Bristande mångkultur i en svensk friskola : Möjliga påverkansfaktorer till etnisk skolsegregation

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjliga påverkansfaktorer till varför en mindre friskola ärunderrepresenterad av elever med utländsk bakgrund. För att uppnå syftet ställs tvåfrågeställningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utländsk bakgrund som inte studerar påskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utländskbakgrund som studerar på skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara på dessa frågor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkätundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien går jagigenom olika påverkansfaktorer till den idag påfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina två mindre studier.Resultatet visar att det inte finns något entydigt sätt att förklara friskolans brisande mångkultur.Utifrån litteraturstudien samt uppsatsens två mindre studier konstaterar jag att det åtminstonefinns tre påverkansfaktorer till skolans bristande mångkultur. (I) Staden har en påfallande etniskboendesegregation, som påverkar skolornas elevsammansättning, (II) Kompisrelationer är viktigaför skolungdomar vid deras skolval och (III) Skolans information är bristfällig, både om självaskolvalet och om skolans arbetssätt. Resultatanalysen visar också fler faktorer som i mindre gradän de tre nämnda sannolikt påverkar friskolans elevsammansättning.

Personalens förväntningar inför sammanslagning av förlossnings-, BB- och neonatalavdelningen och att samtidigt införa samvård : Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer

Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ”Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert – förändringsarbetets balansgång” som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen. Kategorierna ”Att få en bra miljö för föräldrar och personal”, ”Att samarbeta med familjen i fokus”, ”Att förena två kliniker och kulturer” och ”Att genomgå en arbetsplatsförändring” beskrev de förväntningar och farhågor personalen uttryckte.Slutsatser: Resultatet visade på förväntningar av att vård- och arbetsmiljö skulle förbättras samt att samarbetet mellan klinikerna skulle bli mer effektivt. Det framkom att det var av betydelse att ha fungerande informationsflöden, uppleva delaktighet samt ha en tydlig ledning i en genomgripande organisationsförändring.

Små citroner gula : En studie i hur estetiska lärprocesser iscensätts, värderasoch realiseras, samt hur en lärmiljö med – ”The Wow Factor”påverkar inlärning på gymnasienivå

Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.

Det handlar om kärlek : En fallstudie av ett projekt för att synliggöra barns rättigheter för ungdomar i årskurs 7-9

Föreliggande studie har projektet Det handlar om kärlek i fokus. Det är ett projekt i Rädda Barnens regi som tar sin utgångspunkt i Barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Projek-tet har genomförts med medel från Länsstyrelsen Dalarna på tre skolor i Dalarna. Denna stu-die rör dock endast Maserskolan i Borlänge kommun. Målgruppen är årskurs 7-9. Syftet är att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, något som emellertid inte uttrycks officiellt, då en del i projektidén är att inte någon ska känna sig utpekad. Man kan diskutera att ha ett un-derliggande syfte som finns med i det material som skolans ledning får ta del av, men som inte delges eleverna. De vuxna som varit involverade i projektet har dock inte sett detta som så problematiskt. De framhåller att den komplexitet som omger elever som lever i hederskulturer i sitt privatliv och som samtidigt i sitt offentliga liv ständigt konfronteras med en helt annorlunda samhällskultur, skapar en situation som måste hanteras på specifika sätt och att detta förfarande föll väl ut för elevernas del. Detta sågs som det väsentliga i den här projekt-idén. Studiens underlag har insamlats via triangulering, vilket innebär att flera olika metoder använts. I detta fall observation vid olika aktiviteter inom projektets ram, informella samtal, elevenkäter och intervjuer. Resultatet visar att projektidén fungerade väl med avseende på dess intentioner och syfte. Eleverna fick ökade kunskaper om barns och ungas rättigheter och majoriteten av eleverna visade intresse och engagemang i de aktiviteter som genomfördes. Skolan som en viktigt arena för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter synliggjordes.

Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag : skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik

Syftet med artikeln är att belysa olika föreställningar kring specialpedagogers och speciallärares roller och uppdrag samt att förstå varför denna olikhet finns. Syftet är också att problematisera  dessa föreställningar  och synliggöra dilemman som kommer till uttryck i talet om de båda yrkesgruppernas roller och uppdrag.  Bakgrunden till studien är de skilda och ofta disparata uppfattningar som råder om vad yrkesgrupperna ska arbeta med, hur de ska genomföra sina uppdrag och varför. Konsekvenserna av detta kan leda till att uppdrag genomförs på ett sätt som inte står i överensstämmelse med styrdokumentens föreskrivna demokrati-, samhälls- och kunskapsuppdrag. Samtal har genomförts med specialpedagoger, speciallärare utbildade efter 2008 och rektorer. Den metodologiska ansatsen har varit kunskapande samtal. Kunskapande samtal utgår från ett kommunikationsteoretiskt perspektiv och bygger på Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Karen Barads teori om agentisk realism har använts för att förstå hur olika föreställningar kring roller och uppdrag uppstår, skapas och förändras i samspel med andras uppfattningar men även i samspel med exempelvis rum, texter och metoder. Olika föreställningar om roller och uppdrag belyses liksom dilemman som dessa föreställningar kan ge upphov till då yrkesrollerna möts i, och möter, en pedagogisk praktik. Resultatet visar att specialpedagoger och speciallärare behöver finnas med i det kontinuerliga arbetet ute på skolor och förskolor men att det kan betyda olika slags organisatoriska lösningar för yrkesgrupperna. En fråga som uppstår är om de specialpedagogiska yrkesgrupperna alltid och i alla sammanhang bör finns så nära barnen/eleverna som möjligt eller om det finns grund för ett mer distanserat sätt att arbeta? Författaren föreslår att svensk förskola och skola bör utnyttja det faktum att det finns två olika specialpedagogiska yrkesgrupper och särskilja deras roller och uppdrag på ett tydligt sätt. Om specialpedagogik dessutom tar avstamp i ett kommunikationsteoretiskt perspektiv skapas förutsättningar och möjligheter för barns/elevers lärande utifrån ett inkluderande synsätt.

Språkutvecklande arbetssätt : En intervjustudie av lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen i år 7-9

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk.

Ett bokprojekt på en multikulturell förskola : - Vad krävs av ett arbetssätt för att barn, som har svenskasom sitt andra språk, ska lära sig nya ord på svenskagenom barnlitteratur?

Syftet är att undersöka ett arbetssätt för att stödja barn med annat modersmål änsvenska i deras språkutveckling på svenska, med fokus på ordförrådsutveckling.· Att beskriva arbetssättet så som pedagogerna beskriver det.· Hur kan man konkretisera ord och ords betydelse?· Har föräldrar sett någon utveckling i sina barns ordförråd? I så fall vilken?· Vilka för- och nackdelar har arbetssättet och hur kan det utvecklas?Studien är kvalitativ, en fallstudie har gjorts på en förskola där majoriteten av barnenhar svenska som sitt andraspråk. Materialet utgörs av intervjuer med pedagoger, somarbetat med bokprojekt som metod för att stimulera språkutvecklingen av svenskaspråket, och föräldrar vars barn deltagit i projektet.Resultatet visar att projektets styrka är att det stärker gruppgemenskapen ibarngruppen vilket också får positiv effekt på språkutvecklingen. Bokprojektet germöjlighet till stöd i upprepningar, konkret material, skapande, lek och en bredd påolika scaffoldingstrategier som pedagogerna tillämpar. Utifrån ettordinlärningsperspektiv tyder resultatet på att projektet varit mest effektivt för barnsom redan kan tillräcklig svenska för att förstå sammanhanget i boken. Bara två av defyra föräldrarna som intervjuats ger exempel på ord som kan knytas till förskolansbokprojekt. Arbetssättet brister i att pedagogerna valt en enda och för vissa barnmycket svår bok. I studien ges inga exempel på att projektboken läses påmodersmålet. I förhållande till tidigare forskning framstår det som en stor brist.Förslag på utveckling: Fler och enklare böcker, stöd på modersmålet, knytaspråkutvecklande lekar till projektet och utveckla ett tydligt planeringsunderlag förpedagogerna där målen från läroplanen följs upp.

Skillnader och likheter vid tolkning av värdeord från läroplanens centrala kunskapsbedömning

Studiens syfte och mål är att se om värdeord tolkas liktydigt hos aktiva lärare, lärarstudenter och av föräldrar till elever i grundskolans tidiga år, utifrån dessa individers förförståelse av orden. Studiens metod bygger på insamling av empiri, den består i huvudsak av en kvantitativ del, men innehåller även kvalitativa delar. I studien får 70 personer tolka och värdera ord ur de centrala kunskapskraven i läroplanen (Skolverket 2011a). Ett mönster i studien är att användningen av värdeord som ett bedömningsverktyg kan ge svårigheter att uppnå en likvärdig bedömning i skolan. Individers förförståelse av ord kan skilja starkt mellan olika personer, på grund av sociokulturella skillnader. Studien visar att lärarstudenter inte själva anser att de får tillräcklig utbildning i bedömning utifrån de centrala kunskapskraven från grundskolans läroplan. Lärare som arbetar eller har arbetat med kunskapskraven i läroplanen har en större förståelse för värdeordens betydelse gentemot betygskriterierna. Två slutsatser som bekräftas av studien är, användandet av värdeorden i matriser vid bedömning, kräver goda förkunskaper om värdeordens betydelse i kunskapskraven. Nummer två är att man bör följa skolverkets rekommendationer om att använda värdeorden i sin kontext, om man vill uppnå en likvärdig bedömning.

Kommunal marknadsföring- Competitive identity och institutionell problematik : En komparativ fallstudie om två svenska kommuner och deras marknadsföring

Historiskt sett finns det etablerade normer i samhället som säger att en kommun endast ska bedriva traditionell kommunal verksamhet som innefattar att tillgodose välfärden (vård, skola & omsorg). Dock så har globaliseringen och urbaniseringen skapat en konkurrens om invånare vilket har lett till att kommuner idag bedriver en allt mer utvecklad marknadsföring för att attrahera fler invånare. Den här fallstudien innehåller två objekt (kommuner). Vi vill undersöka den kommunala marknadsföringen genom att fokusera på begreppen competitive identity (CI) och institutionell problematik (IP). Begreppet CI innehåller en teoretisk genomgång av komponenter i kommunal marknadsföring och IP beskriver kommunernas komplexa situation med olika institutionella krav. Genom att analysera dessa begrepp mot praktiska fall kan vi bidra till ökad förståelse om kommunal marknadsföring som är vårt syfte. Vi presenterar även en egen modell i samband med begreppet CI som ger en nyanserad bild av ämnet. Studiens resultat identifierar att kommunerna har speciella målgrupper som likt ett företag varierar beroende på deras ställning på marknaden. Genom skapandet av en CI deklarerar kommunen en önskvärd image där företeelser som inte bidrar till den blir exkluderade. Det gestaltar sig på olika sätt vilket analyseras grundligt i studien. Samtidigt illustreras motsägelsen när respondenterna i fallen säger att det är medborgarna som håller uppe imagen. Studien visar att det inte finns en enhetlig bild hur man som kommun ska hantera den institutionella komplexitet som uppstår. Fallen presenterar två olika synsätt som de finner mer lämpligt.

Att leva med diabetes typ 1- En litteraturöversikt om barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser

Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar bland barn och ungdomar, Sverige har den näst högsta insjuknandefrekvensen i hela världen. Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper de egna insulinproducerande cellerna i pankreas. Patienter med diabetes typ 1 löper stor risk att drabbas av komplikationer och följdsjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt 15 artiklar utifrån studiens syfte, sökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna poängsattes med hjälp av Högskolan Dalarnas modifierade version av granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier som beskriver barn och ungdomars upplevelser: begränsningar i vardagen, stöd från föräldrar och sjukvården var centralt, rädsla för komplikationer samt att vara annorlunda. Två kategorier beskriver föräldrarnas upplevelser: oro rädsla och frustration samt att våga släppa kontrollen. Slutsats: Barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde sitt liv som begränsat. Sjukdomen påverkar dem i skolan, under fysisk aktivitet, tillsammans med vänner, och i sociala sammanhang. Föräldrar till barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde rädsla och oro över sitt barns sjukdom.

Anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården.

Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om vad som är viktigt vid upplägget av sex- och samlevnadsundervisning

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit under utveckling en längre tid. Från att upplysa befolkningen om riskerna med sex, och olika ”sexuella störningar” som homosexualitet, har fokus flyttat till att bejaka människors olika sexualiteter och få alla människor att känna sig trygga i sin identitet. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att få en fördjupad kunskap kring vad som är och anses viktigt vid sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola och hur man kan arbeta med de rådande normer som finns. Litteraturstudien har hämtat aktuell litteratur inom forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Litteraturen har granskats och valts ut för att svara mot studiens frågeställningar. Resultatet från studien visar vilket gemensamt ansvar rektorer och lärare har för att sex- och samlevnadsundervisningen ska integreras i fler skolämnen, samt att man bör arbeta med mål och bedömning för att få ett gynnsamt lärande och få delaktiga elever som kan påverka undervisningen. Det är viktigt för att undervisningen ska utgå från elevernas behov och funderingar samtidigt som både ett riskperspektiv och ett njutningsperspektiv lyfts. Lärarna bör arbeta objektivt och lyfta frågor som avviker från den heterosexuella normen, bland annat Hbt- frågor, detta för att inkludera alla elever i sex- och samlevnadsundervisningen.

Den digitala världens framfart i förskolan : En kvalitativ studie om arbetet med Förskoleappen

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur pedagoger med hjälp av en digital applikation arbetar med dokumentation i förskolans verksamhet. Studien handlar mer specifikt om hur pedagoger använder applikationen Förskoleappen i detta arbete. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra verksamma pedagoger och en fenomenografisk ansats har använts. Den fenomenografiska ansatsen har tillämpats för att synliggöra pedagogernas uppfattningar av arbetet med Förskoleappen. Utifrån denna studies resultat framgår det att Förskoleappen förenklar dokumentationsarbetet och förbättrar föräldrasamverkan enligt pedagogerna. Aspekter att beakta är hur dokumentationen genomförs, vilket perspektiv man har som pedagog, hur barnen skyddas mot spridning och hur de barn och föräldrar som inte deltar i Förskoleappen involveras.

Märchen im DaF-Unterricht : Die didaktische Umsetzung von Märchen in der Praxis

Die vorliegende Magisterarbeit ist die direkte Fortsetzung der Studie Die didaktische Umsetzung von Märchen – eine Literaturstudie. Hierbei handelt es sich in beiden Fällen an im Rahmen des Ämneslärarprogrammes an Högskolan Dalarna verfasste Examensarbeiten. Diese hier präsentierte Studie untersucht inwieweit die innerhalb der Forschung gepriesenen Märchentexte tatsächlich von Lehrkräften an den schwedischen Schulen und im Bereich des DaFUnterrichtes didaktisch umgesetzt werden. Mit Hilfe einer Unterrichtseinheit mit dem Thema „Märchen“ auf dem Gymnasium sowie einer unter Lehrkräften durchgeführten Umfrage betreffend deren Verwendung von Märchen im DaF-Unterricht konnte konstatiert werden, dass die im Literaturkanon stiefmütterlich behandelten Märchen mit Hilfe der meisten der befragten Pädagogen einen Weg in die Klassenzimmer gefunden haben. Die am Unterricht teilgenommenen Lernenden konnten gleichzeitig bestätigen, dass eine solche didaktische Umsetzung nicht nur Freude bereiten, sondern ebenfalls die Lernbereitschaft steigern und damit auch das Wissen erweitern kann.

Parent’s experiences of feeding their preterm infant in Neonatal Units in Sweden. : Ethnographic design

Introduction: Studies have shown that having a preterm infant may cause stress and powerlessness for parents. It is important to support parents around the feeding situation, and that the Neonatal Intensive Care Unit (NICU) has appropriate space and place to help the family to bond to each other. For the healthcare professionals it is important to promote skin-to-skin contact and breastfeeding; particularly for preterm infants. There are many studies on parent’s experiences of NICUs and a few studies on parent’s experiences of feeding their infant in the NICU. Objective: The objective of this study was to explore parents experiences of feeding their infant in the NICU. Design: The study was conducted using an ethnographic design. Results: A global theme of ‘The journey in feeding’ was developed from four organising themes: ‘Ways of infant feeding’; ‘Environmental influences’; ‘Relationships’ and ‘Emotional factors’. These themes illustrate the challenges mothers reported with different methods of feeding. The environment had a big impact on parent’s experiences of infant feeding. Some mothers felt that breastfeeding seemed unnatural because their infant was so tiny but breastfeeding and skin-to-skin contact helped them to bond to their infant. The mothers thought it was difficult to keep up with the milk production by only pumping. Routines were not inviting parents to find their own rhythm. They also felt stressed about the weighing. Healthcare professionals had positive and negative influences on the parents. Conclusions: This study demonstrates that while all parents expressed the wish to breastfeed, their ‘journey in feeding’ was highly influenced by method of feeding, environmental, relational and emotional factors. The general focus upon routines and assessing milk intake generated anxiety and reduced relationality. Midwives and neonatal nurses need to ensure that they emphasise and support the relational aspects of parenting and avoid over-emphasising milk intake and associated progress of the infant