Att vara familjemedlem till en person med schizofreni : En litteraturstudie utifrån familjens perspektiv

Syftet var att utifrån familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillämpades till vald design, där material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av både kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom två kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförändring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gång var. Känslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades främmande personlighet. Situationen uppgavs som känslomässigt komplicerad, med svårighet att göra tillståndet begripligt och hanterbart. I takt med sjukdomens utveckling, upplevdes den drabbades förmåga till självständighet minska. Ansvaret att stötta den drabbade, föll på familjemedlemmarna som uppgav svårigheter med att uppnå en tillfredställande balans i vardagen. Känslor som skuld, hopplöshet och enorm belastning upplevdes till följd av ansvaret att försöka tillmötesgå den drabbades och övriga familjemedlemmars behov, samtidigt som de försökte förhindra brutna band inom familjen. Sjukdomen upplevdes påverka hela familjen och inte enbart den drabbade. För att kunna leva med den omfattande förändring som sjukdomen medförde, uppgav familjemedlemmarna vikten och behovet av stöd både inom och utanför familjen.

Kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen. Det var viktigt att de fick individuell information då behovet av information varierade kvinnorna emellan. Det framkom även emotionella aspekter så som rädsla och oro för återfall av bröstcancern flera år efter avslutad behandling. Den sociala situationen efter bröstcancerdiagnosen påverkades både inom familjen och bland vänner. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild och identitet samt försämrad självkänsla. Cancerbehandlingen påverkade även kvinnornas sexualitet och sexuella relationer negativt. På sikt upplevde kvinnorna ett förändrat livsperspektiv och många kvinnor upplevde även en ökad andlighet.

Mjuk massage som symtomlindring inom cancervård : Litteraturstudie

Syftet med denna studie var att söka kunskap om användningsområden för mjuk massage inom cancervård som en komplementär behandlingsmetod till medicinsk behandling. Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Academic Search Elite och PubMed via Högskolan Dalarnas nätverk. 12 artiklar, varav nio kvantitativa och tre kvalitativa, ligger till grund för litteraturstudien. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010. Artiklarna kvalitetsgranskades efter vedertagna granskningsmallar. Studiedeltagarnas symtom bildade följande kategorier under analysprocessen: existentiella upplevelser, smärta, oro, depression/nedstämdhet, illamående och sömnlöshet. Resultatet visade att mjuk massage kan lindra symtom och negativa upplevelser inom cancervård. Mjuk massage kan användas inom cancervård till att bekräfta patienterna existentiellt, deltagarna blev lugnare i kropp och själ, kände sig värdefulla, omhändertagna och mindre ensamma. En tydlig smärtlindrande effekt sågs i samtliga studier där massagens inverkan på smärta studerades. Depression, nedstämdhet, oro och illamående lindrades i majoriteten av studierna.

Akupunkturbehandling vid långvarigt smärttillstånd : Litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smärtlindring vid långvarigt smärttillstånd. Resultatet baserades på 15 kvantitativa empiriska studier från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrån relevans för studieområdet och granskades sedan med hjälp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrån mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehållsanalys användes, som utformade följande kategorier; smärtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för äkta akupunktur samt smärtlindring över tid. Resultatet visade att akupunkturbehandling ger en tillfredställd effekt vid långvarig smärta oberoende av akupunkturteknik. Shamakupunktur ger dock inte lika effektiv smärtlindring som äkta akupunktur. Effekten av akupunkturbehandling som smärtlindring kvarstår upp till ett år men avtar över tid. Slutsatsen är att smärtlindringen är mest effektiv direkt efter avslutad behandling, och fungerar på de olika smärtlokalisationer som inkluderats i litteraturstudien.

Metoder som stöd vid livsstilsförändringar hos patienter med typ-2 diabetes

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för metoder som kan stödja patienter med typ-2 diabetes till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie, som innehåller 16 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2000-2010. Databasen som användes var Cinahl och sökmotorn Elin@Dalarna. Sökorden som använts var: diabetes type 2, type 2 diabetes, lifestyle changes, patient education, empowerment, health behaviour och self-management. Resultat: I resultaten kom uppsatsförfattarna fram till olika kategorier som visar olika åtgärder till livsstilsförändringar. Studierna baserades på olika åtgärder såsom; datorintervention, utbildningar, telefonsamtal, motiverande samtal, transteoretiska modellen och sjuksköterskespecialister. Empowerment var enligt uppsatsförfattarna det övergripande temat som de flesta studier baserade åtgärderna på.

Djurens påverkan på den äldreslivskvalitet : En systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression. Vidare kunde AAT ha en gynnsam effekt på apatiska symtom och äldres humör. Slutsats: Djur i vården var ett välkommet avbrott för de äldre och medförde en positiv attityd gentemot djuren. Djur i vården kunde bidra till glädje hos äldre individer och ha en positiv påverkan på den äldres ensamhet och depressiva symtom. Även sociala interaktioner främjades och den äldre individen stimulerades på flera plan.

Det gäller att leva drogfritt sen, när livet drabbar oss : En kvalitativ studie av fyra kvinnor som lämnat ett beroende

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera på dessa missbrukskarriärers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lämnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gällande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras väg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har använt mig av tematiska intervjuer då jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mån låta kvinnornas berättelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rättvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild händelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lämna missbruket bakom sig. Beslutet föranleddes hos alla kvinnor av flera händelser som tillsammans gjorde att de valde att gå en annan väg.

En värdig död : ur ett närståendeperspektiv

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder närstående uppfattar som viktiga för att deras anhörig ska få en värdig död. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och litteratur söktes i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Femton vetenskapliga artiklar varav både kvalitativa och kvantitativa valdes, granskades och sammanställdes. I resultatet framkom sex kategorier: symtomkontroll, vårdmiljö, kommunikation, delaktighet, efter döden och andlighet. För att befrämja en värdig död var symtomkontrollen av vikt då lidandet skapar stress hos närstående. I vårdmiljön var det viktigt med avskildhet, lugn och ro och möjlighet för närstående att närvara . I kommunikationen var det viktigt att vara tydlig, uppriktig och upprepande . Även vänlighet och engagemang från vårdpersonalen hade stor betydelse. Det var av vikt att närstående och patient var delaktiga i vård och behandling men fick inte belastas med för stort ansvar. Efter döden behövde närstående få god tid att ta farväl. Ett uppföljande möte kunde hjälpa till att reda ut missförstånd som uppkommit under patientens sista tid i livet. Andlig styrka hos närstående kunde innebära att även i sorg och saknad fanns hoppet kvar. Det var av vikt att alla jobbade mot samma mål och att närstående blev delaktig i vården av dess anhörig. För att närstående till en döende eller avliden patient skulle uppleva att döden var värdig behövdes en sammantagen helhet i omvårdnaden.

Icke-följsamhet vid diabetes mellitus : en litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka på deras möjlighet och vilja att följa egenvårdsråd (patientperspektivet) och att beskriva omvård-nad som stöder följsamhet (sjukvårdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hålla sjukdomen under kontroll innebär livsstilsför-ändringar, som kan vara så utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvårdskrav kan göra honom dåligt emotionellt anpassad till denna, det vill säga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte låta dess egenvårdskrav inkräkta på det sociala livet. Detta ger honom för-sämrade möjligheter att hantera sjukdomen på ett bra sätt. Barriärer av olika slag kan uppstå mellan patient och vårdgivare. Det kan röra sig om en upplevd brist på information och stöd när diabetes diagnosticerats eller en känsla av att vara utsatt för läkarens eller sjuksköterskans stereotypa föreställningar och/eller att bli paternalistiskt behandlad. Till barriärer räknas även klinisk misskötsel, det vill säga att läkare/sjuksköterska inte följer vedertagna riktlinjer för be-handling.Vad som kan inverka positivt på följsamheten är patientens stöd av anhöriga eller andra i det sociala nätverket. Omvårdnad som stöder följsamhet visade sig varapatientundervisning, främst om den inriktades på att öka patientens självständighet genom att låta undervisningen pågå under en längre tid, så att patienten hinner integrera sin nya kunskap med det dagliga livet. Med eller utan patientundervisning tar det tid att bygga upp ett socialt stöd och ett förtroende mellan patient och vårdare.

Don't call me a Kaffir : Genreanalys och klassificering av kwaito

Genom en strukturerad genreanalys, enkätundersökning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito så tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen så erhålls de strukturella särdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enkätundersökningen som behandlar den allmänna uppfattningen om genren. Enkätundersökningen är i sig uppdelad i två segment vars indelning baseras på kulturella skillnader och den här uppsatsen vill belysa de båda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk undersökningsgrupp. Syftet med undersökningen i den här uppsatsen är att öka förståelsen för kwaito som genre och på så vis öka förståelsen för klassificeringen av genrer. Men även huruvida detta återspeglas i enkätundersökningen. Särdragen presenteras i analysen och har anknytning till nutida forskningen. Det visar sig att perspektiven etic och emic har relevans på grund av de kulturellt bundna skillnaderna av uppfattning om genren. Den Sydafrikanska undersökningsgruppen ser tydligare kopplingar till de sociala och ideologiska aspekterna, och även house-musiken, av genren än vad den icke-Sydafrikanska.

Musiklyssnande i förändring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.

”- hade jag inte en joint på mig då var jag ingen” : En kvalitativ studie ur ett narrativt perspektiv

Jag har valt att göra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna människor i åldrarna 18-25 år. Syftet med studien var att utifrån livsberättelser, undersöka om och i så fall hur droger har påverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhället. I min studie har jag valt att använda mig av en narrativ metod vilket innebär att jag ur ett livshistorieperspektiv har undersökt hur mina respondenter själva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig således på tre respondenters livsberättelser.Tillsammans med teorier såsom symbolisk interaktionism och Goldbergs stämplingsteori och tidigare forskning inom området, tolkar och förklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras uppväxt, vägen in i och under ett missbruk samt deras väg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berättelser. Det sociala nätverket måste fungera för unga vuxna med missbruksproblem, detta gäller inte bara för att komma till beslut utan även under själva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat påvisar att när dessa tre unga vuxna kommer bort från sitt missbruk kommer de också att uppleva en samhörighet med andra människor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.

Pre-diabetes i fokus : Patienters förståelse och upplevelse av pre-diabetes i mötet med personer i samma situation

Syfte: Att beskriva personers upplever att få pre-diabetes som en del av livet. Metod: Kvalitativ design. Studien genomfördes med fokusgrupper bestående av personer med pre-diabetes. Tre olika grupper med totalt 12 personer ingick i studien. Resultat: Ur diskussionerna kunde tre olika kategorier urskiljas. Pre-diabetes som en del av livet, egen erfarenhet och kunskap om tillståndet samt behov av information och stöd för ökad kunskap om livsstilsförändringar. Pre-diabetes var för de flesta studiedeltagare ett okänt begrepp. Känslor som osäkerhet och rädsla för tillståndet, samt för eventuell utveckling till manifest diabetes var vanligt. Det ansågs värdefullt att få besked i tidigt skede om förhöjda blodsockervärden, eftersom individen då hade möjlighet att påverka sin livsstil och förebygga annan sjukdom. Alla deltagare önskade mer kunskap och stöd kring pre-diabetes och livsstilsåtgärder. Respondenterna beskrev besvikelse över vårdpersonalens bemötande i samband med beskedet om förhöjda blodsockervärden. Informationen ansågs vara för knapphändig vilket gav uppfattning om att tillståndet inte var något att bry sig om. Konklusion: Respondenterna ville i största möjligaste utsträckning förhindra utvecklingen av T2DM genom egenvårdsinsater i form livsstilsförändringar. För att lyckas med det uppgav studiedeltagarna behov av information om vad tillståndet pre-diabetes innebär. Personer som får pre-diabetes bör få saklig information, råd och stöd om tillståndet i samband med beskedet.

Religionsbegreppet i skolan : en studie om lärares syn på och användande av religionsbegreppet

Den här undersökningen handlar om religionsbegreppet och dess roll i skolan. Syftet är att undersöka hur några lärare definierar religion samt hur de använder begreppet i sin undervisning, både direkt och indirekt. De konkreta frågeställningarna berör både hur lärarna definierar religion och hur själva religionsundervisningen bedrivs. Vad gäller undervisningen berörs material, innehåll och perspektiv samt själva religionsbegreppet. Undersökningen består av fem intervjuer genomförda med religionslärare på gymnasiet. Resultatet ställs mot styrdokument, tidigare forskning som berör både religionsbegreppet och religionsdidaktik samt en teoretisk ram i form av tre religionsvetenskapliga paradigm. Resultatet visar att det hos lärarna finns en skillnad i hur de ser på religionsbegreppet och hur de faktiskt använder det i sin undervisning. De flesta av dem diskuterar hur viktigt det är att problematisera religionsbegreppet och gör det till viss del men vad gäller undervisningen visar det sig dock att lärarna till stor del använder traditionella kategorier bland annat för att beskriva religion men även till grund för vissa jämförelser.Resultatet visar också att det finns flera aspekter i lärarnas resonemang som stämmer väl överens med ett religionsfenomenologiskt synsätt medan andra aspekter tyder på att lärarna resonerar i linje med kulturvetenskapliga perspektiv. Man skulle kunna sammanfatta det med att de befinner sig mittemellan de två paradigmen eller är på väg mot ett kulturvetenskapligt.

Psykosocial arbetsmiljö och dess effekter på den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och arbetstillfredsställelse : En litteraturstudie rörande nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i arbetslivet

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisade att mobbing, verbala övergrepp och stress var faktorer som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa och arbetstillfredsställelse negativt medan en trevlig och stödjande psykosocial arbetsmiljö och tillgång till handledare och/eller mentor var något som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljön som de nyutexaminerade sjuksköterskorna mötte var en viktig faktor för deras förmåga att anpassa sig till den nya rollen som sjuksköterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som visade sig påverka kvaliteten på det arbete de nyutexaminerade sjuksköterskorna utförde samt även påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse.