Elevers lärande av ekologi i förskola och grundskola : en systematisk litteraturstudie om undervisning i ekologi utanför klassrummet

Syftet med denna studie är att se hur tidigare forskning beskriver hur lärare använder utomhuspedagogik när det kommer till undervisning i ekologi från förskolan upp till årskurs sex. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna ”Vilka områden inom ekologi exemplifieras av tidigare forskning som möjliga att genomföra utanför klassrummet och hur kan denna undervisning utföras?” samt ”Vilka utmaningar och möjligheter finns enligt tidigare forskning med att bedriva ekologiundervisning utanför klassrummet?”. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie, där litteratur har sökts i databaserna, Avhandlingar.se, NorDiNa, Eric och Summon. Resultatet visar på att organismer, ekosystem och livscykler är olika delar av ekologi som kan arbetas med utomhus. Olika arbetssätt inom dessa arbetsområden är, undersökningar, insamlingar och frågeställningar Ett exempel är att läsa naturen som Magntorn (2007) tar upp, där eleverna börjar vid en organism för att bygga ut och se till hela ekosystemet runtom denne. De svårigheter som hittats leder till stor del tillbaka till lärarens kunskaper i ämnet samt upplägg av utomhusaktiviteten och lärares självkänsla. Även risker som kyla och faror för barns/ elevers säkerhet tas upp som en svårighet med utomhuspedagogik. Möjligheterna med utomhuspedagogik är att elever och barn får chansen att utforska med alla sinnen och att teori och praktik snöras samman.

Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården : Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning

Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.   Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet. Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan). Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III. I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer. Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades. Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö. [1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text. [2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.

NO-undervisningens relevans för andraspråkselever : En systematisk litteraturstudie om hur NO-undervisningkan stödja andraspråkselevers språk- ochkunskapsutveckling

Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord:

Gamers preferenser för användargränssnitt på en spelrelaterad webbplats

Användargränssnittsdesign är en stor del av en webbsidas intryck och förändras snabbt i takt med teknologins utveckling och trender. Men det gäller även att locka rätt användare. Hur lockar en webbsida till sig rätt målgrupp? Målet med rapporten var att analysera målgruppen gamers utifrån hur de upplever det grafiska användargränssnittet på en spelrelaterad webbsida. Rapporten behandlar även översiktitligt om aktuella trender för webbdesign tilltalar gamers. Undersökningen utfördes i två delar. I den första delen undersöktes 20 av de största spelrelaterade webbsidornas användargränssnitt. Under del två genomfördes en enkät och intervjuer med målgruppen gamers. I både enkäten och intervjuerna fick respondenterna ta ställning till olika mockups av en fiktiv webbsida. Det var stor skillnad på vad gamers ansåg vara tilltalande jämfört med hur de analyserade webbsidorna såg ut. Exempelvis var endast 25 % av de analyserade webbsidorna mörka medan 71,9 % av respondenterna föredrog en mörk layout.

Ett bokprojekt på en multikulturell förskola : - Vad krävs av ett arbetssätt för att barn, som har svenskasom sitt andra språk, ska lära sig nya ord på svenskagenom barnlitteratur?

Syftet är att undersöka ett arbetssätt för att stödja barn med annat modersmål änsvenska i deras språkutveckling på svenska, med fokus på ordförrådsutveckling.· Att beskriva arbetssättet så som pedagogerna beskriver det.· Hur kan man konkretisera ord och ords betydelse?· Har föräldrar sett någon utveckling i sina barns ordförråd? I så fall vilken?· Vilka för- och nackdelar har arbetssättet och hur kan det utvecklas?Studien är kvalitativ, en fallstudie har gjorts på en förskola där majoriteten av barnenhar svenska som sitt andraspråk. Materialet utgörs av intervjuer med pedagoger, somarbetat med bokprojekt som metod för att stimulera språkutvecklingen av svenskaspråket, och föräldrar vars barn deltagit i projektet.Resultatet visar att projektets styrka är att det stärker gruppgemenskapen ibarngruppen vilket också får positiv effekt på språkutvecklingen. Bokprojektet germöjlighet till stöd i upprepningar, konkret material, skapande, lek och en bredd påolika scaffoldingstrategier som pedagogerna tillämpar. Utifrån ettordinlärningsperspektiv tyder resultatet på att projektet varit mest effektivt för barnsom redan kan tillräcklig svenska för att förstå sammanhanget i boken. Bara två av defyra föräldrarna som intervjuats ger exempel på ord som kan knytas till förskolansbokprojekt. Arbetssättet brister i att pedagogerna valt en enda och för vissa barnmycket svår bok. I studien ges inga exempel på att projektboken läses påmodersmålet. I förhållande till tidigare forskning framstår det som en stor brist.Förslag på utveckling: Fler och enklare böcker, stöd på modersmålet, knytaspråkutvecklande lekar till projektet och utveckla ett tydligt planeringsunderlag förpedagogerna där målen från läroplanen följs upp.

Multimodalt skrivande - förutsättningar och lärandemöjligheter : Litteraturstudie om mellanstadieelevers lärandemöjligheter vid multimodalt skrivande inom svenskämnet och förutsättningar för en multimodal skrivundervisning

Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

Five Little Monkeys Jumping on the Bed : En litteraturstudie om hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja barns utveckling av engelska som främmande språk i grundskolans tidigare år.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja yngre elevers språkutveckling i engelska som främmande språk. Detta görs genom att fokusera på främjandet av barns språkinlärning, hur lärare bör arbeta med sång, rim och ramsor inom engelska som främmande språk, samt lärares attityder till ett sådant arbetssätt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie innehållande en bakgrund med relevant teori, samt analys av fem vetenskapliga studier rörande ämnet. Dessa gav möjlighet till en bred bild av området, då länder och perspektiv varierade. Studierna valdes ut genom sökning i databaser efter relevans och tillförlitlighet. I studiernas resultat framgick att majoriteten av tillfrågade lärare och elever var positivt inställda till arbete med sång och ramsor i engelskundervisning, och den språkutveckling dessa metoder innebar. Genom arbete med läraren som förebild motiverades eleverna. Dock fanns en avsaknad av material och kunskap för att kunna genomföra och bedöma undervisning innehållande sång och ramsor. En avsaknad av rim i de studier som analyserats berörs även i studien, likaså en brist på svenska studier. Sammanfattningsvis verkar sång och ramsor enligt de granskade studierna ha ett värde i engelskundervisning. Dock finns det behov av mer forskning och kunskap för att få starkare underlag för användning av dessa metoder i undervisning.

Användning av OER och video i undervisning och lärande

Abstract NGL 2015 Workshop Användning av OER och video i undervisning och lärande Sten Sundin Hållbus Totte Mattsson Open Educational Resources; OER, även kallat öppna lärresurser, är resurser som finns tillgängliga på Internet som kan användas fritt och i många fall också bearbetas fritt. Fördelarna med OER i allmänhet är att kunna återanvända andra personers expertkunskap och material. Många lärresurser håller en hög kvalitet och är även mycket pedagogiska. Detta förbättrar lärandet och innebär nya möjligheter i undervisningen som en lärare själv annars inte skulle kunnat åstadkomma, som t.ex. att själv göra tidskrävande videoinspelningar. Att undervisa med mer stöd av video, bilder och icketextbaserad information kan även gynna studenters olika lärstilar. Denna workshop syftar till att introducera användning av OER och video för lärare som inte är bekanta med OERbegreppet och som i större utsträckning önskar använda video i undervisningen. Under workshopen kommer deltagarna att arbeta i grupp med relevanta söktjänster för att hitta och undersöka användbara OER eller videoresurser. Länkar och anteckningar från sökningarna kommer att delas till övriga workshopdeltagare på en webbaserad samarbetsyta som kommer att vara tillgänglig även efter workshopen Plan för workshopen ● Introduktion. Fördelar med att använda OER och video i undervisning och lärande. (5 min) ● Min användning av lär och videoresurser idag (gruppdiskussion). Vad är mina tidigare erfarenheter inom området? Hur hittar jag lär och videoresurser för min undervisning? Beskriv hur din nuvarande situation ser ut (15 min) ● Presentation av OER och video i undervisning och varför detta är viktigt för lärare. Olika typer av OER, Creative Commonslicenser, samt hur man hittar OER och andra kostnadsfria lärresurser. Exempel på söktjänster, samt samlingar med OER och videoresurser som kan undersökas. Användning och redigering av YouTubevideos (10 min) ● Arbete i mindre grupper om 2-4 personer. Grupperna har tillgång till listor med passande sökverktyg för att hitta användbara OER och videoresurser. De resurser som har hittats sparas på en gemensam plats med webbverktyget Padlet (50 min) ● Sammanfattning. Alla resultat från sessionen kommer att finnas tillgängliga på en Padletyta som finns kvar efter workshopen så att deltagarna kan fortsätta att dela idéer och undersöka resurser som har hittats. (10 min) Målgrupp Lärare, bibliotekarier och andra utbildare som är intresserade av att öka sina kunskaper om frågor kring OER och video i undervisning och lärande

Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Summativ bedömning och dess positiva respektive negativa inverkan på elevers lärande

Summativ bedömning har använts inom den svenska skolan under århundraden. Trots detta har denna typ av bedömning passerat relativt obemärkt genom åren. Under de senaste decennierna, när bedömning i högre grad uppmärksammats har den summativa bedömningens konsekvenser på lärandet ifrågasatts. I denna litteraturstudie sammanställs relevant forskning inom området för att tydliggöra den summativa bedömningens positiva och negativa effekter på elevers lärande. Studien redogör för de få positiva effekterna den summativa bedömningen har när den används i formativt syfte. Det redogörs också för de negativa effekter som den summativa bedömningen har för enskilda elevers lärande. Studien visar att det sätt som summativ bedömning traditionellt sett används i skolan är förödande för framför allt lågpresterande elevers motivation och ger dem bristfällig information om vidare lärande. Utifrån detta resultat diskuteras också i denna studie skolans lärandeuppdrag och dess krav på en likvärdig utbildning.

Läsinlärningsmetoder och kompensatoriska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter : Intervjustudie med lärare i årskurs F-3

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

Osynliga jobbskapare : En tillväxtpotential för svensk detaljhandel?

Den stora merparten av alla detaljhandelsföretag karakteriseras av ingen eller en marginell tillväxt av antalet anställda. Dessa företag betraktas ofta som en homogen grupp bestående av företag med inga tillväxtambitioner och som näringspolitiken inte bör inriktas gentemot. I denna rapport visar vi dock att de företag som inte växer i själva verket är mycket heterogena. Mer än tio procent av alla detaljhandelsföretag som inte växer under en treårsperiod kännetecknas av en relativt hög lönsamhet. Dessa företag kallar vi för de sovande gasellerna eftersom tidigare studier har visat att hög lönsamhet är en viktig faktor för en långsiktigt hållbar framtida tillväxt av antalet anställda. Andelen sovande gaseller inom detaljhandeln är cirka 1,5 till 2,35 procentenheter fler än i ekonomin som helhet. Hälften av dessa detaljhandelsföretag kommer inte heller att öka antalet anställda i kommande perioder, trots att de fortsätter att ha en hög lönsamhet eller en lönsamhet i paritet med det genomsnittliga företaget. Detta visar att det finns en dold tillväxtpotential inom detaljhandeln i Sverige som inte har realiserat. Resultaten från studien visar också att de sovande gasellerna inom detaljhandeln inte är slumpmässigt dragna ur företagspopulationen, utan att det framförallt är små företag som väljer att inte expandera verksamheten mellan två treårsperioder. De sovande gasellerna är inte heller slumpmässigt fördelade geografiskt i Sverige. De kommuner som har en hög andel sovande gaseller inom detaljhandeln under en tidsperiod tenderar att även ha det i kommande tidsperioder, vilket indikerar att det finns geografiska förklaringar till varför vissa företag inte växer trots att de har en god lönsamhet. Avsaknaden av tillväxt hos dessa företag kan antingen förklaras av att de inte har några tillväxtambitioner, oavsett villkoren för företagande; alternativt att de vill växa, men inte under rådande förutsättningar. Om den senare förklaringen är giltig kan reformer som minskar tillväxtbarriärer för detaljhandelsföretagen generera många nya arbetstillfällen.

Lärares sätt att grundlägga för elevers läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie av verksamma lärare

Enligt PISAs kunskapsmätningar sjunker svenska elevers kunskaper varje år. Ett kunskapsområde som sjunker är läsförståelsen. I denna undersökning har sammanlagt sex lärare i förskoleklass och skolans tidigare år intervjuats. Syftet är att undersöka hur lärarna arbetar i sin undervisning för att lägga grunden för utveckling av läsförståelsen, vilka faktorer de anser påverkar läsförståelsen och hur lärarna individualiserar undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska. I bakgrunden finns forskningsresultat inom samma område för att kunna jämföra informanternas svar med vad forskningen säger. Forskningen nämner bland annat ordförråd, ordavkodning och den fonologiska medvetenheten som faktorer som påverkar utvecklingen av läsförståelsen. Resultatet visar att lärarna arbetar mycket med ord- och begreppsförståelsen hos eleverna. De samtalar och diskuterar till största delen under lektionerna och en del arbetar mycket med den fonologiska medvetenheten. Inom området med undervisningen för elever med ett annat modermål än svenska anses det finns utvecklingsmöjligheter i de svar som informanterna gav.

Utomhuspedagogik och ekologi i årskurserna 1-3 : En studie om lärares syn på användandet av utomhuspedagogik vid lärande av ekologi

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas.

Andraspråkselever och matematik : En empirisk undersökning om hur lärare anser att de arbetar för att utveckla det matematiska språket hos andraspråkselever

Ordförrådet i det matematiska språket kan skilja sig åt från det vardagliga språket. De matematiska orden rymma och axel är exempel på matematiska ord som har olika betydelse jämfört med ordens betydelse i det vardagliga språket. Antalet andraspråkselever ökar i den svenska skolan och forskning har visat att andraspråkselever generellt sett får lägre resultat i matematik än elever födda i Sverige. Alltfler lärare behöver därför kunna undervisa på ett sådant sätt att andraspråkselever får möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. Syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som lärare beskriver att de arbetar på för att andraspråkselever ska få möjlighet att bygga upp ordförrådet i det matematiska språket har stöd i forskningslitteratur. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod bestående av skriftliga e-postintervjuer. Sex stycken lärare som alla undervisar andraspråkselever i matematik deltog. Studiens resultat visade att delar av de sätt som de medverkande lärarna beskriver sig arbeta på har stöd i den utvalda forskningslitteraturen. De beskriver sina olika arbetssätt som fokuserade på matematiska samtal och där andraspråkseleven får använda sitt förstaspråk som en tillgång vid utvecklandet av ordförråd i det matematiska språket. Lärarna beskriver också ett arbetssätt där de använder en undervisning med konkret material för att stödja andraspråkselevers utveckling av matematiskt ordförråd. Studien avslutas med att diskutera hur rön från forskning överensstämmer med hur lärare beskriver sig arbeta för att ge andraspråkselever möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket.