3 resultados para Blanc, Aldir, 1946- Humor, sátira, etc.
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Syfte: Syftet med freliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjukskterska i omvrdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfrdes som en litteraturstudie, dr relevanta artiklar sktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. ven skmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften Vrd i Norden anvndes. Femton vetenskapliga artiklar, bde kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade tv vergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande. Analysen visade ven att humor som kommunikationsmedel r viktigt i relationen mellan patient och sjukskterska, dr humor bygger en grund till en djupare relation. Humor hjlper patienten att hantera sjukdomstillstnd och r ett steg till tillfrisknande. Patienten kan lttare uttrycka och hantera knslor. Patienten upplever med hjlp av humor en kad livstillfredsstllelse och en effektivare stresshantering. Sjukskterskan kan lttare hantera knslor och ta en paus frn jobbiga situationer med hjlp av humor. Humor ger energi och strker personalgruppen. Personalgruppen knner en samhrighet och kan lttare hantera situationer tillsammans genom att anvnda humor.
Resumo:
Syftet med detta arbete har varit att underska Sveriges Folkskollrarfrbund och dess lokalorganisationers remissvar p 1946 rs skolkommissions frslag angende avskaffande av agan i folkskolan samt infrandet av samarbetsnmnder. I Sverige hjdes rster frn olika s kallade lrarkretsar. Medlemmarna ifrgasatte detta frslag och uppfattade frslaget som ondigt. De blev i sin tur ifrgasatta och det var enligt dem upprrande. Att ha kvar agan som sista utvg var en brande del av fostran enligt folkskollrarna i Sverige och ett infrande av samarbetsnmnder var detsamma som att frsvra det disciplinra arbetet i skolan. Skolagan var en snabb och effektiv metod, vilket folkskollrarna drtill menade att de sllan anvnde. Folkskollrarna i Sverige menade att de hade elevens bsta fr sina gon och frslaget angende avskaffandet av agan var samma sak som att kritisera dem. Folkskollrarna knde sig utsatta, deras mest vrdefulla pedagogiska hjlpmedel skulle komma att tas ifrn dem.
Resumo:
El presente trabajo tiene el objetivo de analizar los rasgos humorsticos y figuras retricas en La Colmena de Camilo Jos Cela. La tesina se basa en las teoras de la superioridad, de la descarga, de la incongruencia y las teoras sociolgicas y antropolgicas segn el estudio de Jos Antonio Llera. Nuestra investigacin ha examinado particularmente el humor negro, grotesco y la irona presente en la obra de Cela. Hemos podido concluir y afirmar que Cela usa el humor y la irona a travs de descripciones grotescas las cuales forman parte de su critica social y como mecanismo de defensa. Hemos establecido que el autor usa el humor para reflejar su propia eleccin subjetiva de la realidad de la posguerra. Finalmente hemos constatado que el humor es algo aadido lo cual se muestra a travs de sus comentarios omniscientes.
