Matematik i skolan : Intresse och påverkan

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lärare undersöka hur matematikintresset såg ut hos eleverna i år 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,räkna mycket i matteboken och att tycka matematik är roligt. Matematik upplevdes som något man gör i skolan vilket upplevdes som tråkigt och något man måste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. Lärarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad från eleverna ansåg de att intresse är en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framåt samt glädje. Föräldrarnas påverkan var både positiv och negativ för eleverna men mest negativ för lärarna. Slutsatsen blir att eleverna har ett svagt intresse för matematik. I de fall där ett intresse fanns var det föräldrar, äldre syskon och lärare som påverkat eleverna till detta intresse.

Konsten att mötas : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten på olika ställen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel på tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet på en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar utökade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar på ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan utöka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt stöd.

Undervisningsmiljöer för IKT : En fallstudie av en specifik undervisningsmiljö för utbildning i informations och kommunikationsteknologi på gymnasienivå

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper. Eleverna har haft stor möjlighet att byta samarbetspartners och grupperingar. De har kunnat flytta runt på ett ganska fritt sätt. Även raster och pauser har hanterats på ett liknande fritt sätt. Vi har använt oss av andra pedagogers olika tankar och försökt att få en fungerande strategi för IKT-undervisning på elevernas egna villkor. Det klassrum som använts har i grunden förändrats för att erbjuda en så öppen och flexibel studiemiljö som möjligt. Ett urval frivilliga elever har därefter samarbetat i intervjuform för att hjälpa oss i vår utvärdering.

Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959. : En studie om 1947 års skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrågor samt hanteringen av frågan om skolagan i Tunabygdens lärarklubb.

Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrågorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte är att granska hur disciplinsfrågorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet på både nationell och lokal nivå. För att uppnå detta mål har i första hand tre olika källor använts, nämligen 1947 års skoldisciplinutredning, protokoll från Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelärarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna från lärarkåren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till något agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrämjande förslag. I Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel bedrevs diskussioner som berörde aga, disciplin och fostran överhuvudtaget. Lärarklubben och folkskolestyrelserna i landet var emot ett agaförbud, men inte enbart för rätten i sig att få aga elever, utan också för att de var emot en stark centralstyrning som de upplevde fanns och som ifrågasatte lärarnas yrkesprofession. Skolöverstyrelsens anvisningar kom 1959, året efter agaförbudet och den handlade mycket om skolans och lärarnas fostrande uppgifter. Fungerande disciplin i klassen ansågs vara lika viktig som innan agaförbudet och det handlade om att ändra formerna för denna disciplin. För att upprätthålla ett fungerande disciplin ansåg Skolöverstyrelsen att det var oerhört viktigt att lära känna igen skolbarnet och dess hemförhållanden. För att kontrollera detta hade bl.a. lärare och skolläkare viktiga roller i hemmens hjälp att fostra barnen rätt, då tilltron till barnens föräldrar och uppväxtmiljö var låg från Skolöverstyrelsens sida.

Snöåkullor : 15 kvinnor berättar om när de gick på Snöå lanthushållsskola i Dala-Järna 1936-1989

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat.Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig. Under 1970- och 1980-talet blev antalet skoltrötta som sökte sig till Snöån större, och skolan tycks ha blivit en nödlösning och ett andrahandsval. Samtliga minns snöåtiden som en mycket rolig och lärorik tid, och många av dem fick väninnor för livet.

Hur "galen" får man vara? : Om elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

Att se framtiden an med IUP : En analys av framtidsplaneringen i individuella utvecklingsplaner

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

Engelska utanför och i skolan

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:•Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?•Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?•Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?•Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? •Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ”Fast Track-klass” årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English – here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag.

Gustafsbergs barnhusinrättning : en internatskola för mindre bemedlade pojkar under perioden 1865-1885

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.

"Man måste ju typ lära sig, annars går det inte" : World of Warcraft och lärande av engelska

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2. Hur upplever eleverna som spelar World of Warcraft att de lär sig engelska? Upplever eleverna att de lär sig engelska när de spelar, och i så fall vad/hur?3. Hur upplever eleverna att deras fritidsintressen skulle kunna tas tillvara mer i engelskundervisningen?För att få svar på frågeställningarna genomfördes två undersökningar. Dels en jämförande studie av resultat på det nationella provet i engelska för år 9, där resultat jämfördes mellan elever som spelar World of Warcraft och elever som inte spelar. För att söka svar på frågeställning 2 och 3 genomfördes fokussamtal med två elevgrupper, en grupp med elever som spelar World of Warcraft och en elevgrupp som inte spelar.Analysen av resultat på det nationella provet visar att eleverna som spelar World of Warcraft uppvisar ett högre medelvärde på samtliga delprov än de som inte spelar. Skillnaden mellan spelare och icke spelare var störst när det gällde delprov B som testar elevernas receptiva förmågor (läs- och hörförståelse) samt även delprov A som testar den muntliga färdigheten. Även av fokussamtalen framgår att elevernas upplever att spelet påverkar deras språkliga färdigheter på ett positivt sätt, särskilt då det ger goda tillfällen att kommunicera muntligt på engelska samt mycket övning i att läsa och lyssna.

Lärare i en digital tidsålder : en kvalitativ studie av lärares förhållande till sociala medier

Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra.För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta.

Läsförståelse : meningen med att läsa är att förstå det man läser

Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos eleverna i testgruppen. Eleverna i testgruppen följs upp och arbetet beskrivs mer ingående av mig som deltagande observatör. Övningarna genomfördes 3-4 gånger i veckan med 20min vid varje tillfälle och under sex veckor. Testresultaten redovisas i tabellform och arbetsprocessen följs upp och beskrivs. I resultaten kan man utläsa en förändring i positivriktning hos testgruppen och i klassens resultat.

Skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos dagens ungdomar : i ett föränderligt samhälle

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

Att lyckas med matematik : En studie om matematiksvårigheter

Syftet med min uppsats är att få kunskap om matematiksvårigheter, dels hur svårigheter kan identifieras, men även hur man kan förebygga svårigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvårigheter. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvårigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvårigheter? Hur kan man förebygga matematiksvårigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvårigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lärare och två specialpedagoger. Resultatet av undersökningen är att matematiksvårigheter är orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist på arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlärningssvårigheter. När det gäller undervisningen visade studien att läraren har en betydande roll. Dels för att motivera elever, sätta tydliga ramar för lektionen, dels för att skapa en varierad undervisning som gör att eleverna uppfyller målen. Läraren måste också ha förmågan att utgå från hur eleven tänker och kunna förklara ett problem på många olika sätt. Samtidigt är det viktigt att läraren kan stärka elevernas självförtroende eftersom självförtroendet har stor betydelse när det gäller att lyckas i matematik enligt den empiriska studien. Att den muntliga kommunikationen är viktig för matematikinlärningen är något som har bekräftats både av litteraturstudien och intervjuerna. Dels behövs det mer muntlig kommunikation i form av genomgångar, men också i form av diskussioner i mindre grupper. Några av informanterna studien ansåg också att muntlig kommunikation möjliggör för läraren att arbeta metakognitivt med eleverna, något som gagnar både lärare och elever. Eleverna stärks i sitt matematiska tänkande och i sin förmåga att välja bärande strategier, läraren får möjlighet att förstå hur eleven tänker och kan på så vis lättare ringa in elevens svårigheter. Av litteraturstudie och intervjuer framgår att matematikundervisningen i stora drag ser likadan ut för elever med olika förutsättningar och behov. Samtidigt visar den empiriska studien att elever i matematiksvårigheter är speciellt betjänta av att möta verkliga situationer och problem de kan relatera till. Litteraturstudien bekräftar också att undervisningen för lågpresterande elever i matematik måste riktas in mer på verklighetsnära situationer och vardagsmatematik.

Sociala medier i skolan : en del av undervisningen?

Inom skolan har det länge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lärare ska kunna kommunicera med varandra på nätet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier är ett vitt begrepp som nämns lite var stans idag, men vad innebär då sociala medier? Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.