En rörelse formas : bildandet av Dalarnas mejeriförening 1931-1933

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma. Rörelsens mobiliseringsstruktur var god på grund av en fördelaktig politisk möjlighetsstruktur och framgångsrika nätverksrelationer både inom rörelsen men också mellan rörelsen och andra jordbruksorganisationer.

En jämförelse mellan ogifta mödrar och andra utsatta kvinnogrupper inom Gudmundrå socken 1931-1936.

Arbetets syfte är att undersöka hur de ogifta mödrarna i Gudmundrås socken mellan åren 1931-1936 behandlades jämfört med andra kvinnogrupper inom fattigvården, samt vilka ärenden de förekommer i. Det material som har använts har hämtats från fattigvårdens egna protokollsböcker, vilka går att finna i Kramfors kommunala arkiv. Resultatet tyder på att de ogifta mödrarna inom Gudmundrås socken ofta behandlades på ett annorlunda sätt jämfört med de övriga kvinnogrupper som finns representerade under denna tidsperiod mellan 1931-1936. I de ärenden som finns beskrivna mellan 1931-1936 kan man utläsa att de ogifta mödrarna är den kvinnogrupp som är störst jämfört med de övriga utsatta kvinnogrupperna. Deras bifallna ärenden tyder också på att de först och främst fick hjälp med mat åt barnet jämfört med de andra kvinnogrupperna.