Alltjämt i skuggan av mannen? : En genusbaserad diskursanalys av läromedlet Perspektiv på historien 1b

Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a. beskriver i Genus - om det stabilas föränderliga former, (2001) Två avhandlingar som också haft betydelse för min studie är Ambjörnssons, I en klass för sig: Ge-nus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, (2004) samt Bergs, Självets Garderobiär: Självreflexiva genusle-kar och queer socialpsykologi, (2008). Även kvinnohistorikern Ohlander med bl.a. hennes och Ström-bergs bok Tusen svenska kvinnoår: Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, (2008), och genus forskaren Gemzöe och hennes bok Feminism(2008), har varit betydelsefulla för denna studie. Studien utvisar att kursplanen förespråkar ett genusperspektiv om än inte direkt uttalat och Per-spektiv på historien 1b, har också ett visst inslag av genusperspektiv men inte genomgående, det finns däremot mer av ett jämställdhetsperspektiv i boken, då boken lyfter fram skillnader och orättvisor mellan män och kvinnor i historien, men långt ifrån alltid problematiserar detta.

Pathways to emotional closeness in neonatal units - a cross-national qualitative study.

BACKGROUND: Research shows evidence for the importance of physical and emotional closeness for the infant, the parent and the infant-parent dyad. Less is known about how, when and why parents experience emotional closeness to their infants in a neonatal unit (NU), which was the aim of this study. METHODS: A qualitative study using a salutogenic approach to focus on positive health and wellbeing was undertaken in three NUs: one in Sweden, England and Finland. An 'emotional closeness' form was devised, which asked parents to describe moments/situations when, how and why they had felt emotionally close to their infant. Data for 23 parents of preterm infants were analyzed using thematic networks analysis. RESULTS: A global theme of 'pathways for emotional closeness' emerged from the data set. This concept related to how emotional, physical, cognitive and social influences led to feelings of emotional closeness between parents and their infants. The five underpinning organising themes relate to the: Embodied recognition through the power of physical closeness; Reassurance of, and contributing to, infant wellness; Understanding the present and the past; Feeling engaged in the day to day and Spending time and bonding as a family. CONCLUSION: These findings generate important insights into why, how and when parents feel emotionally close. This knowledge contributes to an increased awareness of how to support parents of premature infants to form positive and loving relationships with their infants. Health care staff should create a climate where parents' emotions and their emotional journey are individually supported.