Lärares undervisning om och i hållbar utveckling : En intervjustudie om hur lärare i F-3 arbetar med hållbar utveckling samt lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling.

Förpackningsdesign i genusperspektiv : En granskning av duschcremesförpackningar

Färg och form kan bidra till att skapa uppmärksamhet, förmedla budskap och skapa känslor som i sin tur kan öka sannolikheten av att kunden genomför köpet. Förpackningens färg och form bör synkronisera för att budskapen inte ska motsäga varandra, och det är mycket viktigt att designen lämpar sig till målgruppen. Färg kan ses som ett språk som kommunicerar med konsumenten, och att förstå detta språk kan vara ett starkt redskap inom marknadsföring och design. Det är vanligt att förpackningsdesign riktas mot något eller bägge könen och att ge produkten en karaktär av maskulint eller feminint kan vara ett effektivt tillvägagångssätt att särskilja produkten från resterande sortiment. I samband med färg och form är det nödvändigt att förstå konsumentens behov samt användning av produkten, och det är viktigt att skapa en god design riktad mot rätt målgrupp. Det är viktigt att förstå vad konsumenten attraheras till och vad som lockar till att genomföra ett köp. Syftet med denna studie var att ta reda på varför förpackningsdesign för duschcreme specificerade för kvinnor respektive män skiljer sig, och vad som anses vara kvinnligt och manligt när det kommer till färg och form, i samband med duschcremesförpackningar. För att ta reda på detta genomfördes en visuell innehållsanalys samt en enkätundersökning. Resultatet som genererades av dessa metoder sammanfattades i tabeller och diagram, som tydligt visar de färger som anses vara maskulina samt feminina. Mörka färger, som svart och blått, anses vara maskulina medan ljusa färger och rosa toner anses vara feminina. Mjuka grafiska element och former kopplas till femininitet medan motsatsen kopplas till maskulinitet. Slutsatsen av detta är att anledningen till att förpackningarna skiljer sig är för att lättare kommunicera med målgruppen, och i detta fall via färg och form.

Arbetsglädje och meningsfullhet ur ett lärarperspektiv

Lärares arbetssituation är ett aktuellt tema, både i media och bland myndigheter diskuteras det mycket om läraryrket. Syftet med studien är att ta reda på vad arbetsglädje är för lärare, vilka faktorer som påverkar arbetsglädjen och om lärare upplever sitt arbete som meningsfullt. Därför har en kvalitativ studie genomförts där ett antal lärare i grundskolan har intervjuats. Studien har riktat sig till lärare med yrkeserfarenhet på mellan 5 och15 år. Resultatet visar att arbetsglädje för lärare är mötet med eleverna och när lärarna får ta del av elevernas spännande idéer och utveckling. Det framgår också av resultatet att faktorer som alltför många arbetsuppgifter och tidsbrist, påverkar arbetsglädjen för lärare. Resultatet visar att lärare upplever sitt yrke som klart meningsfullt. Dilemmat är att läraryrket är komplext, det innebär mycket ansvar och har många olika faktorer att ta hänsyn till. Framförallt begränsar tid och resurser arbetet.

Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till personer med diabetes – utifrån ett personcentrerat förhållningssätt : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till patienter med diabetes samt att identifiera aspekter som kan relateras till ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Vid urvalet användes strategiskt urval. Nio intervjuer utfördes med distriktssköterskor på sex olika vårdcentraler i Mellansverige. Vid analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna önskade mer kunskap om invandrares kost- och motionsvanor. Distriktssköterskorna uttryckte att det var roligt och spännande med patientundervisning och att det var viktigt att de var engagerade. Distriktssköterskorna ville arbeta mer i team och de upplevde att de hade för lite tid avsatt för patientundervisning. De ansåg att de arbetade personcentrerat men det var svårare att arbeta personcentrerat vid gruppundervisning än vid enskild undervisning. Slutsats: Distriktssköterskor bör ha god kunskap om kulturella skillnader hos patienter med diabetes. Distriktssköterskorna upplever brist på tid- och resurser och önskar samarbeta mera i team. Det är viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt där distriktssköterskorna utgår från den enskilda individen. En distriktssköterska som är engagerad och trivs med sitt arbete kan lättare klara av det ökade trycket och arbetsbelastningen.

Teknik på förskolan : Hur pedagoger uppfattar och ser på teknik i förskolan

Syftet med uppgiften är att få kunskap om hur pedagoger uppfattar och ser på teknik i förskolan. För att undersöka detta har jag formulerat följande övergripande frågeställningar: Hur resonerar, uppfattar och ser pedagoger på begreppet teknik?, samt Hur arbetar pedagogerna med teknik i förskolan? Som metod har jag valt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkas utifrån fenomenologisk teori och sex pedagoger vid sex olika verksamheter i en kommun har intervjuats. Pedagogerna i studien ser teknikämnet som något positivt och tycker det är kul, men framför att många i deras arbetslag finner en viss rädsla för ämnet. Teknik behöver inte vara svårt och går att fånga i vardagen på förskolan, men det svåra är att medvetandegöra för barnen att de arbetar med teknik. Av studiens resultat framkommer att teknik på förskolorna framför allt är bygg- och konstruktion med olika strukturerade och ostrukturerade material, och att aktiviteter sker främst spontant och äger rum året runt både inomhus och utomhus.

Kroppsligt lärande inom undervisning i teknik : En systematisk litteraturstudie om det kroppsliga lärandets betydelse för elevers kunskapsutveckling

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet.

Kvinnans tillit till amning : En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland

Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.

"Jag slåss med rosa handskar, men de är fan inte fluffiga" : En kvalitativ studie om verksamheten Pink Gloves Boxing

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse verksamheten Pink Gloves Boxing haft för enskilda deltagares psykosociala livssituation, som öppenvårdsinsats i Borlänge kommun. Dessutom har syftet varit att undersöka vilka komponenter i verksamheten som bidragit till en eventuell förändring avseende psykosocial livssituation. Då studien ämnat fånga deltagares subjektiva upplevelser av Pink Gloves Boxing har det empiriska materialet insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. Genom en tematisk analys av det insamlade materialet framkom centrala teman och subteman, vilka utgjort grunden i studiens resultatdel. För att analysera resultatet har en teoretisk tolkningsram tillämpats, vilken innefattat teorier om empowerment och genus. Samtliga informanter pekar på bättre fysik och ökad psykisk hälsa, av sitt deltagande i verksamheten. Stresshantering, aggressionskontroll och grupptillhörighet är exempel på förtjänster av ett deltagande, som informanterna framhållit. Gynnande komponenter som framträder i verksamheten är tränarnas roll, gruppen, träningsformen och verksamhetens upplägg, som exempelvis endast kvinnliga deltagare och gruppsamtal.

Manlig utsatthet för våld i nära relationer : En kvalitativ studie om socialsekreterares arbete med män som utsätts för våld i nära relationer

Syftet med denna studie är att undersöka om socialarbetare tillämpar genusmedvetenhet i arbetet med personer som är utsatta för våld i nära relationer, och hur det i så fall uttrycker sig i mötet med dessa klienter. För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats, med vinjettintervjuer som metod. Den hypotetiske klienten var för tre av informanterna en våldsutsatt man och för tre informanter en våldsutsatt kvinna. Informanternas svar jämfördes sedan och analyserades med hjälp av tidigare forskning på området samt teorier om genus, stereotyper och institutionalisering. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie är att socialarbetare till viss mån påverkas av könsstereotypa föreställningar och att man gör skillnad mellan könen vad gäller insatser, bedömningar och bemötande. Dock har vi även sett att det alltid finns en vilja att hjälpa klienten om behovet finns, i den mån det är möjligt utifrån bland annat det politiska och ekonomiska läget.

Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? : En litteraturstudie om hur matematikläxor kan påverka elevers utvecklande av matematiska kunskaper med inriktning mot kunskapsmålen i årskurs 1-3

I den här studien har syftet varit att undersöka hur matematikläxor påverkar elevernas kunskapsutveckling. Det finns många olika perspektiv att belysa detta på, i det här fallet har fokus legat på lärarens undervisning i årskurs 1-3, där matematikläxor utgör en del av undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar och möjligheter att nå kunskapsmålen. Studien har utgått från följande frågeställning: Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? I arbetet med att undersöka denna frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts och vetenskapliga artiklar har sökts fram via databaserna ERIC (Ebsco) och LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har utifrån beskrivna kriterier valts ut, granskats och bidragit med kunskaper. Resultatet visar att förekomsten av matematikläxor bygger på traditioner och uppfattningar, att en hög läxfrekvens inte automatiskt utvecklar kunskaper hos eleverna, att elevernas förkunskaper och intellektuella förmågor har betydelse och att det är något som lärare måste ta hänsyn till, att olika typer av förståelse kan utvecklas via läxorna och att matematikläxor som genomförs under lektionstid med stöttning av lärare ökar chansen för fler elever att tillgodogöra sig kunskaperna.

Familjeetikens principer ur flera teoretiska perspektiv

Syfte med denna studie är att analysera etiska principer som kännetecknar familjer i senmoderniteten. För att uppnå det syftet beskrivs grundläggande familjeformer och familjeformers egenskaper, tolkas etiska värderingar ur de vuxnas och barnens perspektiv, och analyseras dessa principer med hjälp av etiska teorier. Studien använder sig av textanalys som metod för att analysera empiri (sociologiska artiklar samt examensarbeten av kvalitativ karaktär). I studien samspelar två perspektiv på familjesystem – det sociologiska och det etiska perspektivet. Den sociologiska synen på familjen underlättar förståelse för förändringar som sker i familjer, och Benhabibs, Noddings samt Mogårds etiska teorier används för att tolka och fördjupade etiska begrepp (kärlek som eros och agape; ömsesidigt ansvar i omsorgsprocessen; autonomi och lojalitet; "gemensamma lycka") som återfinns i det empiriska materialet. De tre etiska teorierna omstruktureras i enighet med empirins krav (spektrum av begreppen), vilket möjliggör att föresla en sammanfattande syn på den nutida familjeetiken. Resultatet i denna studie visar att förändringar i familjesystemet påverkar familjemedlemmars uppfattning av etiska principer. Därför bör etiska teorier kontinuerligt vända sig till en förnyad förståelse för familjen genom att anlita kvalitativa undersökningsmetoder samt ett tvärvetenskapligt tillvägagångsätt i analys.

Växa och verka i Dalarna - Om ett projekt för att stärka positionen för individer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid

Projektet Växa och verka i Dalarna har genomförts under perioden januari 2006 till och med november 2007. Verksamheten har riktat sig till arbetslösa, inskrivna vid arbetsförmedlingen som var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa. Aktiviteterna var inriktade på att deltagarna själva aktivt skulle ”undersöka sina möjligheter att skapa sin egen försörjning, att ha flera ben att stå på, /…/” (Projektplanen). Detta krävde att deltagarna i projektet hade en ”stark vilja, god disciplin och en bra dos av entreprenörskap.” (Projektplanen) Projektet lyckades väl i sin måluppfyllelse, sålunda gick 74 procent till arbete, fortsatte studera, eller startade eget företag. Resultatet kan jämföras med att målet var 60 procent, vilket sannolikt också blivit än högre om man inte hade behövt bredda målgruppen som en effekt av att det var svårt att rekrytera tillräckligt med deltagare utifrån de kriterier som hade ställts upp. En del av resultatet kan därför sannolikt förklaras av att det var en särskilt motiverad målgrupp som projektet arbetade med. Projektet Växa och verka i Dalarna har visat på att det finns en grupp arbetslösa, även bland dem som har gått arbetslösa länge, där det är möjligt att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden med gott resultat. Detta kan ske genom att de tränas och tillåts att vara aktiva och ta ett eget ansvar för sin situation, d.v.s. att de ges frihet att agera och inte bara tvingas att söka det ena arbetet efter det andra. Genom regelbundna kontakter mellan deltagare och coacher var det tämligen enkelt att upptäcka om någon deltagare försökte ”gå den lätta vägen”. Projektet visade även att gruppen arbetslösa är heterogen och att det krävs olika typer av åtgärder riktade mot olika grupper, d.v.s. beroende på individernas bakgrund och tidigare erfarenheter. Det visade sig relativt snart, eftersom det blev mer eller mindre omöjligt att rekrytera deltagare som svarade upp mot de kriterier som ställts upp.

Uppdrag Orsa - En utvärderande studie av skola och arbetsliv i samverkan

Skolan fyller många funktioner, varav en är att öka elevernas förståelse för sin roll som samhällsmedborgare, en annan är att förbereda eleverna för ett framtida inträde på arbetsmarknaden. Syftet med elevernas kontakter med arbetslivet under grundskoletiden är att det utgör en viktig del av det livs- och meningssammanhang som eleverna ingår i. För att eleverna skall kunna göra sina studie- och yrkesval måste de få tillfälle att på olika sätt pröva skilda arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Det är viktigt att de unga får självupplevda insikter i de krav som ställs inom olika yrken och på olika arbetsplatser. Detta stärker upplevelsen av sammanhang och mening och kan bidra till ökad studiemotivation i skolan. I Orsa kommun har man aktivt arbetat med denna fråga och organiserat samverkan mellan skola och arbetsliv i form av Uppdrag Orsa. En verksamhet som sker i nära samverkan mellan Orsaskolan, Orsa kommun och näringslivet i Orsa. Denna är uppbyggd av Uppdrag Orsa Kommun respektive Uppdrag Orsa Näringsliv. Studien syftar till att beskriva och analysera de resultat och erfarenheter som Uppdrag Orsa Kommun respektive Uppdrag Orsa Näringsliv har genererat under 2006 och vt 2007 som det uppfattats av olika grupper av intressenter. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställning: a) På vilket sätt har Uppdrag Orsa organiserats och genomförts? b) Vilka pedagogiska effekter har Uppdrag Orsa gett upphov till? Med utgångspunkt i hur dessa frågor kan besvaras diskuterar jag tänkbara slutsatser och konsekvenser för att ge eleverna ökade möjligheter att förstå hur arbetslivet fungerar, samtidigt om det kan fungera motiverande både för deras studier som för framtida yrkesval.

Uppfattningar om en organisationsförändring : En fallstudie av en förändrad ledningsorganisation avseende Barn- och ungdomsförvaltningen i Rättviks kommun

Studien syftar till att undersöka effekter av en genomförd förändring av ledningsorganisationen inom Rättviks kommuns Barn- och ungdomsförvaltning. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställningar: - Hur har de önskade effekterna av den genomförda organisationsförändringen fått genomslag med avseende på hur verksamheten styrs och koordineras i praktiken? - Hur uppfattar de involverade aktörerna den nuvarande organisationsformens funktionalitet? - I vad mån har den nya organisationen löst de problem som var orsak till att omorganisationen genomfördes? Studien är en kvalitativ fallstudie. Bolman och Deal (2005) anlägger fyra olika perspektiv på organisationer, nämligen strukturellt, Human Relation (HR), politiskt och symboliskt, d.v.s. ett tvärvetenskapligt angreppssätt, på hur organisationer och deras verksamhet kan beskrivas, tolkas och förstås. Det är också dessa perspektiv som utgör grundstommen i den analys som görs av resultatet av studien. Har då Barn- och ungdomsförvaltningen blivit mera välfungerande och i så fall på vilka sätt? Den nya organisationsstrukturen uppfattas som ändamålsenlig och i huvudsak välfungerande, d.v.s. den skapar många av de förutsättningar som behövs för att det ska vara möjligt att hantera problem, optimera resurser och koordinera verksamheten trots att det i intervjuerna framkommer kritiska synpunkter, samtidigt som enkätsvaren i övervägande grad är positiva. Bilden skulle kunna uppfattas som motsägelsefull, men som vi argumenterar för så behöver det inte vara fallet. De problem som finns beror inte i de flesta fall på brister i den organisatoriska strukturen, utan snarare på andra faktorer, t.ex. att verksamheten har ett komplext innehåll samt på hur aktörerna spelar sina roller. Den huvudsakliga förbättringspotentialen verkar inte finnas i att den organisatoriska strukturen förändras, men ändå kan ändå en del aspekter av den nuvarande organisationsstrukturen diskuteras i fråga om tänkbara alternativa lösningar.

Den Munktellska salongen i Falun : En studie i salongens pedagogik under 1800-talet

Projektet syftar till att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad (Wilhelmy1989). Kan salongen ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker? Kan man tala om salongens pedagogik? och ägde salongskulturen pedagogiska kvaliteter som gick förlorade under det formella utbildningssystemets uppbyggnad? Det är frågor jag ställer mig inom ramen för detta forskningsprojekt. Ett centralt begrepp är immanent pedagogik, dvs. individens inneboende möjligheter till självförverkligande i en given social kontext (Ödman 1995). Projektet utgår tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. I förhållande till det tyska bildningsarvet uppmärksammas även den svenska bildningstraditionen från 1800-talets början (Burman & Sundgren 2010). Särskilt intresse riktas mot Uppsala universitet där spänningen mellan klassiskt arv och bildningsnytta ställs på sin spets under samma tidsperiod som salongerna blomstrar (Gustavsson 1996; Lindqvist 1976). Tidigare forskning vilar främst på internationell och Nordisk forskning där Petra Wilhelmy och Anne Scott Sørensen har en central position. Genom Eva Öhrström skapas också ett viktigt vetenskapligt underlag för den specifikt musikaliska salongen och dess betingelser. Den Munktellska salongen är placerad i en historiskt intressant miljö. Falun rankades under stormaktstiden som rikets andra stad och bidrog till uppbyggnaden av Sveriges statskick (Hildebrand 1946). Väsentligt för studien är att Stora Kopparberget utgör ett paradigm i Svensk industrihistoria vars mentalitet anses ha haft betydelse för pedagogikens inriktning i Sverige (Ödman 1995:485). Den pedagogiska debatten under 1800-talets första decennier får stora konsekvenser för utbildningsreformationen i Sverige och placerar Falusalongen i en intressant position för epokens pedagogiska förändringsarbete. Brukspatronen Johan Henrik Munktell (1804-1861) visar sig dessutom stå i förbindelse med ett unikt musikhistorisk arv som etablerades under hans bildningsresor på kontinenten under 1820-talet. Av särskilt intresse är Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en förebild för den musikaliska salongen i Europa (Öhrström 1998, 2007). Projektet består av tre delstudier där den första upptar Johan Henrik Munktells bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Projektets andra del undersöker hur salongen i Grycksbo formades och de förbindelser mellan Norden och Europa som salongerna skapade. Projektets tredje del riktas mot salongens didaktiska funktioner och den utbildning som döttrarna Emma och Helena Munktell fick via salongen. Genom att satsa på sina yrkeskarriärer bröt Emma och Helena Munktell mot samtidens konventioner och ideal. De avvek samtidigt mot den kanon och de genuskoder som historiskt format salongsmusicerandet. Med inspiration av begreppet immanent pedagogik prövar jag det lärande som sker i salongen i termer av ljusets och dunklets pedagogik. Begreppsparet kan knytas till bildningsdiskursen och det narrativa minnet av Berlins judiska salonger. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription (Liljas 2007; Ricoeur 1984). Genom Falusalongerna kan den nordiska salongsforskningen breddas. I kopplingen till Falu gruvas internationellt kända historia finns upplysningar om salongen som i den tidigare salongsforskningen inte varit kända. Genom projektet redogörs för betingelser som bidrar till att förändra det utbildningshistoriska landskapet. Den musikaliska salongen kan med sin privat organiserade struktur ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker. Salongerna kan förväntas berika det utbildningshistoriska perspektivet och bidra till en djupare förståelse även av dagens skola och högre utbildning.