Hushållsavfall i Borlänge kommun : analyser av material en och flerfamiljshus

In Borlänge, source separation has been the basis for management of household waste for over five years. This report reviews today?s system and gives a model for further follow-up through waste grouping. In the basic system waste is separated into three fractions: biodegradable, waste to energy and waste to landfill. All waste is packed in plastic bags, put in separate containers for each fraction, and collected from the property. Separate analyses were made of waste from single family houses and apartment buildings. The amount of waste per household and week, number of non-sorted bags, purity, recovery rate and density of each fraction was calculated. The amount of packaging collected together with the household waste is given. Material collected under the Swedish law of Producers? Responsibility is not covered in this report.

FRÅN HORA TILL HELGON : En litteraturstudie om tre forskares tolkningar och analyser av kvinnliga gestalter i urkunderna för judendom, kristendom och islam som normförmedlare

Arbetet är en litteraturstudie som undersöker hur forskare beskriver kvinnliga gestalter från religiösa urkunder och vilka normer dessa förmedlar. Syftet är att undersöka vilka normer som förmedlas och vilka gestaltningar som lyfts fram, samt att koppla dessa till läroplanens mål kring kön, identitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, känsla av tillhörighet och mening med religionsvetenskapen. Examensarbetet är en innehållsanalys med kodning som metod för att komma närmare forskarnas tolkningar av kvinnans roll och förutsättningar inom judendomen, kristendomen och islam. Till examensarbetet står tre forskare i fokus som företräder tolkningar av urkunderna från respek-tive religion. Judendomen representeras av Carol Meyers (2013), Rediscovering Eve, ancient israelite women in context. Kristendomen av Elisabeth Schüssler Fiorenza (1999), In memory of her. A feminist theological reconstruction of christian origin, samt islam av Asma Barlas (2002), Believing Women in Islam. Unreading Patriarchal Interpretations of the Qur´an. Litteraturanalysen än indelad utifrån ämnesplansmålen där varje bok analyseras utifrån flera undergrupper för att sedan diskuteras. Fokus i analysen är på forskarnas tolkningar av ur-kunderna, inte av forskarnas utläggning av andra författare, arkeologer eller andra källor. I diskussionen jämförs resultatet från de olika kategorierna och kopplingarna med ämnesplanen med frågeställningarna för att få en bild av kvinnliga gestalter från religiösa urkunder samt vilka normer de förmedlar.

Datakvalitet. Ett måste för en kostnadsmedveten organisation

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser. En egen modell var nödvändig eftersom arbetssättet, att utgå från användarna, inte är det vedertagna sättet att undersöka datakvalitet.Resultatet visar en rad kostnader som kan härröras till bristande datakvalitet varav många är dolda. Trovärdigheten är viktig i samband med datakvalitet. Användarna litar inte på data vilket skapar direkta kostnader, merarbete med mera. Det beror i sin tur på att det brister i insamlingen av data. Ett problem är att en rad olika arbetssätt och förhållningssätt till data i Vägdatabanken förekommer. Därför rekommenderas att Vägverket beslutar vilket arbetssätt som är ekonomiskt och funktionellt bäst.Syftet var att beskriva begreppet datakvalitet. Resultatet av praktiskt arbete och teoretiska studier ger definitionen "Datakvalitet är datas förmåga att vara förståelig och trovärdig samt tillräckligt väl uppfylla användarens behov".

Massmordet och korsriddaren : En studie av de ämnesövergripande möjligheterna i svenska och historia utifrån film och skönlitteratur

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda en skönlitterär roman och en underhållningsfilm i ämnesintegrerad undervisning i syfte att uppnå målen i svenska och historia på gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag använt Steven Spielbergs Schindler´s list och Jan Guillous Vägen till Jerusalem. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielärares åsikter om mediernas användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lärare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket väl användbara i syfte att uppnå kursmålen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nämnare mellan svenska och historia, det vill säga som identitetsskapande. Vidare återfanns förenande element så som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och språket som medium för kommunikation. Genom olika former av diskussioner, analyser och fördjupningsarbeten kan eleven, med utgångspunkt i filmen Schindler´s list och romanen Vägen till Jerusalem uppnå flera av kursmålen för svenska och historia A och B på gymnasienivå.

Könade samtal : En analys av könsmönster i sfi-undervisningen

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.

James Bond-temats musikaliska förändringar : Från Dr. No till Casino Royale

I denna uppsats har den musikaliska förändringen i James Bond-temat, sett över de 21 filmer som gjorts fram till denna uppsats genomförande, analyserats och tolkats. Syftet är att dela med mig av mina tankar och analyser om hur temat framförts och utvecklats, samt därmed också bidra till att utveckla kunskapen om James Bond-världen.Efter en litteraturbaserad del, där bakgrunden till James Bond-temats uppkomst behandlas, så analyseras sedan film för film i Bond-serien från Dr. No till Casino Royale. Analysen tar främst upp delarna synkronisering, instrumentering och influenser.Analyserna visar på att James Bond-temat i grund och botten bygger på samma melodi genom alla filmer, men också har förändrats i stor utsträckning i utförandet.

Systemutveckling med ett eTjänsteperspektiv : en eTjänstemetod för utveckling av kundfokuserade eTjänster

Göran Hultgren är författaren till eTjänster som social interaktion via användning av IT-system (2007), vilken är en praktisk teori som syftar till att vara till hjälp vid analyser av eTjänster. Eftersom Hultgrens avhandling går ut på att analysera befintliga eTjänster saknas det riktlinjer för hur teorin kan tillämpas praktiskt under utvecklingen av nya eTjänster. Syftet med dennauppsats är att ta fram en systemutvecklingsmetod utifrån den praktiska eTjänsteteorin.eTjänstemetoden som vi tagit fram är baserad på en litteraturstudie av Hultgrens avhandling.Metoden består av ett antal steg som man kan följa vid utvecklingen av en eTjänsten. Den skall inte ses som en fullständig systemutvecklingsmetod utan skall fungera snarare som enkompletteringsmetod som syftar till att ett eTjänsteperspektiv behålls under hela utvecklingen.Vi hade som uppdrag av SkiBar System AB att utveckla ett community där vi kunde testa våreTjänstemetod under utvecklingen. Metoden visade sig vara ett bra sätt att behålla ett eTjänsteperspektiv,det vill säga att alla communitys tjänster syftade till att höja värdet för kunden.

Self-Service Business Intelligence verktyg – möjligheter ochbegränsningar : En jämförelse av teorier om Self-Service Business Intelligence verktyg och praktiska resultat av verktyget PowerPivot

Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka möjliggör för slutanvändare att göra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg är Microsoft PowerPivot.På Transportstyrelsens Järnvägsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att undersöka om PowerPivot var ett lämpligt verktyg för Transportstyrelsen. Målet med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska möjligheter och begränsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot är användbart för Transportstyrelsen.För att få en djupare förståelse för Self-Service BI har vi kartlagt vilka möjligheter och begränsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen. Vi har sedan jämfört dessa med våra testresultat vilket har varit syftet med uppsatsen.Resultatet av testerna har visat att Transportstyrelsens Järnvägsavdelning initialt behöver teknisk support för att använda PowerPivot. Testerna har även visat att vissa av Transportstyrelsens krav inte kan uppfyllas. Detta minskar användbarheten för Transportstyrelsen.Vidare har vi kommit fram till att Self-Service BI inte alltid är enkelt att använda för slutanvändare utan teknisk support. Resultatet visar även att det krävs en BI-infrastruktur för att enkelt skapa rapporter med god kvalitet och högsta möjliga korrekthet.

Smärtlindring vid vaginal förlossning och dess samband med avslutad amning vid två månaders ålder

Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick. Material inhämtades från Medicinska Födelseregistret, Statistiska Centralbyrån samt Barnhälsovården. Statistiska analyser inkluderade Chi-två test, binär logistisk regressionsanalys samt multivariat logistisk regressionsanalys. Resultat: Inhalation av lustgas var den mest använda smärtlindringsmetoden. Användningen av smärtlindringsmetoder hade flest samband med län, etnicitet, paritet och moderns ålder. Risken för användning av epiduralblockad var nästan sex gånger så hög för förstföderskor. Intramuskulära injektioner med petidin/morfin eller epiduralblockad medförde en risk för avslutad amning innan två månaders ålder, men för TENS ochakupunktur fanns ett samband med fortsatt amning vid två månaders ålder. Slutsats: Det finns ett samband mellan smärtlindringsmetod och amning två månader postpartum. Barnmorskor bör ha kunskap om detta samband för att kunna stödja mödrarnas val av smärtlindringsmetod och amningsutfall.

Förlossningsupplevelse hos kvinnor med normal graviditet och graviditetsdiabetes

Bakgrund: Forskning har visat att förlossningsupplevelsen har betydelse för kvinnansframtida inställning till barnafödande. Forskningsresultat har huvudsakligen presenterats för normala graviditeter eller där urvalet varit blandat (normala och komplicerade graviditeter). Begränsad forskning finns om hur komplicerad graviditet kan påverka förlossningsupplevelsen.Syfte: Att jämföra förlossningsupplevelse bland kvinnor som haft normal graviditet respektive graviditetsdiabetes samt studera sambandsfaktorer för förlossningsupplevelsen.Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie där data insamlats med hjälp av enkäter. Deltagarna (n=444) är slumpmässigt valda bland kvinnor i Sverige med normal graviditet och kvinnor med graviditetsdiabetes. Kvinnor som fött tvillingar och som inte angivit barnetsfödelsevikt exkluderades från fördjupningsstudien, vilket innebar att data för 429 kvinnor, 326 med normal graviditet och 103 med graviditetsdiabetes ingick. Parametriska och ickeparametriska analyser har genomförts för att analysera materialet.Resultat: Nästan två tredjedelar av kvinnorna (62,9%) hade en positiv förlossningsupplevelse. Kvinnor med graviditetsdiabetes hade oftare en negativ förlossningsupplevelse jämfört med kvinnor med normal graviditet. Nöjdhet med smärtlindringen visade ettsignifikant samband med förlossningsupplevelsen, de som var nöjda med smärtlindringen var mer nöjda med sin förlossningsupplevelse.Slutsats: Gravida kvinnor med komplicerad graviditet i form av graviditetsdiabetes har signifikant sämre förlossningsupplevelse jämfört med kvinnor som haft en normal graviditet.

Amningsduration vid sectio och vaginalförlossning : Breastfeeding duration at cesarean section and vaginal delivery. Apopulationbased register study.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.

Samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa : En enkätstudie

I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under 2000-talet har amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma sex månader. Mödravårdcentralen (MVC) informerar om bröstmjölkens hälsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare amningsduration, men få studier behandlar svenska förhållanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv tvärsnittstudie. Data insamlades via enkäter, 418 deltagare inkluderades. Data har analyserats med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För deskriptiv och jämförande analys har parametriska och icke-parametriska analyser genomförts. Resultat: De kvinnor som inte ammade skattade sitt barns hälsa sämre vid tre års ålder i jämförelse med kvinnor som ammat någon period. Vid tre års ålder skattade kvinnor med övervikt och fetma sitt barns hälsa sämre. Slutsats: Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor som är behov av stöd för att initiera amning och kunna bidra till anpassat stöd till dem. AbstractSweden reports high duration of breastfeeding compared to international findings. During the last century, the frequency of breastfeeding duration has decreased in Sweden, with large regional differences. Recommendation for exclusive breastfeeding is six months. Midwives provide information about healthy benefits of breast milk, such as breast milk protecting baby´s against allergies. Research has presented associations between obesity and short duration of breastfeeding. However, there is a lack of knowledge regarding women in a Swedish context. Aim: To investigate the relation between mothers BMI, duration of breastfeeding and maternal valuation of the baby´s health during the first three year of life. Method: The study is a quantitative retrospective cross-sectional study. Data was collected through questionnaires, 418 participants were included. Data was analyzed using the SPSS. For descriptive and comparative analysis parametric and nonparamateric statistics have been used.Results: Women who did not breastfed perceived their baby´s health worse at three years compared with women who did breastfeed. Women with overweight and obesity also perceived the health of their three year old worse than the other maternal group. Conclusions: It´s important to identify women who need support to initiate breastfeeding and give them customized support.

Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen : - Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm

Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser.I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.

Typografiska riktlinjer och textframställning för smartphones

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant.

Bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare : En undersökning om två bedömningsmetoders lämplighet vid bedömning av andraspråkstexter

Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur lämpliga två bedömningsmetoder, närmare bestämt performansanalysen och den genrebaserade analysmodellen, är för bedömning av texter skrivna av andraspråksinlärare av svenska. Båda bedömningsmetoderna innehåller ett visst antal punkter utformade som frågor, vilka besvaras under bedömning. Förhoppningen är att denna undersökning ska kunna underlätta för framtida bedömare vid valet av bedömningsmetod.I strävan efter att uppnå syftet analyseras två texter skrivna av vuxna andraspråksinlärare av svenska respektive två texter skrivna av barn som läser svenska som andraspråk. Texterna analyseras med de båda bedömningsmetoderna och med grund i dessa analyser samt med grund i den allmänna fakta som presenteras i bakgrundsdelen görs sedan en jämförelse mellan bedömningsmetoderna. Med utgångspunkt i denna jämförelse kan sedan en slutsats kring bedömningsmetodernas lämplighet dras.Resultatet visar att båda metoderna har olika fokus och därmed lämpar sig bättre för bedömning av vissa språkliga drag eller fenomen än för andra. Ingen av metoderna kan med säkerhet sägas lämpa sig bättre än den andra för bedömning av andraspråkstexter, en kombination av båda metoderna hade snarare varit att föredra.