What Counts as Young People's Civic Engagement in Times of Accountability? : On the Importance of Maintaining Openness about Young People's Civic Engagement in Education

One aspect of the ICCS study's measurement of young people's citizen competence is 'civic engagement'. In this article it is argued that even though the study's assessment captures important aspects of young people's civic engagement, too strong educational reliance on it may contribute to meagreness in the educaitonal assignment to see to an engaged citizenry. By providing deeper insight into the ICCS study's assessment rationale, and by presenting qualitatively derived examples of young people's civic engagement, it is suggested that in order to see to fruitful ways of approaching the educational task of providing for young people's civic engagement, we need to maintain openness to different depictions of civic engagement. Among them those that matter as such for the young people themselves in and through the social and material practices they take part in.

Poverty as an Abuse of Human Rights in Ghana. : A grass roots perspective on poverty and human rights.

The study aimed at getting a grass root opinion on poverty and why Ghana is still poor after 50 years of independence in spite of her richness in natural resources, second largest producer of cocoa in the word and appreciable stable political environment. The opinions of the ordinary people in the Bia district and their observed living conditions was analysed in line with theoretical basis of the study and previous studies to justify the stance that poverty should be considered as an abuse of human rights. It was concluded based on position of informants and previous data available that though many factors have been raised by previous scholars as the cause of poverty, the actions and inactions of both internal and external power-holders is the main source of poverty in Ghana. It was proposed that for poverty to be reduced in a sustainable way there should be strong civil society groups and active citizens through civic education to hold power-holders accountable. Until the actions and inactions of power-holders which have subjected many Ghanaians into intergenerational poverty are seen as human rights abuse, the rights of many Ghanaians would be constantly abused. This will eventually defeat the promotion of human rights culture in Ghana.

Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.