Diagnostisering av elever i geometri : En studie med utgångspunkt i van Hieles teori

Detta är en studie som har sin utgångspunkt i Pierre M. van Hieles teori om lärande i geometri, som presenterades 1986 i boken Structure and Insight. Van Hiele har i boken vidareutvecklat sin och Dina van Hiele-Geldofs ursprungliga lärandeteori från 1955. Vår studie har som syfte att se om van Hieles teori går att tillämpa i en individuell, skriftlig diagnos för att nivåbestämma elever i årskurs 1 på gymnasiet.

Södra Dalarnas hästförsäkringsförening 1885-1894

Undersökningens huvudsyfte är att se om synen på djur, närmare bestämt hästar, skiljer sig åt hos försäkringstagarna i södra Dalarnas hästförsäkringsförening under åren 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmännen till föreningen, och vilka människor som attraherades av hästförsäkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet består av protokoll från hästförsäkringsföreningens regelbundet hållna styrelsemöten, och Kopparbergs läns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hästägare går att se att hästen värderades högre än ett arbetsredskap, att bruken och bönderna är dom dominerande försäk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som låg bakom starten av försäkringsföre-ningen

Historia i elevernas värld : En enkätstudie om ungdomars upplevelse av och förhållningssätt till historia

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör. Programvalsperspektivet visar att för elever som valt ett program där historia idag är obligatoriskt har historia ett mer postitivare betydelsevärde, samt uppvisar de en större öppenhet och intresse för historia än de elever som har för avsikt att söka till ett program där historia idag saknas. Konsekvenserna av resultaten som framkommit diskuteras inför en framtida undervisningssituation.

Elitidrottsproblem? : En kvalitativ studie om elitidrottares karriäravslutning

This paper used a qualitative technique from a social scientific perspective, a model based on Hewitt and his theory of the self-concept. The purpose of this study was to investigate why some elite athletes experience troublesome periods after their career ending. Interviews were performed with five elite athletes with varying experiences after career ending. The length of the elite athlete careers vary between 7 to 17 years. Two groups were made based upon experiences after career ending. Group 1 had experienced problems, for example suicide tendency, and group 2 had not. The result shows that a troublesome period can come up independently of career ending. The self-concept was investigated during the career and further different kind of variables which could affect the self as training and competition, social relations both before and after termination from sport. Result indicates that an individual in group 2 who has a high complexity in the self-concept based upon significant others outside the elite sport during the career copes with the new situation after career ending much better than group 1 who have not. To build up the self based only upon significant others in the elite sport seems to give expression in a strengthen self. Intensity in training and competition did not have a connection with a troublesome period after retirement from sport but it could prevent establishing contact with others outside the elite sport and reduce a high complexity in the self-concept. The result further shows that elite athletes who practise an individual sport trains in to a greater extent than elite athletes in a seasonal sport. Result also shows that practising a sport with one day off a week, contributes to better opportunities for developing a higher complexity in the self-concept. Suspicions has also rouse that practising an elite sport on the highest level can lead to extensive focusing that further leads to social isolation from individuals outside elite sport. To build up the self upon significant others outside elite sport during the career and keep in touch with significant others from elite sport after the career seems to be the key to avoid problems after the career ending. Suggestions about further investigations are made to see if medial exposure and status can affect the self.

Livskunskap som ämne i skolan : En jämförelse mellan elevers och lärares syn på viktiga livskunskapsfrågor

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.

Könsroller i Film : En kvalitativ analys av hur unga tjejer skildras i tre moderna svenska ungdomsfilmer

Min utgångspunkt i denna uppsats var könsroller i film. Utifrån detta skapade jag mitt syfte som var att undersöka hur valda kvinnliga karaktärer i huvudrollen i tre svenska ungdomsfilmer skildrades, samt analysera huruvida skildringarna av karaktärerna bevarar eller bryter mot etablerade könsroller utifrån aktuell forskning. ¨Mina frågeställningar var:•Vilka utmärkande könsrollsmönster går att utröna i de valda karaktärernas agerande/handlande gentemot andra?•Vilken reaktion bemöts de valda karaktärerna med, utifrån detta agerade/handlande?•Vilka budskap landar filmen i, när det gäller huvudrollsinnehavarnas inordning eller revoltering utifrån de etablerade könsroller?De tre karaktärerna som jag valde att analysera var Sofie i Hipp Hipp Hora, Emma i Fjorton Suger och Ida i Sandor /slash/ Ida. Jag skapade ett analysverktyg bestående utav några nyckelkategorier kring könsroller. Utifrån dessa kategorier kunde jag analysera hur karaktärernas agerande gentemot andra bemöttes, och om karaktärerna bröt eller bevarade etablerade könsrollerna utifrån aktuell forskning. Mitt resultat visar karaktärerna vågar bryta emot de etablerade könsrollerna. Filmerna förmedlar även en bild utav unga smala vackra blonda tjejer som är tuffa och vågar gå sina egna vägar trots att det inte alltid är den lätta eller den rätta vägen.

Breaking the Conventions : Shakespeare, the Fair Young Man and the Dark Lady

The aim of this essay is to show how Shakespeare’s sonnets violated and reversed the conventional ideas in terms of beauty and idealisation. Furthermore, I will examine the way Shakespeare presented his beloved woman as an absolute opposite of the one created by Petrarch, and how he shifted all the divine metaphors from a woman to a fair young man, creating a new object of praise and admiration.

Fem högljudda myror hörs mer än fyra tysta elefanthjordar : En fallstudie kring kön och dess generaliserbarhet i forskning

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:-Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?-I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? -Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer. Observationerna vilka gjordes var så kallade strukturerade observationer. I vårt fall avses strukturerade observationer som observationer vilka utgår från i förväg utarbetade kategorier. Observationerna genomfördes i en nionde klass och en årskurs tre-klass på gymnasiet.Resultaten visade att flickorna som samlad kategori gav sig tillkänna i mycket högre utsträckning än pojkarna, men samtidigt gick det utläsa att det var några flickor vilka avsevärt höjde medelvärdet för könsgruppen. Samma förhållande förelåg hos pojkarna, där det var ett fåtal vilka tillkännagav sig i mycket högre utsträckning än resterande. Detta innebar att de elever vilka aldrig eller sällan gav sig tillkänna med rätt icke torde kategoriseras in under en grupp för vilken resultatet av granskningen för dem inte är karakteristiskt. I de undersökta och observerade klasserna visade det sig att 10 % av eleverna stod för 60 % av den totala mängd störande tillkännagivanden i klassrumssituationerna. Detta innebär att övriga elever icke bör beskyllas för att ha bidragit till en eventuell störning i klassrummet. Det är sålunda rimligt att sluta sig till att det finns faror med kategorisering av människor, då elever i negativ mening kan påverkas både socialt och pedagogiskt. Dessa slutsatser går även att applicera på och dra slutsatser kring kategorisering av människor i allmänhet.

Interkulturellt synsätt i konflikt med konstruktionen av "De andra" : En textanalys av läroböcker i engelska för gymnasiet utgivna i Sverige under åren 1995-2003

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys granska ett antal läroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att därigenom utforska i vilken mån ett interkulturellt synsätt kommer till uttryck i dessa läroböcker. Slutsatserna som dras utifrån studien visar att ett interkulturellt synsätt betonar ett dynamiskt möte, där mötet leder till en djupare förståelse av sig själv och andra. För att mötet skall vara framgångsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av läroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga världen, är konstruktionen av ”de andra”, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ”oss”. Den dolda värdering som konstruerar västvärlden till ”oss” och den övriga världen till ”dem”, är värderingar som inte medverkar till ett interkulturellt synsätt. De texter i läroböckerna som understödjer konstruktionen av ”de andra”, motverkar ett interkulturellt synsätt. Här skall också nämnas att ett icke omnämnande av andra kulturer än den vita västerländska och därutöver ett omnämnande av dessa i relation till problem och rasism, inte heller kan ses som medverkande till ett interkulturellt synsätt. Dock finns därutöver några texter i läroböckerna som nyanserat beskriver det mänskliga ”oss” och inte betonar ”vi och de andra”, och dessa kan sägas medverka till ett interkulturellt synsätt.

Aspects of Liminality in Eilis Ni Dhuibhne's The Dancers Dancing

In this essay I refer Eilis Ni Dhuibhne’s narrative construction of the main characters and the theme of the novel The Dancers Dancing, in the context of the anthropologist Victor Turner’s concept of liminality. Thus the summer in the Gaeltacht that five teenage girls experience, can be understood as a depiction of the liminal phase in a rite of passage. Ni Dhuibhne’s differently constructed characters enlighten different aspects of liminality and through the céilí dance their experiences are exposed. Furthermore this essay suggests that Julia Kristeva’s notion of the chora, which can be associated to dance, is also relevant when describing the unbounded and unlimited process that radically can reform social structures. I conclude that the liminal space offers an area of many possibilities. It functions as a free zone where the main characters can freely explore their personal issues that trouble them, or the difficulties of their own society.

Lärares tankar kring elever i behov av särskilt stöd : en kvalitativ studie

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur lärare tänker i sina bedömningar av elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter har varit tidigare forskning inom ämnet, samt gällande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Utifrån underökningen har vi dragit slutsatsen att lärarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrån deras behov och att flera olika faktorer vägs in i bedömningen.

Malnutritionsproblem vid cancersjukdom : En litteraturstudie

Det primära syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen påverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade även till att beskriva hur patienternas livskvalitet påverkades av nutritionsproblemen, samt vilka åtgärder sjukvårdspersonalen kunde vidta för att förbättra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som användes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences. Resultatet visade att malnutrition ökade risken för komplikationer. Många av patienterna avled på grund av malnutrition och inte av cancern i sig. Malnutrition orsakades av att patienten inte kunde äta på grund av både cancern och dess behandling. Patienterna tyckte det var omöjligt att både äta, dricka och till och med svälja sin egen saliv på grund av rädsla för outhärdlig smärta. Konsekvensen av detta var att de inte hade styrka eller energi till att göra någonting. Nutritionsproblem ledde även till en känsla av brist på gemenskap och en försämrad livskvalitet. Nutritionsintaget var den viktigaste faktorn till en bra livskvalitet. Genom att ta nutritionsstatus tidigt och med jämna mellanrum följa upp nutritionsstatus på patienten så kunde sjuksköterskan motarbeta malnutrition.