Mémoire sur l’évolution de la condition féminine de 1945 à nos jours : Etude comparative d’après les ouvrages de: - Le Deuxième sexe de Simone de Beauvoir - Fausse route d’Elisabeth Badinter

Ce mémoire n’a pas la prétention d’aborder la totalité des combats menés par ces deux personnalités, Simone de Beauvoir et Elisabeth Badinter, pour la libération des femmes. Cependant, il permet de mettre en évidence, voire en parallèles les actions essentielles de deux femmes de générations différentes. Avec une même sensibilité et une pugnacité sans faille malgré les difficultés et  critiques rencontrées, elles ont permis à l’ensemble des hommes et surtout des femmes de prendre conscience des inégalités à combattre pour un meilleur « vivre ensemble ».

Kvinna inför existensen : konflikten mellan existentialism och feminism i Inger Edelfedlts "Det hemliga namnet"

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit – dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv – har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ”Det hemliga namnet” och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ”Det andra könet”. Då de två separata läsningarna av ”Det hemliga namnet”, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ”Det andra könet” framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen – nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet – också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen. Således uppstår en konflikt mellan existentialism och feminism i såväl ”Det hemliga namnet” som i ”Det andra könet”. En feminism som inkorporerat en manlig filosofi har nämligen också införlivat kvinnoförtryckande värden i den egna frigörelsestrategin.

Women of Substance : The Aspect of Education, Career and Female Identity in Pride and Prejudice and Bridget Jones's Diary

Although two hundred years separate Jane Austen and Helen Fielding and, subsequently, also their portrayals of society, the similarities outweigh the differences. When juxtaposing Pride and Prejudice and Bridget Jones’s Diary in the light of feminism it is evident that both books provide clear examples of the prevailing situation of women in each time and place. The aspects of the study, which are especially important today, show both the development and some degree of stagnation of women’s rights and identities.

Das geschlechtslose Ich : Geschlecht und Geschlechtsidentität in Die Wand von Marlen Haushofer

In dem Aufsatz werden Geschlecht und Geschlechtsidentität in dem Roman Die Wand von Marlen Haushofer untersucht. Anhand der Theorien und Begriffen Simone de Beauvoirs und Judith Butlers wird die Veränderung bei der Ich-Erzählerin des Werkes analysiert, die sich von typischer Frau in geschlechtloses Ich verwandelt. 

Una mujer libre en Don Quijote de la Mancha : Libertad, opresión y rebelión en la historia de Marcela y Grisóstomo - un análisis del feminismo

Esta tesina tiene como objetivo considerar la historia de Marcela y Grisóstomo desde una perspectiva feminista en la obra de Miguel de Cervantes El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha. La investigación se enfocará en la situación de Marcela y su voluntad de poder decidir sobre su propia vida y su destino. Como ayuda a nuestra investigación nos apoyaremos en reconocidos teóricos literarios feministas que nos ayudarán a analizar la imagen estereotipada de la mujer, entre ellos Simone de Beauvoir. El objetivo de nuestro estudio ha sido investigar el personaje de Marcela y la visión estereotipada de la mujer en ese momento concreto, y buscar la respuesta al porqué de su manera de actuar. En el trabajo también hemos querido investigar si Marcela fue una víctima de la visión patriarcal existente y si se deja regir por las normas y expectativas de la sociedad de su época. Como resultado de nuestra investigación podremos afirmar que Marcela sí fue una víctima del sistema patriarcal y, pese a no ser un ejemplo representativo de la imagen de la mujer en aquel momento, fue juzgada por los hombres y por la sociedad. También hemos podido demostrar cómo los hombres y la sociedad reaccionaron durante esa época a la elección de Marcela

Feminismen i en psykologisk kriminalroman. : En genusteoretisk stickprovskontroll.

En genusteoretisk stickprovskontroll. Uppsatsen genomlyser Camilla Grebes Älskaren från huvudkontoret ur ett genusteoretiskt perspektiv med focus på Luce Irigaray teorier. Inledningsvis presenteras Luce Irigaray övergripande och hennes arbete ställs i relation till Simone de Beauvoirs. Irigarays teorier om maskulint och feminint subjekt gås igenom och teoridelen avslutas med ett destillat av teorierna här kallat; typiska drag. Utifrån dessa typiska drag analyseras delar, utvalda med heuristisk metod, av Camilla Grebes roman Älskaren från huvudkontoret från 2015. I analysen diskuteras utöver undersökningen och de presenterade teorierna även paralleller till Janice Radways Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext. Resultaten av undersökningen och slutsatsen diskuteras och ifrågasätts.

Étude critique sur le rôle de la femme dans Les Soleils des indépendances d’Ahmadou Kourouma

Sur la base des travaux de Simone de Beauvoir Deuxième sexe I et Deuxième sexe II, et d’autres articles importants, une analyse sur la condition et la conception des femmes dans Les Soleils des indépendances a été effectuée dans le but d’étudier l’image de la femme postcoloniale africaine en général, et ivoirienne en particulier comparativement à celle d’avant l’indépendance. En examinant les conditions de la femme dans Les Soleils des indépendances d’Ahmadou Kourouma nous nous sommes retrouvés confrontés à certaines idées telles que la soumission, la société patriarcale, la femme traditionnelle, la femme moderne, la liberté, la femme comme mère mais aussi comme objet et victime des atrocités liées aux coutumes et traditions. Malgré l’accession de la Côte d’Ivoire à l’indépendance cette condition n’a pas été améliorée, et c’est ce que l’auteur dénonce indirectement et peut-être inconsciemment.