Samhällets roll i besöksnäringens utveckling

Studien föranleds av den nya konkurrenslagstiftningen som påverkar gränsdragningen mellan privat och offentligt engagemang inom turismen. I studien görs ett försök att förstå den historiska utvecklingen utifrån institutionell teori. Att över tid följa hur turismen från att ha legat utanför samhällets intressesfär till att i allt högre grad inkluderas i och bli föremål för samhällsåtaganden till att i betydande utsträckning åter överflyttas till den privata sfären blir enligt författarnas mening begripligare om förändringsförloppet förstås i den referensram som den institutionella teorin erbjuder. Den pendelrörelse som på detta sätt kan urskiljas beträffande gränsdragningen mellan privat och offentligt är också en del i hur man skall förstå hur synen på konkurrensbetingelser inte är statisk utan i hög grad konstruerad och framförhandlad från tid till annan. Men det som gälller tid tycks också ha en geografisk dimension där vad som anses tillåtet i en del av landet inte uppfattas så på ett annat ställe. Det som uppfattas som ett juridiskt spörsmål i förstone vilar i realiteten i en komplex kontext med ingredienser av historia, ekonomi och geografi.

Nätverkssamarbete och destinationsutveckling : En jämförelse av ett storskaligt och ett småskaligt turismutvecklingsprojekt

Hållbar destinationsutveckling kräver samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Denövergripande forskningsfrågan som genomsyrat arbetet med denna rapport handlar om hursamhällets resurser bäst kan användas för att utveckla turistdestinationer. Projekten NordicSnowmobile Center och Projekt Entreprenörsutbildning Småland/Kronoberg, vilka har finansieratsmed olika mycket offentliga medel, utvärderas i denna rapport. Resultaten från utvärderingenutgör sedan grund för diskussion och analys av destinationsutveckling. Rapporten redogörockså för följeforskning genomförd på Projekt Nordic Snowmobile Center (NSC) mellan åren2004-2007.Vi konstaterar att båda projekten uppfyller sina huvudsyften. Projekt NSC kan däremot inteanses ha uppfyllt alla sina delmål. Förklaringarna till detta står att finna i faktorer somförankringen av projektets mål och delmål i projektområdet; en asymmetri i budgeterade investeringskostnadermellan projektets delområden; institutionella faktorer såsom projektadministrationsamt redovisningsprinciper hos EU-sekretariat och de andra offentliga finansiärerna.Följeforskningen av Projekt NSC identifierade dessutom ett antal faktorer som kan bidra till ökadförståelse för hur ett projekt av denna storlek bör organiseras och ledas samt vilka stöd som ettprojekt av den här typen kräver för att åstadkomma destinationsutveckling.

Mentorskap & kompetensutveckling - En utvärderande studie av ett projekt omcoaching av arbetslösa och sjukskrivna individer som länge stått utanför arbetsmarkanden

Projektet Mentorskap & kompetensutveckling har genomförts under perioden september 2006 till oktober 2007. ABF Gästrikebygden har varit projektägare och verksamheten har bedrivits i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Gävle som ett Växtkraft Mål-3-projekt inom Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet formuleradesbåde med kvalitativa och kvantitativa mål, i vilka angavs vad deltagarna skulle ha uppnått när de lämnade projektet.Målgrupper har dels varit personer som varit långvarigt arbetslösa, vilka anvisats via Arbetsförmedlingen, eller också har de varit långtidssjukskrivna och då anvisats via Försäkringskassan.Studien syftar till att beskriva de resultat och erfarenheter som projektet har gett upphov till. Resultatet tolkas och bedöms i första hand i relation till uppsatta mål, men också till andra upplevda effekter. Det övergripande syftet är att utvärdera hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja långtvarigt arbetslösas och sjukskrivnas inträde på arbetsmarknaden.Resultatet visar att projektet i flera avseenden har haft påvisbara effekterför deltagarna som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardag. För många konfronterades deras livssituation på ett sätt som kan uppfattas som påfrestande, men att det samtidigt kunde vara en vändpunkt i livet.

Noretnätet - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt

Vid Norets barn- och utbildningsområde i Mora kommun bedrivits ett projektet kallat Noretnätet. Rektorsområdebestår av en större centralt belägen skola och tre s k byskolor, tillsammans innefattande åk 1-9, med en integrerad 6-årsverksamhet. I början av år 1998 lämnades en ansökan in om bidrag för ettkompetens- och skolutvecklingsprojekt till Utbildningsdepartementet. Ansökan beviljades och projektetNoretnätet kom att starta från och med höstterminen 1998. Målen för projektet formulerades som att:• Öka kunskapen om läroprocesser hos elever, föräldrar och personal• Öka medvetenheten kring den egna praktiken och ett språk för pedagogiskt arbete i arbetslag• Utveckla en organisation för arbete med elevernas inlärning• En större samstämmighet i undervisningsmönster mellan våra olika åldersgrupperI samband med att projektet startade bildades s k tvärgrupper. En samtalsledarutbildning startades och pågick parallellt med tvärgruppernas arbete. Arbetslagen har därefter inom projektets ram framför alltatt arbeta vidare med frågeställningar som de själva formulerat i form av s k ”småprojekt”.Syftet med utvärdering är:a) Att försöka värdera i vilken utsträckning arbetet bedrivits i linje med de mål som formulerades för projektet och om och i vilken utsträckning dessa har uppnåttsb) Att identifiera och diskutera faktorer som kan uppfattas väsentliga för att kunna genomföra ett framgångsriktskolutvecklingsprojektc) Att resultatet av utvärderingen skall kunna utgöra en lägesbeskrivning från vilken det för de inblandade aktörernaskall vara möjligt att formulera riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbeteUtvärderingen bygger dels på tre tidigare genomförda delutvärderingar, och dels på data som insamlatsför att kunna komplettera dessa. För att komplettera denna information insamlades ytterligare data slutetav vårterminen 2001. Utvärderingen bygger således på ett tämligen omfattande empiriskt material som omfattar hela projektperioden. Tolkningsbasen är vad man skulle kunna kalla en konstruktivistisk idé om att de data som finns tillgängliga tillsammans skall kunna ”vävas” samman till en mer eller mindresammanhållen bild, en av flera möjliga, av det aktuella projektets samlade verksamhet.Det förefaller som att ett tämligen omfattande arbete har lagts ner på att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om lärprocesser. Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten i projektet på den punkten, i förhållande till de förutsättningar som funnits, bedrivits på ett sådant sätt att en ökad medvetenhet hos personalen om de lärprocesser som sker i skolan möjliggjorts. Detta bör även på ett konkret sätt ha kommit eleverna till del och förhoppningsvis innebär det att även deras medvetenhet omlärandet kommer att öka. Även om det från en del håll uttrycks tveksamheter att medvetenheten runt den egna praktiken och ett pedagogiskt språk verkligen påverkats på ett positivt sätt. En del av svårigheten tycks just vara att kunna upptäcka vad som sker, vilket t ex till en del kan förklaras av att det rör sig om förhållandevis långsamma processer. Däremot verkar resultatet vad gäller att involvera föräldrarna inte ha utvecklats särskilt långt. Bedömningen är ändå att projektet bedrivits på ett sådant sätt attdet har haft en riktning väl i linje med målet att öka medvetenheten om den egna praktiken och att utvecklaett pedagogiskt språk. Vad gäller målet att skapa en organisation för arbetet med elevernas lärandehar detta varit inriktat på att klara de behov som Noretnätet gett upphov till och som det framstår inte som ett försök att i första hand skapa en mera permanent organisatorisk förändring. Slutsatsen bliratt Noretnätet ändå indirekt kommit att visa på vägar för att finna en organisatorisk form som gör det möjligt att bygga in ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete och sett från en sådan utgångspunkt kanverksamheten sägas ligga i linje med det mål som sattes upp. De slutsatser man kan dra om att projektet har gett en större samstämmighet i undervisningsmönster mellan olika åldersstadier är att de är en frågeställning som varit föremål för tämligen omfattande diskussioner. Projektets verksamhet förefallerdärför även på den här punkten i huvudsak ha legat i linje med det i sammanhanget aktuella målet.Sammantaget uppfattas verksamheten i Noretnätet för samtliga fyra mål haft den ”riktning” som målenangav. Med tanke på målens konstruktion är det inte möjligt att ha någon uppfattning i vilken grad målen uppnåtts.Vad gäller Noretnätet förefaller detta i hög grad ha varit ett Top-down initierat projekt, men samtidigt med en relativt stark strävan till att när detta initierats kan ges en tydlig Bottom-up rikting. Skolledningensroll berörs sparsamt i de utsagor som projektdeltagarna gör och kritik framkommer endast i någotenstaka fall. Möjligen kan det ändå tolkas som att skolans ledning varit relativt framgångsrika med attinitiera projektet och även med att lägga över ansvaret på dess genomförande till projektdeltagarna.Frågan om tid, eller snarare bristen på tid, är i skolutvecklingssammanhang en ständigt återkommandefrågeställning. Att förändra och utveckla organisationer och deras verksamhet kräver också tid både för att initieras, implementeras och inte minst för att institutionaliseras. Vad som framstår som lite uniktmed projektet Noretnätet är att skolledningen verkar att på allvar försöka organisera verksamheten så att det frigörs tid för att kunna arbeta med projektet. Genom att Noretnätet fick utrymme att fortsättasin verksamhet ytterligare ett läsår har detta möjliggjort att en del effekter visat sig på ett sätt som annars sannolikt inte hade varit möjligt. De s k samtalsledarna har haft en viktig roll, men kan också antasha varit olika framgångsrika med att utöva sin roll, men att det ändå finns skäl att tro att de på ett personligt plan har varit utvecklande att ikläda sig denna roll. Om ingen tar denna roll riskerar ett skolutvecklingsprojektav det här slaget att bli ett skrivbordskonstruktion. De s k ”småprojekten” framstårsom en av de stora poängerna med projektet Noretnätet. Genom att så tydligt koppla dessa mindreutvecklingsprojekt till de ordinarie arbetslagen har detta samtidigt möjliggjort en vardagsnära skolutvecklingsprocess.”Småprojekten” startas som en utveckling och fördjupning av projektet genom önskemålfrån personalen. Sammanfattningsvis framstår de s k ”småprojekten” som ett viktigt uppslag tillhur skolutvecklingsarbete i en mera generell mening kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt.Det projekt som en gång för tre år sedan började med, som en del ansåg, tämligen abstrakta idéer har så småningom tagit form och har i hög grad omvandlats till en konkret och i vardagen påtaglig verksamhet.En intressant frågeställning är naturligtvis i vilken utsträckning som vad som skett som kan tillskrivasNoretnätet och vad som ändå skulle ha inträffat. Det är naturligtvis omöjligt att besvara en sådanfråga, men att det ändå kan vara värt att något reflektera över tänkbara svar. Det förefaller lika orimligt att påstå att inget kan tillskriva projektets verksamhet, som att all utveckling beror på detta. Den tidsom ställts till förfogande, vilket det samtidigt förefaller finnas stor enighet om att detta varit betydelsefullt, de samtal som därmed initieras, de verksamheter som startats i de s k ”småprojekten” talar ändåstarkt för att projektet har spelat en viktig roll för det utvecklingsarbete som skett. Noretnätet har därmed skapat en utmärkt bas för att kunna gå vidare mot en fortsatt positiv utveckling av verksamheteninom Norets barn- och utbildningsområde.