Processes and variations in language economisation

This article analyses the processes of reducing language in textchats produced by non-native speakers of English. We propose that forms are reduced because of their high frequency and because of the discourse context. A wide variety of processes are attested in the literature, and we find different forms of clippings in our data, including mixtures of different clippings, homophone respellings, phonetic respellings including informal oral forms, initialisms (but no acronyms), and mixtures of clipping together with homophone and phonetic respellings. Clippings were the most frequent process (especially back-clippings and initialisms), followed by homophone respellings. There were different ways of metalinguistically marking reduction, but capitalisation was by far the most frequent. There is much individual variation in the frequencies of the different processes, although most were within normal distribution. The fact that nonnative speakers seem to generally follow reduction patterns of native speakers suggests that reduction is a universal process.

Topic- and mode-sensitive interaction strategies : Functions of ellipsis in oral communication

In this article, we discuss ellipsis as an interactive strategy by analysing the author’s textchat corpus and the VOICE corpus of English as a Lingua Franca. It is found that there were fewer repetitions in the textchat data, and this is explained as a consequence of the textchat mode. Textchat contributions are preserved as long as the chat is active or has been saved, and therefore users can scroll through and review the discussion, compared to the more fleeting nature of oral conversation. As a result, repetition is less necessary. The frequency of other functions identified could be attributed to the topic of discourse. Discussions involve much ellipsis used to develop discourse, although some were self-presentations with repetition used to confirm details. Back-channel support and comments were often low because speakers instead used forms like yeah as supportive utterances.

La cortesía verbal : Un estudio contrastivo entre los saludos y peticiones en los idiomas sueco y español. Författare: Daisy

The purpose of this study is to examine the differences and similarities regarding verbal politeness in greetings and requests in Swedish and the Chilean variety of Spanish. A survey with 12 questions, both open-ended and closed-ended, has been distributed to 20 native speakers of the two languages. Thus, the questions have been analyzed both quantitatively and qualitatively. The results show that the perception that the Swedes and the Chileans have about verbal politeness is similar, since the speakers of both languages see it as a way to show respect towards others. The study also shows that Swedes and Chileans share a similar view upon politeness, i.e. as a social norm that facilitates social interaction between people.

Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö : En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Malungsbors historiebruk : Kollektivt användande av historia i det offentliga

Denna uppsats diskuterar hur invånare i Malung använder historia kollektivt i det offentliga. Det visar sig att invånarna i mångt och mycket använder historia för att markera en Guldålder där orten Malung i Sverige en gång var ett blomstrande industrisamhälle, idag ett minne blott. Användning av historia i Malung visar sig vara en önskan att återvända till den tid då orten var ledande i landet inom skinn-, päls- och kvarnstensindustrin. Men det är inte inom skinn, päls och kvarnstenstillverkning som återskapandet av det förflutna syns, utan i andra mer generella historiska och vardagsnära områdena såsom vävning, malning och bakning, där en mer allmän historia eftersträvas. Skinn-, päls- och kvarnstensindustrin återfinns således inte som grund för en identitet när det gäller historiebruk i Malung.