Livskvalitet hos överviktsopererade patienter samt främjande omvårdnadsåtgärder : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie. Huvudresultat: Bestående viktminskning hos kraftigt överviktiga patienter visade sig ha ett stadigvarande resultat på livskvaliteten. Pre- och postoperativ uppföljning med hjälp av ett multidisciplinärt vårdprogram gynnade ett varaktigt resultat i form av viktnedgång och ökad livskvalitet, framförallt genom livsstilsförändringar. Slutsats: Forskning stöder insättandet av omvårdnadsåtgärder för överviktiga patienter som genomgått en överviktsoperation. Med kunskap kring hur dessa patienter upplever sin livskvalitet kan sjuksköterskor anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patienten, vilket ligger i linje med dagens strävan om personcentrerad vård.

Kvalitetsuppföljningar och sjuksköterskans omvårdnadsprioriteringar i särskilt boende : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten.

The facial affective scale as a predictor for pain unpleasantness when children undergo immunizations.

Needle fear is a common problem in children undergoing immunization. To ensure that the individual child's needs are met during a painful procedure it would be beneficial to be able to predict whether there is a need for extra support. The self-reporting instrument facial affective scale (FAS) could have potential for this purpose. The aim of this study was to evaluate whether the FAS can predict pain unpleasantness in girls undergoing immunization. Girls, aged 11-12 years, reported their expected pain unpleasantness on the FAS at least two weeks before and then experienced pain unpleasantness immediately before each vaccination. The experienced pain unpleasantness during the vaccination was also reported immediately after each immunization. The level of anxiety was similarly assessed during each vaccination and supplemented with stress measures in relation to the procedure in order to assess and evaluate concurrent validity. The results show that the FAS is valid to predict pain unpleasantness in 11-12-year-old girls who undergo immunizations and that it has the potential to be a feasible instrument to identify children who are in need of extra support to cope with immunization. In conclusion, the FAS measurement can facilitate caring interventions.

Hälso- och sjukvårdpersonals följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och faktorer som påverkar detta : En litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att redogöra för hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och de faktorer som påverkar detta. Metod: Artiklar söktes via CINAHL, Pubmed och Scopus. Sökord som användes i olika kombinationer var: hand hygiene, adherence, hygiene guidelines, health care workers, compliance, hand disinfection, infection control, nursing, nurse och hand cleansing. Tretton vetenskapliga artiklar erhölls. Vidare gjordes en manuell sökning ifrån inkluderade artiklars referenslistor och genererade två artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien var låg. Vidare framkom av resultatet att det fanns sju kategorier av faktorer som påverkade följsamheten till hygienföreskrifterna. Dessa var: utbildning och kunskap, arbetsbelastning och tidsbrist, tillgänglighet, hudproblem och handskar. Slutsats: Följsamheten till hygienföreskrifter avseende handhygien är låg. Kontinuerlig utbildning i kombination med ökad tillgänglighet och minskad arbetsbelastning är de viktigaste förutsättningarna för att öka följsamheten till hygienföreskrifter gällande handhygien.

Health and quality of care from older peoples' and formal caregivers' perspective

Aim: The overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of older people's view of health and care while dependent on community care. Furthermore to describe and compare formal caregivers' perceptions of quality of care, working conditions, competence, general health, and factors associated with quality of care from the caregivers' perspective. Method: Qualitative interviews were conducted with 19 older people in community care who were asked to describe what health and ill health((I), good and bad care meant for them (II). Data were analyzed using content analysis (I) and a phenomenological analysis (II). The formal caregivers; 70 nursing assistants (NAs) 163 enrolled nurses (ENs) and 198 registered nurses (RNs), answered a questionnaire consisting of five instruments: quality of care from the patient's perspective modified to formal caregivers, creative climate questionnaire, stress of conscience, health index, sense of coherence and items on education and competence (III). Statistical analyses were performed containing descriptive statistics, and comparisons between the occupational groups were made using Kruskal-Wallis ANOVA, Mann-Whitney U-test and Pearson's Chi-square test (III). Pearson's  product moment correlation analysis and multiple regression analysis were performed studying the associations between organizational climate, stress of conscience, competence, general health and sense of coherence with quality of care (IV). Results: The older people's health and well-being were related to their own ability to adapt to and compensate for their disabilities and was described as negative and positive poles of autonomy vs. dependence, togetherness vs. being an onlooker, security vs. insecurity and tranquility vs. disturbance (I).  The meaning of good care (II) was that the formal caregivers respected the older people as unique individuals, having the opportunity to live their lives as usual and receiving a safe and secure care. Good care could be experienced when the formal caregivers had adequate knowledge and competence in caring for older people, adequate time and continuity in the care organization (II). Formal caregivers reported higher perceived quality of care in the dimensions medical-technical competence and physical-technical conditions than in identity-oriented approach and socio-cultural atmosphere (III). In the organizational climate three of the dimensions were close to the value of a creative climate and in seven near a stagnant climate. The formal caregivers reported low rate of stress of conscience. The RNs reported to a higher degree than the NAs/ENs a need to gain more knowledge, but the NAs and the ENs more often received training during working hours. The RNs reported lower emotional well-being than the NAs/ENs (III). The formal caregivers' occupation, organizational climate and stress of conscience were associated with perceived quality of care (IV). Implications: The formal caregivers should have an awareness of the importance of kindness and respect, supporting the older people to retain control over their lives. The nursing managers should employ highly competent and adequate numbers of skilled formal caregivers, organize formal caregivers having round the clock continuity. Improvements of organizational climate and stress of conscience are of importance for good quality of care.

Patient participation : what it is and what it is not

In general, patient participation is regarded as being informed and partaking in decision making regarding one’s care and treatment. This interpretation is common in legislation throughout the Western world and corresponding documents guiding health care professionals, as well as in scientific studies. Even though this understanding of the word participation can be traced to a growing emphasis on individuals’ autonomy in society and to certain dictionary defi nitions, there are other ways of understanding participation from a semantic point of view, and no trace of patients’ descriptions of what it is to participate can be found in these definitions. Hence, the aim of this dissertation was to understand patients’ experience of the phenomenon of patient participation. An additional aim was to understand patients’ experience of non-participation and to describe the conditions for patient participation and non-participation, in order to understand the prerequisites for patient participation. The dissertation comprises four papers. The philosophical ideas of Ricoeur provided a basis for the studies: how communication can present ways to understand and explain experiences of phenomena through phenomenological hermeneutics. The first and second studies involved a group of patients living with chronic heart failure. For the fi rst study, 10 patients were interviewed, with a narrative approach, about their experience of participation and non-participation, as defi ned by the participants. For the second study, 11 visits by three patients at a nurse-led outpatient clinic were observed, and consecutive interviews were performed with the patients and the nurses, investigating what they experience as patient participation and non-participation. A triangulation of data was performed to analyse the occurrence of the phenomena in the observed visits. For paper 3 and 4, a questionnaire was developed and distributed among a diverse group of people who had recent experience of being patients. The questionnaire comprised respondent’s description of what patient participation is, using items based on findings in Study 1, along with open-ended questions for additional aspects and general issues regarding situations in which the respondent had experienced patient participation and/or non-participation. The findings show additional aspects to patient participation: patient participation is being provided with information and knowledge in order for one to comprehend one’s body, disease, and treatment and to be able to take self-care actions based on the context and one’s values. Participation was also found to include providing the information and knowledge one has about the experience of illness and symptoms and of one’s situation. Participation occurs when being listened to and being recognised as an individual and a partner in the health care team. Non-participation, on the other hand, occurs when one is regarded as a symptom, a problem to be solved. To avoid non-participation, the information provided needs to be based on the individual’s need and with recognition of the patient’s knowledge and context. In conclusion, patient participation needs to be reconsidered in health care regulations and in clinical settings: patients’ defi nitions of participation, found to be close to the dictionaries’ description of sharing, should be recognised and opportunities provided for sharing knowledge and experience in two-way-communication.

Sjuksköterskestudenters skattade upplevelser av lärandemiljön före och efter inrättandet av Kompetenscentrum

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av Kompetenscentrum. Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design. Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011. Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten. Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll. Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av teori och praktik.

Glädje i vårdandets värld

Föreliggande vårdvetenskapliga studie har som syfte att avtäcka och synliggöra glädjesom idé i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken somden tongivande kraften hos glädje. Vårdandets sak har genom historien alltid varit attlindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet. Dennastudie om glädje i vårdandet har en övergripande idéhistorisk inriktning och resultatetsammanställs i form av ett idémönster. Tolkningen sker genom en hermeneutisk ansatsmed fokus på förståelse av själva vårdandet. För att djupare förstå glädje, dessursprungsidé, väsen och uttrycksformer granskas begreppet ’glädje’ och de näraliggandebegreppen ’glad’ och ’ljus’ i etymologiska ordböcker samt i svenska, engelska ochlatinska ordböcker. Som stöd för tolkningen används klassiska texter innehållandefilosofers tankar om glädje. Glädje som idé glimtar fram i form av ett sjufaldigtmönster. Detta mönster innehåller särdrag hos glädje och det hjärtas natur somrespektive särdrag förverkligas i. I andlig mening utgör hjärtat livets medelpunkt ochkänslornas hemvist. Mönstret bildar bakgrund och blir vägledande vid den hermeneutiska läsningen omglädje, så som den framträder i berättelser om vårdande under åren 1900–1933. Dehistoriska källorna utgörs av facktidskriften Svensk sjukskötersketidning, böcker medberättelser om vårdande, arkivmaterial samt läroböcker om vårdarbete. Resultatetmynnar ut i ett idémönster, där idéer om det som gör glädje verksamt som vårdandeframträder. Dessa är det sanna hjärtats rena glädje – kärlek, glädje är ett kärleksbevis.Det brinnande hjärtats djupa glädje – livsglädje, glädje inspirerar och genererar kraft.Det bärande hjärtats glansfulla glädje – generositet, glädje är en gåva till den andra medlöfte om hjälp. Det inbjudande hjärtats glittrande glädje – gemenskap, glädje inbjudertill gemenskap. Det upprymda hjärtats uppsluppna glädje – integration, glädje gör attmänniskan kan glömma sitt lidande och närma sig den hon önskar vara. Detstämningsfulla hjärtats högtidliga glädje – bevärdigande, glädje skapar en anda ochatmosfär där människan upplever sig hedrad. Det fridfulla hjärtats stora glädje –räddning, en glädje visar sig när människan har erhållit det som kan begäras av gott ochundsluppet ont och är förnöjd med sin levnads lott. Förhoppningen är att dennagrundforskning ska öppna för ett nytt seende som kan leda till att glädjeuppmärksammas i vårdandets värld och artikuleras där.

Personer med demens- Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.

Lifestyle and health status in a sample of Swedish women four years after pregnancy : a comparison of women with a history of normal pregnancy and women with a history of gestational diabetes mellitus

Background: Despite the recommendations to continue the regime of healthy food and physical activity (PA) postpartum for women with previous gestational diabetes mellitus (GDM), the scientific evidence reveals that these recommendations may not be complied to. This study compared lifestyle and health status in women whose pregnancy was complicated by GDM with women who had a normal pregnancy and delivery. Methods: The inclusion criteria were women with GDM (ICD-10: O24.4 A and O24.4B) and women with uncomplicated pregnancy and delivery in 2005 (ICD-10: O80.0). A random sample of women fulfilling the criteria (n = 882) were identified from the Swedish Medical Birth Register. A questionnaire was sent by mail to eligible women approximately four years after the pregnancy. A total of 444 women (50.8%) agreed to participate, 111 diagnosed with GDM in their pregnancy and 333 with normal pregnancy/ delivery. Results: Women with previous GDM were significantly older, reported higher body weight and less PA before the index pregnancy. No major differences between the groups were noticed regarding lifestyle at the follow-up. Overall, few participants fulfilled the national recommendations of PA and diet. At the follow-up, 19 participants had developed diabetes, all with previous GDM. Women with previous GDM reported significantly poorer self-rated health (SRH), higher level of sick-leave and more often using medication on regular basis. However, a history of GDM or having overt diabetes mellitus showed no association with poorer SRH in the multivariate analysis. Irregular eating habits, no regular PA, overweight/obesity, and regular use of medication were associated with poorer SRH in all participants. Conclusions: Suboptimal levels of PA, and fruit and vegetable consumption were found in a sample of women with a history of GDM as well as for women with normal pregnancy approximately four years after index pregnancy. Women with previous GDM seem to increase their PA after childbirth, but still they perform their PA at lower intensity than women with a history of normal pregnancy. Having GDM at index pregnancy or being diagnosed with overt diabetes mellitus at follow-up did not demonstrate associations with poorer SRH four years after delivery.

Emergency department triage scales and their components : a systematic review of the scientific evidence

Emergency department (ED) triage is used to identify patients' level of urgency and treat them based on their triage level. The global advancement of triage scales in the past two decades has generated considerable research on the validity and reliability of these scales. This systematic review aims to investigate the scientific evidence for published ED triage scales. The following questions are addressed: 1. Does assessment of individual vital signs or chief complaints affect mortality during the hospital stay or within 30 days after arrival at the ED? 2. What is the level of agreement between clinicians' triage decisions compared to each other or to a gold standard for each scale (reliability)? 3. How valid is each triage scale in predicting hospitalization and hospital mortality? A systematic search of the international literature published from 1966 through March 31, 2009 explored the British Nursing Index, Business Source Premier, CINAHL, Cochrane Library, EMBASE, and PubMed. Inclusion was limited to controlled studies of adult patients (≥15 years) visiting EDs for somatic reasons. Outcome variables were death in ED or hospital and need for hospitalization (validity). Methodological quality and clinical relevance of each study were rated as high, medium, or low. The results from the studies that met the inclusion criteria and quality standards were synthesized applying the internationally developed GRADE system. Each conclusion was then assessed as having strong, moderately strong, limited, or insufficient scientific evidence. If studies were not available, this was also noted. We found ED triage scales to be supported, at best, by limited and often insufficient evidence. The ability of the individual vital signs included in the different scales to predict outcome is seldom, if at all, studied in the ED setting. The scientific evidence to assess interrater agreement (reliability) was limited for one triage scale and insufficient or lacking for all other scales. Two of the scales yielded limited scientific evidence, and one scale yielded insufficient evidence, on which to assess the risk of early death or hospitalization in patients assigned to the two lowest triage levels on a 5-level scale (validity).

Fear causes tears – perineal injuries in home birth settings : a Swedish interview study

Background: Perineal injury is a serious complication of vaginal delivery that has a severe impact on the quality of life of healthy women. The prevalence of perineal injuries among women who give birth in hospital has increased over the last decade, while it is lower among women who give birth at home. The aim of this study was to describe the practice of midwives in home birth settings with the focus on the occurrence of perineal injuries. Methods: Twenty midwives who had assisted home births for between one and 29 years were interviewed using an interview guide. The midwives also had experience of working in a hospital delivery ward. All the interviews were tape-recorded and transcribed. Content analysis was used. Results: The overall theme was "No rushing and tearing about", describing the midwives' focus on the natural process taking its time. The subcategories 1) preparing for the birth; 2) going along with the physiological process; 3) creating a sense of security; 4) the critical moment and 5) midwifery skills illuminate the management of labor as experienced by the midwives when assisting births at home. Conclusions: Midwives who assist women who give birth at home take many things into account in order to minimize the risk of complications during birth. Protection of the woman's perineum is an act of awareness that is not limited to the actual moment of the pushing phase but starts earlier, along with the communication between the midwife and the woman.