4 resultados para . Lactation
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Internationellt sett r amningsfrekvensen i dagens Sverige hg, men har minskat ngot senaste ren. Studier visar att instllningen till amning r positiv, men att kvinnor upplever svrigheter i samband med amning samt en brist p information och std. Syftet med frdjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och std. Studien genomfrdes med kvalitativ ansats, dr data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hsten 2012. Data bearbetades med innehllsanalys. Analysen gav ett vergripande tema; Balans mellan frvntningar och svrigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens frdelar, Att vara medveten om svrigheter med amning, Att planera fr sin kommande amning, Att pverkas av sin omgivning och Att ha frvntningar p std infr kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens frdelar och svrigheter, omgivningen pverkade deras tankar och kvinnorna ansg ofta att amningen lser sig naturligt. Tydligast framkom kvinnors knsla av bristande kunskap om amningsproblem och en nskan att f amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet br vara varierad, innehllsrik och frbereda frldrarna p att amning kan vara pfrestande. Det r viktigt att involvera partnern i information och frberedelser fr amning. Nyckelord: amning, graviditet, amningsstd, amningsinformation, amningsproblem
Resumo:
Amning, amningskomplikationer, std och rd vid amning r en del av den sexuella och reproduktiva hlsan och ingr i barnmorskans kompetensomrde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna frldrars upplevelse av amningsstd men inte lika mycket forskning p hur vrdpersonalen upplever amningsstdet som ges till gravida och nyblivna frldrar. Syftet med denna studie var att underska vrdpersonals upplevelser av amningsstd till gravida och nyblivna frldrar.Studien utfrdes genom en kvalitativ metod utifrn en induktiv ansats. Data hmtades frn intervjuer med semistrukturerade frgor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehllsanalys.Resultatet i studien visade att vrdpersonal upplever amningsstdet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstdet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstd genom hela vrdkedjan.Informanterna ansg att amningsstdet borde frbttras och mnga frslag nmndes fr att frmja amningen hos nyblivna frldrar och barn.Denna studie kan ka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstd vilket kan leda till ett bttre samarbete mellan enheterna och en bttre kommunikation samt frndringar i organisationen som gynnar och frmjar amningen.
Resumo:
Background: Genetic variation for environmental sensitivity indicates that animals are genetically different in their response to environmental factors. Environmental factors are either identifiable (e.g. temperature) and called macro-environmental or unknown and called micro-environmental. The objectives of this study were to develop a statistical method to estimate genetic parameters for macro- and micro-environmental sensitivities simultaneously, to investigate bias and precision of resulting estimates of genetic parameters and to develop and evaluate use of Akaikes information criterion using h-likelihood to select the best fitting model. Methods: We assumed that genetic variation in macro- and micro-environmental sensitivities is expressed as genetic variance in the slope of a linear reaction norm and environmental variance, respectively. A reaction norm model to estimate genetic variance for macro-environmental sensitivity was combined with a structural model for residual variance to estimate genetic variance for micro-environmental sensitivity using a double hierarchical generalized linear model in ASReml. Akaikes information criterion was constructed as model selection criterion using approximated h-likelihood. Populations of sires with large half-sib offspring groups were simulated to investigate bias and precision of estimated genetic parameters. Results: Designs with 100 sires, each with at least 100 offspring, are required to have standard deviations of estimated variances lower than 50% of the true value. When the number of offspring increased, standard deviations of estimates across replicates decreased substantially, especially for genetic variances of macro- and micro-environmental sensitivities. Standard deviations of estimated genetic correlations across replicates were quite large (between 0.1 and 0.4), especially when sires had few offspring. Practically, no bias was observed for estimates of any of the parameters. Using Akaikes information criterion the true genetic model was selected as the best statistical model in at least 90% of 100 replicates when the number of offspring per sire was 100. Application of the model to lactation milk yield in dairy cattle showed that genetic variance for micro- and macro-environmental sensitivities existed. Conclusion: The algorithm and model selection criterion presented here can contribute to better understand genetic control of macro- and micro-environmental sensitivities. Designs or datasets should have at least 100 sires each with 100 offspring.
Resumo:
Amningsfrekvensen i Vrmland sjunker och r lg jmfrt med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen r bristen p tillit till amning. Det r viktigt att kunna identifiera kvinnor med lg tillit till amning fr att vnda den sjunkande amningsfrekvensen och strka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att underska kvinnors tillit till amning p Barnbrdshuset (BB) och Eftervrdsmottagningen i Vrmland. Med enkten BSES-SF identifieras kvinnor med lg tillit till amning och kvinnor som behver ett kat amningsstd efter frlossning. Design/Metod: Studien utfrdes med kvantitativ ansats. Data inhmtades frn enkten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor p BB och Eftervrdsmottagningen i Vrmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och nr kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvrde p 8,66 dr 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild frga p BSES-SF jmfrdes mellan kvinnorna som vrdats p BB och Eftervrdsmottagningen. Det framkom en skillnad p tta frgor dr kvinnorna p Eftervrdsmottagningen skattade en hgre tillit till amning jmfrt med kvinnorna p BB. Utifrn totalsumman p BSES-SF med ett pongintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades hgre hos kvinnorna p Eftervrdsmottagningen (M=56,54) n p BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillmpbarhet: BSES-SF kan utifrn studiens resultat vara ett anvndbart verktyg, framfrallt p BB dr kvinnorna skattat en lgre tillit till amning. Frstfderskor och omfderskor som upplevt en komplicerad frlossning kan vara i behov av strre insatser av amningsstd. Studiens resultat kan medfra att barnmorskan blir extra uppmrksam p de kvinnor vars amning inte fungerar och dr extra std behvs fr att ka tilliten.
