Frihetsbegreppets utveckling i Folkpartiets program 1967-1997

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har. Igenom hela perioden håller Folkpartiet vissa värden konstanta. Folkpartiet förespråkar in¬dividens rätt mot olika organisationer och att marknadsekonomi är önskvärd men inte perfekt.

Angereds fritidscentrum : En spricka i välfärdsbygget

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 – 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden. En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.          Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering. I min studie kommer jag att undersöka det som verkade vara en enhetlig plan innehöll olika faktorer som synliggör dessa aktörers roller. Dessas roller och agerande visar på tendenser i något jag kallar sprickor i välfärden.  

En titt på arbetar- och kvinnorörelsekamp åren 1900-1910 i spåren på Helene Ugland

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen. Hon flyttade till Sverige år 1900 och bosatte sig så småningom i Göteborg. 1903 blev hon skriven i Masthuggets församling samtidigt som hon gifte sig med redaktören vid Ny Tid Anton Andersson och kom att kalla sig Ugland-AnderssonNär hennes man blev chefredaktör vid Östergötlands Folkblad flyttade de till Norrköping. Här fick också Helene arbete på tidningen och som den socialist hon var utnyttjade hon flitigt sitt utrymme i tidningen med att agitera. Dessutom reste hon mycket och höll föreläsningar inte minst om mänskliga rättigheter. Hon ansåg att kristendomen var humbug och tyckte att den hade för stor plats i skolan.Hon deltog i socialdemokratiska kvinnokonferenser där hon propagerade för fri kärlek, rätten till preventivmedel och annat som gynnade kvinnors kamp för jämställdhet. Dock blev hon missförstådd då hennes belackare skyllde henne för att förespråka lösaktigt leverne.Sina sista verksamma år tillbringade hon i Gnesta där hon blev kommunalpolitiker. Hon dog 1 aug.1940.

Striden om folkskolans sekularisering : -En undersökning av Svensk läraretidning och Folkskolans vän årgång 1903 och 1909

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

Borgerlighetens ideal – arbetarnas verklighet. : En studie om Stora Tuna barnavårdsnämnds arbete 1903-1917.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna.Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen. Men de barn som anmäldes kom nästan uteslutande från arbetarklassen. Detta är något som den tidigare forskningen också framhåller. Pojkar anmäldes i betydligt högre utsträckning än flickor, men de flickor som anmäldes dömdes betydligt hårdare än pojkarna. Flickorna anmäldes främst på grund av de bristande hemförhållanden och påföljderna blev oftast att de skiljdes från hemmet till fosterhem eller till barnhem. Pojkarna anmäldes främst för stöld och den vanligaste påföljden blev en allvarlig varning. Polisen var den grupp som anmälde flest barn till nämnden.