3 resultados para 344.04192
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.
Resumo:
The paper is analyzing how people in late modern society characterized by de-traditionalization, use moving images as a cultural resource for the construction of meaningful subjective world views. As a theoretical concept with several dimensions, “sacralization of the self” (Woodhead & Heelas 2000: 344), is related to media theory. With a critical focus on ‘the self’, as a core aspect in contemporary media society Eric W. Rothenbuhler labels the individual self as one of “the sacred objects of modern culture” (Rothenbuhler 2006: 31).I want to emphasize the need for case studies in order to undertake a critical investigation about ‘the self’ and how consumption of fiction film is interconnected to spectator´s creation of self images, but also to understand how film engagement elicits self-reflection (Giddens 1991, Axelson 2008, Vaage 2009a). The paper make use of empirical data to illustrate and theoretically develop perspectives on how the audience uses fiction film in every-day life for the construction of the self, as well for the construction of more profound and long-lasting ideas of being part of a moral community (Brereton 2005, Jerslev 2006, Klinger 2008, Mikkola et al. 2007, Vaage 2009b). Some empirical findings support a conclusion that moving images creates a transitional space for the human mind, with the capacity of transporting the spectator from real life to fiction and back to real life again, helping the individual with an ongoing process of transforming the self, dealing with who you actually are, and who you want to become (Axelson 2008, Vaage 2009b).
Resumo:
The aim of the project is to examine the music salon in Falun as a part of the mining community and in the historical context of European salon culture. A specifc goal is to develop a deeper understanding about the salon when it comes to education and pedagogic ideas. Of a certain interest is Johan Henrik Munktell’s (1804-1861) education travelling (bildningsresor). Inspired by Mendelssohn’s music salon in Berlin and the early salons in Upp-sala he created his own salon in Grycksbo. A letter collection from J.H. Munktell to his father J.J. Munktell in 1828-30 can be considered a unique historical material, which places the salon in Falun in a continental context of culture, education and industrial pretensions. The results have potential to extend the knowledge of Nordic salon culture and how it has infuenced general pedagogy and music education.