Sällskapsdjurs effekt på beteendeproblem hos äldre med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen. Olika slags typer av sällskapsdjur användes vid behandling med AAT. Hunden visades vara det sällskapsdjur som användes mest. Slutsatsen blev att de flesta studierna visade på en positiv effekt på närheten av ett sällskapsdjur inom demensvården. Alla studier kunde inte visa på en signifikant skillnad men vårdpersonals upplevelse var att de demenssjuka hade en tendens till förbättrande av sina beteendeproblem.

Thick viewing : empirical examples of condensed moments of narrative impact in fiction film developing theoretical concepts for intensified engagements

Abstract  In a case study about viewing habits in a Swedish audience I sampled 309 questionnaires; interviews with five focus group were conducted together with ten in-depth individual interviews discussing altogether fifteen favorite films exploring specific scenes of idiosyncratic relevance.  The outcome supports claims about viewers as active and playful (cf. Höijer 1998, Frampton 2006, Hoover 2006, Plantinga 2009). In line with mediatization theory I also argue that spiritual meaning making takes place through mediated experiences and I support theories about fiction films as important sources for moral and spiritual reflection (Partridge 2004, Zillman 2005, Lynch 2007, Plantinga 2009). What Hjarvard calls the soft side of mediatization processes (2008) is illustrated showing adults experiencing enchantment through favorite films (Jerslev 2006, Partridge 2008, Klinger 2008, Oliver & Hartmann 2010).  Vernacular meaning making embedded in everyday life and spectators dealing with fiction narratives such as Gladiator, Amelie from Montmartre or Avatar highlights the need for a more nuanced understanding of elevated cinematic experiences. The reported impact of specific movies is analyzed through theories where cognition and affect are central aspects of spectators’ engagements with a film (Tan 1996, Caroll 1999, Grodal 2009). Crucially important are theories of meaning-making where viewers’ detailed interpretation of specific scenes are embedded in high-level meaning-making where world view issues and spectators’ moral frameworks are activated (Zillman 2005, Andersson & Andersson 2005, Frampton 2006, Lynch 2007, Avila 2007, Axelson 2008, Plantinga 2009).  Also results from a growing body of empirical oriented research in film studies are relevant with an interest in what happens with the flesh and blood spectator exposed to filmic narratives (Jerslev 2006, Klinger 2008, Barker 2009, Suckfüll 2010, Oliver & Hartmann 2010). Analyzing the qualitative results of my case study, I want to challenge the claim that the viewer has to suspend higher order reflective cognitive structures in order to experience suture (Butler & Palesh 2004). What I find in my empirical examples is responses related to spectators’ highest levels of mental activity, all anchored in the sensual-emotional apparatus (Grodal 2009). My outcome is in line with a growing number of empirical case studies which support conclusions that both thinking and behavior are affected by film watching (Marsh 2007, Sückfull 2010, Oliver & Hartmann 2010, Axelson forthcoming). The presentation contributes to a development of concepts which combines aesthetic, affective and cognitive components in an investigation of spectator’s moves from emotional evaluation of intra-text narration to extra-textual assessments, testing the narrative for larger significance in idiosyncratic ways (Bordwell & Thompson 1997, Marsh 2007, Johnston 2007, Bruun Vaage 2009, Axelson 2011). There are a several profitable concepts suggested to embrace the complex interplay between affects, cognition and emotions when individuals respond to fictional narratives. Robert K. Johnston label it “deepening gaze” (2007: 307) and “transformative viewing” (2007: 305). Philosopher Mitch Avila proposes “high cognition” (2007: 228) and Casper Thybjerg ”higher meaning” (2008: 60). Torben Grodal talks about “feelings of deep meaning” (Grodal 2009: 149). With a nod to Clifford Geertz, Craig Detweiler adopts “thick description” (2007: 47) as do Kutter Callaway altering it to ”thick interpretations” (Callaway 2013: 203).  Frampton states it in a paradox; ”affective intelligence” (Frampton 2006: 166). As a result of the empirical investigation, inspired by Geertz, Detweiler & Callaway, I advocate thick viewing for capturing the viewing process of these specific moments of film experience when profound and intensified emotional interpretations take place. The author As a sociologist of religion, Tomas Axelsons research deals with people’s use of mediated narratives to make sense of reality in a society characterized by individualization, mediatization and pluralized world views.  He explores uses of fiction film as a resource in every day life and he is currently finishing his three year project funded by the Swedish Research Council: Spectator engagement in film and utopian self-reflexivity. Moving Images and Moved Minds. http://www.du.se/sv/AVM/Personal/Tomas-Axelson Bibliography Axelson, T. (Forthcoming 2014). Den rörliga bildens förmåga att beröra.[1] Stockholm: Liber Axelson, T. (In peer review). Vernacular Meaning Making. Examples of narrative impact in fiction film questioning the ’banal’ notion in mediatization theory. Nordicom Review. Nordicom Göteborg. Axelson, T. (2011). Människans behov av fiktion. Den rörliga bildens förmåga att beröra människan på djupet.[2]Kulturella perspektiv. Volume 2. Article retrieved from www.kultmed.umu.se/digitalAssets/74/74304_axelson-22011.pdf Axelson, Tomas (2010) “Narration, Visualization and Mind. Movies in everyday life as a resource for utopian self-reflection.” Paper presentation at CMRC, 7th Conference of Media, Religion & Culture in Toronto, Canada 9 – 13th August 2010. Axelson, Tomas (2008) Movies and Meaning. Studying Audience, Favourite Films and Existential Matters. Particip@tions : Journal of Audience and Reception Studies. Volume 5, (1). Doctoral dissertation summary. ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS. Article retrieved from http://www.participations.org/Volume%205/Issue%201%20-%20special/5_01_axelson.htm  [1] English translation: Moving Images and Moved Minds. [2] English translation: Our need for fiction. Deeply Moved by Moving Images. Cultural Perspectives.

Verksamma lärares tankar om hållbar utveckling : En fenomenografisk undersökning för att ta reda på hur verksamma lärare uppfattar begreppet hållbar utveckling

Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre.