Snöåkullor : 15 kvinnor berättar om när de gick på Snöå lanthushållsskola i Dala-Järna 1936-1989

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat.Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig. Under 1970- och 1980-talet blev antalet skoltrötta som sökte sig till Snöån större, och skolan tycks ha blivit en nödlösning och ett andrahandsval. Samtliga minns snöåtiden som en mycket rolig och lärorik tid, och många av dem fick väninnor för livet.

Barns upplevelser på sjukhus

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön. Barnen hade oftast positiva åsikter om avdelningens miljö/utsmyckning och ansåg att det fanns tillräckligt med aktiviteter att sysselsätta sig med. Barnen ansåg att sjukhusvistelsen störde deras normala liv och att de kände sig vilsna då de inte kunde träffa sina kompisar. Det var betydelsefullt att föräldrar var närvarande under sjukhusvistelsen då de gav barnen sällskap samt tröstade dem när det var jobbigt. Sjuksköterskan förväntades vara snäll och trevlig samt kunnig, ha ett säkerhetsmedvetande och vara kompetent. Information och kommunikation ansågs vara mycket betydelsefullt. Information behövdes för att få förståelse för sin sjukdom och för att förbereda sig för olika procedurer. De barn som kände sig sedda och hörda i kommunikationen med vårdpersonalen upplevde att de kände sig värdefulla och respekterade. Däremot pekade resultaten på att barnen ansåg att vårdpersonalen inte lyssnade tillräckligt på deras åsikter.

Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem : - En litteraturstudie

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att det ingick i deras yrkesroll att vårda patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp och sjuksköterskorna ansåg att patienterna enbart skulle vårdas av specialister. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att flera sjuksköterskor hade fördomsfulla attityder och bristande respekt gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskorna kände även rädsla och hade viss ovilja att vårda patienterna. Vissa sjuksköterskor hade positiva attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem och ville vårda dem. Sjuksköterskor som arbetade på missbruksavdelningar hade mer empatiska attityder gentemot patienterna. Utbildning inom alkohol och narkotika kunde förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Kvinnor och hjärtinfarkt : Upplevelser och behovet av stöd från sjukvården och närstående

Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjärtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd från sjukvården och närstående. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att många kvinnor upplevde atypiska symtom så som trötthet, illamående och svettning i kombination med bröstsmärta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vård i ett senare skede. Många svårhanterliga känslor uppstod vid en hjärtinfarkt. Dessa kunde vara rädsla för döden, maktlöshet på grund av att de blev beroende av andra och osäkerhet inför framtiden. För att bemästra dessa känslor behövde kvinnorna stöd från både närstående och sjukvården. Stödet från sjukvården bestod av samtal och information både individuellt och i grupp. Emotionellt stöd och uppskattning var de former av stöd kvinnorna behövde mest från närstående.

Bröstcancer: kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst samt copingstrategier. : En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor. Diagnosen framkallade ångest, rädsla och kom oftast som en överraskning. Bröstförlusten orsakade mycket lidande för kvinnorna i form av förlorad kvinnlighet, kroppsbild, förändrad sexualitet och förändrade relationer. Kvinnorna kände sig fula, vanställda och deformerade. Det framkom också att kvinnorna ville skyla sin bröstförlust för sig själv och andra. De isolerade sig från omgivningen. Kvinnor som genomgått rekonstruktion beskrev en känsla av att åter få känna sig normala. De copingstrategier som kvinnorna använde var att acceptera sin situation, viljan att leva, positivt tänkande, leva som vanligt, stöd av närstående, religion samt vara aktiva i sin behandling av sjukdomen. Genom att sjuksköterskan söker evidens och vetenskapligt beprövad information om sjukdom och hur den påverkar kvinnors liv så kan sjuksköterskan på ett bra sätt hjälpa kvinnor att förstå och acceptera det som sker, ge stöd och lindra lidande.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra patientens oro inför operation.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvårdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan på bästa sätt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna på engelska. De granskades med hjälp av granskningsmallar. Resultaten i studien visade att de emotionella behov som fanns var att lindra rädsla och känslan av övergivenhet. Resultaten visade att sjuksköterskan, kunde lindra dessa emotionella behov genom information, ett gott bemötande, att låta patienterna lyssna på musik, se på film eller video samt ge essentiella oljor.

Hur "galen" får man vara? : Om elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

Att se framtiden an med IUP : En analys av framtidsplaneringen i individuella utvecklingsplaner

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

Engelska utanför och i skolan

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:•Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?•Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?•Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?•Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? •Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ”Fast Track-klass” årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English – here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag.

Gustafsbergs barnhusinrättning : en internatskola för mindre bemedlade pojkar under perioden 1865-1885

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.

"Man måste ju typ lära sig, annars går det inte" : World of Warcraft och lärande av engelska

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2. Hur upplever eleverna som spelar World of Warcraft att de lär sig engelska? Upplever eleverna att de lär sig engelska när de spelar, och i så fall vad/hur?3. Hur upplever eleverna att deras fritidsintressen skulle kunna tas tillvara mer i engelskundervisningen?För att få svar på frågeställningarna genomfördes två undersökningar. Dels en jämförande studie av resultat på det nationella provet i engelska för år 9, där resultat jämfördes mellan elever som spelar World of Warcraft och elever som inte spelar. För att söka svar på frågeställning 2 och 3 genomfördes fokussamtal med två elevgrupper, en grupp med elever som spelar World of Warcraft och en elevgrupp som inte spelar.Analysen av resultat på det nationella provet visar att eleverna som spelar World of Warcraft uppvisar ett högre medelvärde på samtliga delprov än de som inte spelar. Skillnaden mellan spelare och icke spelare var störst när det gällde delprov B som testar elevernas receptiva förmågor (läs- och hörförståelse) samt även delprov A som testar den muntliga färdigheten. Även av fokussamtalen framgår att elevernas upplever att spelet påverkar deras språkliga färdigheter på ett positivt sätt, särskilt då det ger goda tillfällen att kommunicera muntligt på engelska samt mycket övning i att läsa och lyssna.

Att leva med diagnosen Abdominellt Aorta Aneurysm : -en litteraturstudie om upplevelser kring sjukdom och omvårdnad ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ”pulsåderbråck”. Det vanligast förekommande är abdominellt aortaanerysm, bukaortaaneurysm. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livssituationer, livskvalitet och omvårdnadsbehov hos patienter med diagnosen AAA samt att visa på omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienter med denna diagnos. Metod: En litteraturgranskning gjordes i databaserna PubMed, Chinal och Psychinfo samt Högskolan Dalarnas sökmotor Elin. Artiklarna valdes ut efter relevans till syftet. Dess kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Fyra kvalitativa och 16 kvantitativa ansatser ingick i studien. Resultat: Det framkom att HRQoL hos patienter som fick diagnosen AAA försämrades signifikant perioperativt. Oro och rädsla samt känslor av overklighet, nära döden upplevelser och existentiella frågor var vanligt perioperativt. Ingen påvisbar skillnad före och efter screening i HRQoL eller upplevd hälsa iakttogs. Mer information kring exempelvis sexualitet perioperativt kunde lindra oro och rädsla. Diskussion: Omvårdnaden är otillräcklig vid diagnostillfället samt postoperativt. Screening har positiv inverkan på patienternas generella hälsa. Konklusion: Studien visade på ökat behov av omvårdnad i samband med att diagnosen ställts samt efter utskrivning postoperativt.

Kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen. Det var viktigt att de fick individuell information då behovet av information varierade kvinnorna emellan. Det framkom även emotionella aspekter så som rädsla och oro för återfall av bröstcancern flera år efter avslutad behandling. Den sociala situationen efter bröstcancerdiagnosen påverkades både inom familjen och bland vänner. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild och identitet samt försämrad självkänsla. Cancerbehandlingen påverkade även kvinnornas sexualitet och sexuella relationer negativt. På sikt upplevde kvinnorna ett förändrat livsperspektiv och många kvinnor upplevde även en ökad andlighet.

Lärare i en digital tidsålder : en kvalitativ studie av lärares förhållande till sociala medier

Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra.För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta.

Sexuell samvaro vid hjärtsjukdom

Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa granskades. Resultat: personer med hjärtsjukdom känner ofta rädsla och oro inför sexuell aktivitet. Rädsla över att utlösa en hjärtinfarkt, eller till och med att dö. Även partnern till den hjärtsjuke kan känna oro och rädsla över sin maka eller make. Rådgivningen är ofta otillräcklig och bristfällig. Även där är den bristfällig till den hjärtsjukes partner. Diskussion: vården behöver bli bättre på att ta upp detta ämne till diskussion. Problemet behöver synliggöras så att personer med hjärtsjukdom och deras partner kan känna sig trygga med att återuppta sitt sexuella samliv. Slutsatsen är att sexualrådgivning till personer med hjärtsjukdom är ett eftersatt område inom sjukvården. För att förbättra vården och livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom behövs mer utbildning av vårdpersonalen samt utformning av riktlinjer för sexuell rådgivning.