Att tillämpa återkommande mätning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad på modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL

I dagens samhälle är det allt viktigare för företag att behålla sina existerande kunder då konkurrensen blir allt hårdare. Detta medför att företag försöker vidta åtgärder för att vårda relationer med sina kunder. Detta problem är även högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen är det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. Vår samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mäta servicekvalitet på ett återkommande sätt inom IT-projekt, detta för att mäta relevanta variabler som sträcker sig utanför kravspecifikationen. För att mäta framgång gällande detta arbetssätt vill man kunna mäta Nöjd Kund Index (NKI) för att kunna jämföra IT-projekt internt i företaget. Då tidigare forskning visat avsaknad av modeller innehållande både mätning av servicekvalitet samt NKI har lämplig litteratur studerats där det framkommit att modellen SERVQUAL är vedertagen för mätning av servicekvalitet och modellen American Customer Satisfaction Index (ACSI) är vedertagen för mätning av NKI. Detta har legat till grund för arbetets problemformulering och syfte. Syftet med arbetet är att skapa en vidareutvecklad modell för mätning av NKI för att jämföra IT-projekt internt samt återkommande mätning av servicekvalitet inom IT-projekt. Framtagande av denna modell har sedan skett genom forskningsstrategin Design and Creation. Intervjuer har genomförts för kravfångst till den vidareutvecklade modellen. Resultatet av denna forskningsstrategi blev sedan en vidareutvecklad modell baserad på ovan nämnda modeller med återkommande förhållningssätt för mätning av servicekvalitet inom IT-projekt och mätning av NKI för att jämföra IT-projekt internt i företaget. Den framtagna modellen har sedan verifierats genom ytterligare intervjuer med respondenter som innehar god erfarenhet från kundsidan av IT-projekt. Från dessa intervjuer kunde sedan slutsats dras att denna modell är att anse som applicerbar i empirin gällande IT-projekt.

The use of the pronouns we, us, and our in political speeches : A comparative study of the inaugural addresses of Bush and Obama

Pronouns carry considerable importance in language. The speaker’s identity and connection to the audience emerges through the consistent use of certain pronouns (De Fina, 1995). This research is about the use of we, us, and our in political discourse. Specifically, their use will be examined in the inaugural addresses of George W. Bush in 2005 and Barack Obama in 2009. The aim of this research is to examine the frequencies and the co-occurrences of these pronouns and then compare their use in these two speeches. More specifically, how do the pronouns examined affect the message and enhance hearer credibility. This is done by applying (a) a quantitative corpus linguistics analysis and (b) qualitative analysis of the context of use. The results show that there is a difference in frequency of pronoun use; however, the usage of pronouns is rather similar in the two speeches

Towards Presidential Rule in Ukraine : Hybrid Regime Dynamics under Semi-Presidentialism

This article sets out to analyse recent regime developments in Ukraine in relation to semi-presidentialism. The article asks: to what extent and in what ways theoretical arguments against semi-presidentialism (premier-presidential and president-parliamentary systems) are relevant for understanding the changing directions of the Ukrainian regime since the 1990s? The article also reviews the by now overwhelming evidence suggesting that President Yanukovych is turning Ukraine into a more authoritarian hybrid regime and raises the question to what extent the president-parliamentary system might serve this end. The article argues that both kinds of semi-presidentialism have, in different ways, exacerbated rather than mitigated institutional conflict and political stalemate. The return to the president-parliamentary system in 2010 – the constitutional arrangement with the most dismal record of democratisation – was a step in the wrong direction. The premier-presidential regime was by no means ideal, but it had at least two advantages. It weakened the presidential dominance and it explicitly anchored the survival of the government in parliament. The return to the 1996 constitution ties in well with the notion that President Viktor Yanukovych has embarked on an outright authoritarian path.