför börmedvetenheten om sambandet mellan formell språklig kompetens och kommunikativkompetens öka, speciellt vid inlärningen av främmande språk som har betydelsebärande,markerade strukturer.