A multicentre randomized controlled trial of an empowerment-inspired intervention for adolescents starting continuous subcutaneous insulin infusion : a study protocol

Background. Continuous subcutaneous insulin infusion (CSII) treatment among children with type 1 diabetes is increasing in Sweden. However, studies evaluating glycaemic control in children using CSII show inconsistent results. Omitting bolus insulin doses using CSII may cause reduced glycaemic control among adolescents. The distribution of responsibility for diabetes self-management between children and parents is often unclear and needs clarification. There is much published support for continued parental involvement and shared diabetes management during adolescence. Guided Self-Determination (GSD) is an empowerment-based, person-centred, reflection and problem solving method intended to guide the patient to become self-sufficient and develop life skills for managing difficulties in diabetes self-management. This method has been adapted for adolescents and parents as Guided Self-Determination-Young (GSD-Y). This study aims to evaluate the effect of an intervention with GSD-Y in groups of adolescents starting on insulin pumps and their parents on diabetes-related family conflicts, perceived health and quality of life (QoL), and metabolic control. Here, we describe the protocol and plans for study enrolment. Methods. This study is designed as a randomized, controlled, prospective, multicentre study. Eighty patients between 12-18 years of age who are planning to start CSII will be included. All adolescents and their parents will receive standard insulin pump training. The education intervention will be conducted when CSII is to be started and at four appointments in the first 4 months after starting CSII. The primary outcome is haemoglobin A1c levels. Secondary outcomes are perceived health and QoL, frequency of blood glucose self-monitoring and bolus doses, and usage of carbohydrate counting. The following instruments will be used to evaluate perceived health and QoL: Disabkids, 'Check your health', the Diabetes Family Conflict Scale and the Swedish Diabetes Empowerment Scale. Outcomes will be evaluated within and between groups by comparing data at baseline, and at 6 and 12 months after starting treatment. Results and discussion. In this study, we will assess the effect of starting an insulin pump together with the model of Guided Self-Determination to determine whether this approach leads to retention of improved glycaemic control, QoL, responsibility distribution and reduced diabetes-related conflicts in the family. Trial registration: Current controlled trials: ISRCTN22444034

Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.