Patientens kunskap om parodontit före och efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist : En kvantitativ studie

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi. Av de 113 studiedeltagarna randomiserades 57 personer till ett individuell skräddarsydd munhälsoundervisningsprogram och 56 personer till ett standardiserat munhälsoundervisningsprogram. Ett frågeformulär med 11 påståenden gällande kunskap om parodontit och ett påstående om tandborstfrekvens samt ett påstående om approximalrengörning användes.Resultatet visade att patienterna hade mer kunskap efter icke kirurgisk parodontal behandling, men det fanns ingen skillnad mellan undervisningsprogrammen. Inget samband påvisades mellan kunskap om parodontit och utbildningsnivå, kön och ålder. Studien visar att både individuellt skräddarsydd munhälsoundervisning och standard munhälsoundervisning ledar till en ökad kunskap om parodontit mellan deltagarna.

Kvinnors upplevelser av cervixcancer samt sjukvårdens bemötande - En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade. I det positiva av sjukvårdens bemötande betonar kvinnorna vikten av sjukvårdspersonalens och framför allt sjuksköterskans roll att hjälpa dem med hanteringen av sjukdomen. I det negativa bemötandet från sjukvården beskrev kvinnorna läkarna som kalla och okänsliga. Resultatet av studien visade att livet efter att ha fått en cervixcancer diagnos förändrats för de flesta av kvinnorna. De beskrev hur kroppen påverkats samt hur deras psykiska hälsa försämrades. Det sociala livet påverkades även det. Kvinnorna beskrev att sjukvården hade en stor central roll i deras liv men att den tyvärr inte alltid levde upp till deras önskningar och förväntningar.

Gudinnan Hathor : en studie ur metallurgiverksamhetens perspektiv som belyser auktoritära strukturer i forna Egypten

Denna studie undersöker gudinnan Hathors funktion i forna Egypten med utgångspunkt från metallurgiverksamheten som Hathor var beskyddare över. Studien undersöker vad för behov som uppstår i metallurgikontexten och hur denna kan ha påverkat och speglats i förställningar kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Studien stödjer sig på William Padens teori om religiösa Världar för att därigenom belysa hur behov i en specifik kontext kan spelgas i den Religiösa Världen. Undersökningen baseras på tolkningar av en rad olika forskningsrapporter. Dels etnografiska dokumentationer om metallurgikontexter ifrån Afrika söder om Sahara, arkeologiska utgrävningar från gruvområdet i Timna i Sinai och forskares interpretationer kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Ifrån metallurgiverksamheten studerades dels hur den äldre teknologin fungerade och hur den inverkade på religiösa föreställningar och den auktoritära strukturen i Afrika. Därtill vad för sorts belägg som finns för metallurgiverksamhet i Timna i Sinai och hur gudinnan Hathors kults närvaro i gruvområdet kom till uttryck. Dessutom studeras forskares interpretationer som rör gudinnan Hathors kults funktion, auktoritära struktur och kultens förhållande till konungen i forna Egypten. Dessa uppgifter analyserades därefter och studien visar starka indikationer på att gudinnan Hathor skapades och användes i syfte att gagna en begränsad grupps intresse i forna Egypten. Att gudinnan Hathors funktion och de offentliga festivalerna var till för att upprätthålla en auktoritär struktur och vidmakthålla smidessläktets och prästerskapets makt.

Att leva med diagnosen Abdominellt Aorta Aneurysm : -en litteraturstudie om upplevelser kring sjukdom och omvårdnad ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ”pulsåderbråck”. Det vanligast förekommande är abdominellt aortaanerysm, bukaortaaneurysm. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livssituationer, livskvalitet och omvårdnadsbehov hos patienter med diagnosen AAA samt att visa på omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienter med denna diagnos. Metod: En litteraturgranskning gjordes i databaserna PubMed, Chinal och Psychinfo samt Högskolan Dalarnas sökmotor Elin. Artiklarna valdes ut efter relevans till syftet. Dess kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Fyra kvalitativa och 16 kvantitativa ansatser ingick i studien. Resultat: Det framkom att HRQoL hos patienter som fick diagnosen AAA försämrades signifikant perioperativt. Oro och rädsla samt känslor av overklighet, nära döden upplevelser och existentiella frågor var vanligt perioperativt. Ingen påvisbar skillnad före och efter screening i HRQoL eller upplevd hälsa iakttogs. Mer information kring exempelvis sexualitet perioperativt kunde lindra oro och rädsla. Diskussion: Omvårdnaden är otillräcklig vid diagnostillfället samt postoperativt. Screening har positiv inverkan på patienternas generella hälsa. Konklusion: Studien visade på ökat behov av omvårdnad i samband med att diagnosen ställts samt efter utskrivning postoperativt.

Djurens påverkan på den äldreslivskvalitet : En systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression. Vidare kunde AAT ha en gynnsam effekt på apatiska symtom och äldres humör. Slutsats: Djur i vården var ett välkommet avbrott för de äldre och medförde en positiv attityd gentemot djuren. Djur i vården kunde bidra till glädje hos äldre individer och ha en positiv påverkan på den äldres ensamhet och depressiva symtom. Även sociala interaktioner främjades och den äldre individen stimulerades på flera plan.

Baptiströrelsen i Piteå : En studie av baptismens framväxt och utbildning mellan 1850 och 1910

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån. En orsak till detta var gynnsamma samhällsförhållanden där läsar- och separatiströrelsen skapat en grogrund för baptisternas missionssträvanden under den första hälften av 1800-talet. I Piteå och Norrbotten etableras rörelsen i slutet av 1850-talet. Som förklaring till baptismens utveckling och förändring på lokal nivå har jag funnit att Piteå under perioden till övervägande del varit ett jordbrukssamhälle, vilket skapat en relativt låg grad av social rörlighet bland de unga anhängare som framför allt hämtades ur arbetarklassen. Utifrån tidigare studier av baptismen kan Piteå sägas vara ett exempel på ett samhälle där lojaliteten mot den äldre kyrkliga gemenskapen troligen levde kvar under perioden. Samtidigt hade församlingens idémässiga tankegods som folkrörelse en viktig social och ideologisk betydelse för individen, trots församlingens relativt små numerära framgångar.

Skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos dagens ungdomar : i ett föränderligt samhälle

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

Förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information : en intervjustudie

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplevde den information, de råd och det stöd som de erhållit av BVC-sköterskan. Metod: Studien genomfördes genom personliga intervjuer med sex förstagångsföräldrar med barn under ett års ålder. De första informanterna rekryterades genom ett strategiskt urval i föräldragrupper på utvalda vårdcentraler i en norrländsk kommun och för att få fler informanter användes sedan snowball sampling. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med tre frågeområden om förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information. Intervjuerna analyserades och tolkades genom systematisk textkondensering enligt Malterud (2009). Resultat: Resultatet visade att föräldrarna ofta sökte information på annat håll, till exempel genom internet, familj och vänner. De hade höga förväntningar på den information BVC-sköterskan gav. De såg helst att informationen var anpassad efter den individuella situationen. Föräldrarna önskade föra dialog med BVC-sköterskan om barnets hälsa och utveckling och livet som förälder. Det var viktigt att ha en bra kontakt med BVC-sköterskan för att föräldrarna skulle kunna be om råd och stöd. Föräldrarna efterfrågade också större möjligheter att prata med andra föräldrar om sina upplevelser och erfarenheter. Konklusion: Det är viktigt för mammorna att BVC-sköterskan är mentalt närvarande i varje möte och att råd, stöd och information anpassas efter var och ens unika situation.

Distriktssköterskans tillvägagångsätt vid blodtrycksbesök : en observationsstudie

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken. Vid 22 procent av blodtrycksbesöken bestämdes ingen uppföljning av blodtrycket.Slutsats: Tiden vid planerade blodtrycksbesöken hos distriktssköterskan var övervägandekort. Samtal om blodtrycksläkemedel förekom i högre grad än livsstilsfaktorer, och oftastberördes endast en livsstilsfaktor vid besöket. Generellt samtalades det mindre med äldre omlivsstilsfaktorer.Primärvårdens organisation av patienter med högt blodtryck bör ses över föratt ta till vara distriktssköterskans specifika kompetens i livsstilsfrågor.

Upplevd kunskap om diabetes i kommunal vård : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2. Den största osäkerheten gäller kunskapen om blodsockervärden, vad som är normalvärde, höga respektive låga värden. De upplever sig också ha dålig kunskap när det gäller individuella målvärden. Detta tyder på att det är svårt för vårdpersonalen att arbeta enligt de nationella riktlinjerna som fokuserar på symtomfrihet och livskvalitet. Studien visar däremot att vårdpersonalen upplever sig ha goda kunskaper när det gäller omvårdnadsåtgärder som leder till ett gott förebyggande arbete, framför allt när det gäller fotkomplikationer. Sammantaget visar studien att vårdpersonalen behöver regelbunden strukturerad undervisning om diabetes för att de ska kunna ge en god och säker omvårdnad.

Att leva och arbeta i dödens närhet : Hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser i mötet med den döende patienten - En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hälso- och sjukvårdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonalen hanterade svårigheter som kunde uppstå i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2011, tillgängliga i fulltext, skrivna på svenska eller engelska samt att målgruppen var patienter 19 år och äldre. Huvudresultat: Flertalet studier visade att erfarenhet av omvårdnadsarbete med döende patienter skapade kunskap och trygghet för hälso- och sjukvårdpersonalen. Detta bidrog till en positiv inställning till omvårdnad av döende. Vidare visade studier att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde arbetet med döende emotionellt påfrestande. För att hantera dessa känslor samt den stress de orsakade hos hälso- och sjukvårdspersonal användes individuella copingstrategier. Slutsats: Erfarenhet av arbete med döende patienter resulterade i positiva känslor hos hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande erfarenhet i vård av döende skapade känslor som rädsla, ensamhet, stress samt hjälplöshet. De upplevelser som skapade negativa känslor hanterades individuellt med hjälp av copingstrategier, exempelvis humor, distansering och med stöd från kollegor.

Dagbok på IVA-patienters upplevelser : En litteraturöversikt

Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet ingick tio vetenskapligt granskade artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde det som värdefullt att läsa dagboken och att titta på fotografierna eftersom det gav dem en uppfattning om vad som hade hänt och hur sjuka de hade varit. Genom dagboken fick patienterna en större sjukdomsinsikt och en mer realistisk målsättning för tillfrisknandet. Det var krävande och det väcktes starka känslor och reaktioner hos patienterna när de läste i dagboken. Dagboken fungerade som ett stöd för lång tid framöver. Patienterna uppskattade detaljerad och kontinuerligt skriven information och att dagboken var skriven med en personlig och mänsklig ton samt med ett språk som var lätt att förstå. Fotografier upplevdes av de flesta patienterna som positivt och blev ett bevis på vad de gått igenom. Det uppföljande återbesöket på IVA mottagning beskrevs av patienterna som betydelsefullt för att öka förståelsen av innehållet i dagboken och av vad som hänt under vårdtiden på IVA. Slutsats/Konklusion: Tidigare kritiskt sjuka patienter upplever, genom att ta del av dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning, större förståelse och bearbetning av sin sjukdomsperiod, vilket skulle kunna medföra förbättrad hälsa och ökad livskvalitet.

Skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt : En intervjustudie med kvalitativ ansats

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman. Viktigt arbete, Tidsbrist, Känslor av otillräcklighet, Barnens företrädare, Att skapa tillit, Tillgänglighet, Betydelsen av preventiva metoder, Betydelsen av samarbete inom skolan, Samarbete med föräldrar - en svår gränsdragning, Socialtjänstens sekretess försvårar arbetet, Utebliven remisshantering försvårar samarbetet med BUP samt "Hål i organisationen".Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att det var viktigt att arbeta för psykisk hälsa hos eleverna. De upplevde tidspressen som ett hinder i arbetet med detta, vilket var frustrerande. Alla informanter önskade få möjlighet att arbeta mer preventivt. Samarbetet med lärare, kuratorer och föräldrar var betydelsefullt för att kunna hjälpa barnen. Samarbetet med andra vårdgivare upplevdes skiftande. Samtliga informanter var dock överens om att samarbetet kan förbättras.

De äldres upplevelser i samband med en förändrad boendesituation : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet. Aktiviteter saknades inte men behov av samtal med personal var stort. Slutsats: Personalen måste se hela människan med deras egen livshistoria och att erbjuda en individanpassad omvårdnad samt ha förståelse för samtalets betydelse för den äldre personen.

Mannen jagar, kvinnan behagar? : En diskursanalys ur genusperspektiv av två musikvideor

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ”en riktig karl”, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren. Intertextuella kopplingar till äldre verk samt moderna texter visar att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i populärkulturen.