5 resultados para Allied Health Occupations

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

BACKGROUND: Nurses and allied health care professionals (physiotherapists, occupational therapists, speech and language pathologists, dietitians) form more than half of the clinical health care workforce and play a central role in health service delivery. There is a potential to improve the quality of health care if these professionals routinely use research evidence to guide their clinical practice. However, the use of research evidence remains unpredictable and inconsistent. Leadership is consistently described in implementation research as critical to enhancing research use by health care professionals. However, this important literature has not yet been synthesized and there is a lack of clarity on what constitutes effective leadership for research use, or what kinds of intervention effectively develop leadership for the purpose of enabling and enhancing research use in clinical practice. We propose to synthesize the evidence on leadership behaviours amongst front line and senior managers that are associated with research evidence by nurses and allied health care professionals, and then determine the effectiveness of interventions that promote these behaviours.Methods/design: Using an integrated knowledge translation approach that supports a partnership between researchers and knowledge users throughout the research process, we will follow principles of knowledge synthesis using a systematic method to synthesize different types of evidence involving: searching the literature, study selection, data extraction and quality assessment, and analysis. A narrative synthesis will be conducted to explore relationships within and across studies and meta-analysis will be performed if sufficient homogeneity exists across studies employing experimental randomized control trial designs. DISCUSSION: With the engagement of knowledge users in leadership and practice, we will synthesize the research from a broad range of disciplines to understand the key elements of leadership that supports and enables research use by health care practitioners, and how to develop leadership for the purpose of enhancing research use in clinical practice.

Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

FÃreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och sÃka evidens fÃr brÃstcancerdrabbade kvinnors omvÃ¥rdnadsbehov frÃ¥n sjukskÃterskans i form av stÃd fÃr psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) fÃr vidare granskning. Till sÃkningen användes sÃkorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrÃr till syftet kvalitetsbedÃmdes genom pÃ¥ fÃrhand bestämda granskningskriterier frÃ¥n modifierade fÃrlagor efter Forsberg och WengstrÃm (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens fÃr att kvinnor med brÃstcancer har ett omvÃ¥rdnadsbehov av socialt stÃd, psykiskt stÃd och även av information av sjukskÃterskan. OmvÃ¥rdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vÃ¥rden och personliga samtal med sjukskÃterskan. Att fÃ¥ utÃva sin religiÃsa tro, sin andlighet och utÃva sin kulturella tillhÃrighet samt likasÃ¥ känna fÃrtroende är omvÃ¥rdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrÃ¥n Aaron Antonovskys omvÃ¥rdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

FÃreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhÃrigas upplevelser och deras omvÃ¥rdnadsbehov dÃ¥ en familjemedlem vÃ¥rdades palliativt i hemmet, fÃr att skapa en fÃrstÃ¥else fÃr vad sjukskÃterskan kan bidra med. SÃkord som valdes var palliative AND relative* AND home fÃr insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÃ¥ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter fÃrlagor av Forsberg och WengstrÃm (2003) och Willman et al. (2006) och pÃ¥ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhÃrigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÃ¥rdnadsbehov. Tre omvÃ¥rdnadsbehov som vilade pÃ¥ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÃ¥ professionellt stÃd, att fÃ¥ avlastning som anhÃrig eller anhÃrigvÃ¥rdare till en familjemedlem som vÃ¥rdas palliativt i hemmet och att fÃ¥ information och undervisning om familjemedlemmens situation. Vidare framkom ett omvÃ¥rdnadsbehov som vilade pÃ¥ mÃ¥ttligt vetenskapligt underlag: att fÃ¥ dela sina upplevelser med andra anhÃriga i liknande situation. Resultatet diskuterades utifrÃ¥n Joyce Travelbees teori om empati eller fÃrmÃ¥gan att sätta sig in i den andres psykologiska tillstÃ¥nd och sympati det vill säga fÃrmÃ¥gan att fÃrmedla till patienten att han/hon inte är ensam i sin tunga situation. Med hjälp av fÃreliggande studies resultat kan sjukskÃterskan fÃ¥ en bättre bild av sina omvÃ¥rdnadsuppgifter och kan fÃrankra sina insikter teoretiskt i Travelbees tankekonstruktion.

Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

FÃreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlägga vilka omvÃ¥rdnadsbehov som fÃreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sÃkmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sÃkmotorn och databasen fÃr medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), fÃr vidare granskning. SÃkorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* användes. Alla titlar lästes, om titeln verkade relevant fÃr forskningsomrÃ¥det lästes även abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfÃrdes efter granskningsmallar med 28 bedÃmningskriterier. OmvÃ¥rdnadsbehoven hos patienter med typ 2-diabetes som framkom vid artikel granskningen evidensgraderades pÃ¥ basen av kvalitetsgranskningen med hjälp av graderingsskala. Resultatet visade att hjälp till fÃrbättrad egenvÃ¥rd, Ãnskan om utÃkad utbildning, information och kunskap, socialt stÃd och kontinuerlig vÃ¥rdkontakt var de omvÃ¥rdnadsbehov som studien fann evidens fÃr. OmvÃ¥rdnadsbehov hos patienter med typ 2-diabetes som framkom var kända sedan tidigare men fÃreliggande studie säkrade evidensen fÃr dessa. Resultatet diskuterades utifrÃ¥n Virginia Hendersons omvÃ¥rdnadsteori där omvÃ¥rdnaden mÃ¥ste ha en utgÃ¥ngspunkt i individens egna upplevelser av sina behov och hur dessa behov pÃ¥ bästa sätt kan tillfredsställas. Med hjälp av studiens resultat sammanlänkat med Virginia Hendersons teori om individens omvÃ¥rdnadsbehov kan sjukskÃterskan fÃ¥ en bättre bild av vilka behov som fÃreligger hos patienter med typ 2-diabetes fÃr att bevara deras livskvalité.

Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

Syfte: Syftet med denna litteraturÃversikt var att beskriva vad det kunde finnas fÃr faktorer som pÃ¥verkade genomfÃrandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfÃrdes som en litteraturÃversikt. Artiklar sÃktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade pÃ¥ att kommunikation i det tvärkulturella mÃtet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvÃ¥rdspersonalen. Vidare visade resultatet pÃ¥ brister i hälso- och sjukvÃ¥rdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjukskÃterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvÃ¥rdspersonal och sjukskÃterskestudenter efterfrÃ¥gade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vÃ¥rden visade sig vara ett svÃ¥rt ämne, med mÃ¥nga aspekter att ta hänsyn till. Det ansÃ¥gs av stor vikt i det mÃ¥ngkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvÃ¥rd fÃ¥r kulturell kompetens fÃr att ha mÃjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. DärfÃr ansÃ¥gs det viktigt att skapa vidareutbildningar fÃr hälso- och sjukvÃ¥rdspersonal, samt se Ãver sjukskÃterskeutbildningens utbildningsplan.