Patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. : En kvalitativ studie

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov. Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet.

Inflammation, oxidative stress, glomerular filtration rate, and albuminuria in elderly men : a cross-sectional study

BACKGROUND: The role of inflammation and oxidative stress in mild renal impairment in the elderly is not well studied. Accordingly, we aimed at investigating the associations between estimated glomerular filtration rate (eGFR), albumin/creatinine ratio (ACR), and markers of different inflammatory pathways and oxidative stress in a community based cohort of elderly men. FINDINGS: Cystatin C-based GFR, ACR, and biomarkers of cytokine-mediated inflammation (interleukin-6, high-sensitivity C-reactive protein[CRP], serum amyloid A[SAA]), cyclooxygenase-mediated inflammation (urinary prostaglandin F2alpha [PGF2alpha]), and oxidative stress (urinary F2 isoprostanes) were assessed in the Uppsala Longitudinal Study of Adult Men(n = 647, mean age 77 years). RESULTS: In linear regression models adjusting for age, BMI, smoking, blood pressure, LDL-cholesterol, HDL-cholesterol, triglycerides, and treatment with statins, ACE-inhibitors, ASA, and anti-inflammatory agents, eGFR was inversely associated with CRP, interleukin-6, and SAA (beta-coefficient -0.13 to -0.19, p < 0.001 for all), and positively associated with urinary F2-isoprostanes (beta-coefficient 0.09, p = 0.02). In line with this, ACR was positively associated with CRP, interleukin-6, and SAA (beta- coefficient 0.09-0.12, p < 0.02 for all), and negatively associated with urinary F2-isoprostanes (beta-coefficient -0.12, p = 0.002). The associations were similar but with lower regression coefficients in a sub-sample with normal eGFR (>60 ml/min/1.73 m2, n = 514), with the exception that F2-isoprostane and SAA were no longer associated with eGFR. CONCLUSION: Our data indicate that cytokine-mediated inflammation is involved in the early stages of impaired kidney function in the elderly, but that cyclooxygenase-mediated inflammation does not play a role at this stage. The unexpected association between higher eGFR/lower albuminuria and increased F2-isoprostanes in urine merits further studies.