Trycksaker till Utvecklingshuset och Skönhetsbanken

A number of publications has been produced for two companies in Dalarna, Utvecklingshuset andSkönhetsbanken.Utvecklingshuset is working, among other things, with stressyndroms and by treating crises. Theirpublications consist of a number of product sheets, a folder and a brochure. They want to use the publicationsfor information to their customers.Skönhetsbanken is a beauty saloon who will have a brochure to mediate the services they can offer.Photos have been taken, existing and for this purpose written texts have been used.The softwares Adobe Photoshop 7.0 and Adobe Indesign 2.0 have been used for all publications andthe work with producing these has been satisfactory.The effect of a good cooperation with the companies has resulted in that they are pleased with thepublications and feel that they have been part of the end of the results.All of the publications have been or will be printed with digital printing methods, which is the reasonfor the choice of the litterature survey.The survey deals with, among other things, how the digital press works, which papers that are suitable,economic aspects and what a graphic designer should have in mind when it comes to graphic productsthat will be printed with digital printing methods.

Kvalitetssäkring av Clas Ohlson AB´s grafiska produktionsflöde

The question formulation in the essay brought up whether Clas Ohlson works today with their graphical productionflow and if that way of working leads to a desirable result in press. After a dialogue with Clas Ohlson it emerged thatthey had certain problems with the material that came out of the printing presses. Certain colours were not reproducedaccording to the stated values that had been developed. In March -08 an analysis of the graphical production flowspresent situation were done at Clas Ohlsons in order to find out how they worked with their production of print materials.In the analysis, their way to work with color spaces, displays, ICC-profiles, PDF-exports, pictures and printerswere examined. Occasional interviews were also implemented with responsible personnel about how they worked withdifferent aspects.Deficiencies were found on almost all examined parts in their graphical production flow. Wrong colorspaces andCMYK-profiles was used in big extent, the displays where uncalibrated or incorrectly calibrated, wrong PDF-presetswas used frequently and it also showed that six different suppliers for their printing materials were used. The solutionsthat were relevant for the problems and defects were later on presented as proposals on measures.

Making Learning Possible : Nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna (HDa) har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser. NGL centrum är ett nav i den pedagogiska utvecklingen på HDa. Vår roll är att möjliggöra studenters lärande. (Ramsden 2003). Vid vår högskola fokuserar vi på olika datorsystem som stödjer lärandet och möjliggör synkron interaktion och kommunikation, både vid seminarier och under föreläsningar. Vi har valt och utvecklat system som stödjer lärandet och kontakten mellan studenter och lärare på ett bra sätt, fokus ligger inte nödvändigtvis på den nyaste teknologin. Vi anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för sociokulturella miljöer vid nätbaserade utbildingar och därför är seminarier och samtal mycket viktiga i våra utbildningar. (Säljö 2000). Vi har definierat tre huvudbehov för lärandeprocessen och vi har valt system för informationsutbyte (Fronter), Adobe Connect för seminarier och Videochat - vårt egenutvecklade system för föreläsningar. Vi vet sedan många år att föreläsningar hjälper studenterna att förstå litteraturen bättre. Ett LMS (Fronter) är ett sätt att samla information såsom scheman och uppgifter. Där sker diskussioner om innehåll och kursupplägg, inlämningar, nyheter och meddelanden. När det gäller föreläsningar har vi valt att använda ”live-streaming” med möjlighet att spela in föreläsningen. Vi betraktar varken Adobe Connect eller vår Videochat som virtuella verktyg. De möten som genomförs med dessa verktyg är på riktigt. Studenter och lärare vittnar ofta om att de interagerar mer i ett seminarium via Connect än vad som sker i en fysisk föreläsningssal och bekräftar den pedagogiska närheten. HDa har system som är säkra men vi tror samtidigt på öppenhet och lättillgänglighet. Vi välkomnar gäster in i systemen för att skapa transparens. Läraren har möjlighet att låsa mappar i vårt LMS och göra dem både säkra och privata. Vi vill berätta och visa för intresserade konferensdeltagare hur vi på Högskolan Dalarna jobbar generellt med nätbaserade verktyg men också visa på mer specifika lösningar som har uppskattats av våra studenter och lärare.   References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter Högskolan Dalarna har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser.  Detta innebär även att ibland måste anpassa våra system för t.ex. hörselskadade studenter. Högskolan har en lång tradition av teckentolka föreläsningar i sal. Vi har även under en längre tid teckentolkat inspelade föreläsningar. Efter att ha provat olika sätt att spela in dessa har vi nu landat i ett system där originalföreläsningen är till vänster och tar upp c:a 80% av skärmen. Teckentolken syns i de resterande 20% till höger. Eftersom vi använder samma system för teckentolkningen som våra lärare har i studion blir det ”strömlinjeformat” då vi bara behöver hantera ett system och får den automatisering som är inbyggd. När det gäller seminarier använder vi oss av Adobe Connect. Lärarna, teckentolken och studenterna (även de hörselskadade) är i ett rum där läraren visar sina dokument, samtalar med studenterna o.s.v.. Teckentolken och den hörselskadade studenten har ett extra rum i Connect där tolken syns. När studenten ska prata så tecknar studenten och det taltolkas av tolken i Connect-rummet med läraren. För detta har teckentolkarna ett separat rum/studio med två skärmar för att kunna se och höra båda Connect-rummen. Vi rekommenderar studenten att också ha två skärmar. Teoretiskt borde detta även kunna användas för en hörselskadad lärare men det har inte gjorts några försök hos oss. Vi vill visa med ljud och bild för intresserade åhörare hur vi har byggt detta arbete och hur hinder kan överbryggas. References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Conversación digital: copresencia y disponibilidad : Estudio pragmático del preámbulo de reuniones multipartitas por videoconferencia

The present thesis explores how interaction is initiated in multi-party meetings in Adobe Connect, 7.0, with a particular focus on how co-presence and mutual availability are established through the preambles of 18 meetings held in Spanish without a moderator. Taking Conversation Analysis (CA) as a methodological point of departure, this thesis comprises four different studies, each of them analyzing a particular phenomenon within the interaction of the preambles in a multimodal environment that allows simultaneous interaction through video, voice and text-chat. The first study (Artículo I) shows how participants solve jointly the issue of availability in a technological environment where being online is not necessarily understood as being available for communicating. The second study (Artículo II) focuses on the beginning of the audiovisual interaction; in particular on how participants check the right functioning of the audiovisual mode. The third study (Artículo III) explores silences within the interaction of the preamble. It shows that the length of gaps and lapses become a significant aspect the preambles and how they are connected to the issue of availability.  Finally, the four study introduces the notion of modal alignment, an interactional phenomenon that systematically appears in the beginnings of the encounters, which seems to be used and understood  as a strategy for the establishment of mutual availability and negotiation of the participation framework. As a whole, this research shows how participants, in order to establish mutual co-presence and availability, adapt to a particular technology in terms of participation management, deploying strategies and conveying successive actions which, as it is the case of the activation of their respective webcams, seem to be understood as predictable within the intricate process of establishing mutual availability before the meeting starts.

El alineamiento modal en el preámbulo de reuniones por videoconferencia

En el presente artículo se introduce el concepto de alineamiento modal, un fenómeno interactivo característico del preámbulo de reuniones por videoconferencia, en las que la interacción puede llevarse a cabo a través del chat escrito, la imagen y la voz. Con tal propósito, se parte del modelo de interacción de Erving Goffman y la metodología del Análisis de la Conversación (AC). A través de una selección de ejemplos extraídos de un corpus de dieciocho interacciones por Adobe Connect 7.0, el análisis muestra que la selección del canal, dentro del contexto analizado, constituye un recurso para el alineamiento y la (re)configuración del marco de participación de las reuniones. Asimismo, se sugiere que dicho recurso es utilizado por los participantes como estrategia para gestionar la orientación recíproca y la toma de turno durante los preámbulos.