116 resultados para hälsa.
Resumo:
The World Health Organisation suggests that simplification of the medical abortion regime will contribute to an increased acceptability of medical abortion, among women as well as providers. It is expected that a home-based follow-up after a medical abortion will increase the willingness to opt for medical abortion as well as decrease the workload and service costs in the clinic. Trial design The study is a randomised, controlled, non-superiority trial . Methods Women screened to participate in the study are those with unwanted pregnancies and gestational ages equal to or less than nine weeks. Eligible women randomised to the home-based assessment group will use a low-sensitivity pregnancy test and a pictorial instruction sheet at home, while the women in the clinic follow-up group will return to the clinic for routine follow-up carried out by a doctor. The primary objective of the study is to evaluate the effectiveness of home-based assessment using a low-sensitivity pregnancy test and a pictorial instruction sheet 10-14 days after an early medical abortion. Providers or research assistants will not be blinded during outcome assessment. To ensure feasibility of the self-assessment intervention an adaption phase took place at the selected study sites before study initiation. This was to optimise and tailor-make the intervention and the study procedures and resulted in the development of the pictorial instruction sheet for how to use the low-sensitivity pregnancy test and the danger signs after a medical abortion. Discussion In this paper, we will describe the study protocol for a randomised control trial investigating the efficacy of simplified follow-up in terms of home-based assessment, 10-14 days after a medical abortion. Moreover, a description of the adaptation phase is included for a better understanding of the implementation of the intervention in a setting where literacy is low and the road-connections are poor. Trial registration: Clinicaltrials.gov NCT01827995. Registered 04 May 2013
Resumo:
Bakgrund: Unga vuxna som sökte vård sökte oftast inte för den psykiska ohälsan utan istället för något somatiskt. Det är viktigt att få de yngre vuxna att söka sig till vården när behov uppstår och underlätta till en god förbindelse mellan sjukvården och de unga vuxna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sjuksköterskans bemötande av psykisk ohälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultat: För de unga vuxna var det inte lätt att komma in i vården på rätt vårdnivå om personen inte kom i kontakt med en sjuksköterska som hade ett holistiskt synsätt. Vården för de unga med psykisk ohälsa bör vara tillgänglig och informationen om tillgängligheten behöver ständigt upprepas. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap och erfarenhet av unga psykiska människor för att kunna hjälpa dem med den psykiska ohälsan när de söker vård. Relationen mellan patienten och sjuksköterskan är av stor vikt för den fortsatta kontakten med vården för den unge vuxna. Det är viktigt att de känner tillit och förtroende.
Resumo:
During the latest decade Somali-born women with experiences of long-lasting war followed by migration have increasingly encountered Swedish maternity care, where antenatal care midwives are assigned to ask questions about exposure to violence. The overall aim in this thesis was to gain deeper understanding of Somali-born women’s wellbeing and needs during the parallel transitions of migration to Sweden and childbearing, focusing on maternity healthcare encounters and violence. Data were obtained from medical records (paper I), qualitative interviews with Somali-born women (II, III) and Swedish antenatal care midwives (IV). Descriptive statistics and thematic analysis were used. Compared to pregnancies of Swedish-born women, Somali-born women’s pregnancies demonstrated later booking and less visits to antenatal care, more maternal morbidity but less psychiatric treatment, less medical pain relief during delivery and more emergency caesarean sections and small-for-gestational-age infants (I). Political violence with broken societal structures before migration contributed to up-rootedness, limited healthcare and absent state-based support to women subjected to violence, which reinforced reliance on social networks, own endurance and faith in Somalia (II). After migration, sources of wellbeing were a pragmatic “moving-on” approach including faith and motherhood, combined with social coherence. Lawful rights for women were appreciated but could concurrently risk creating power tensions in partner relationships. Generally, the Somali-born women associated the midwife more with providing medical care than with overall wellbeing or concerns about violence, but new societal resources were parallel incorporated with known resources (III). Midwives strived for woman-centered approaches beyond ethnicity and culture in care encounters, with language, social gaps and divergent views on violence as potential barriers in violence inquiry. Somali-born women’s strength and contentment were highlighted, and ongoing violence seldom encountered according to the midwives experiences (IV). Pragmatism including “moving on” combined with support from family and social networks, indicate capability to cope with violence and migration-related stress. However, this must be balanced against potential unspoken needs at individual level in care encounters.With trustful relationships, optimized interaction and networking with local Somali communities and across professions, the antenatal midwife can have a “bridging-function” in balancing between dual societies and contribute to healthy transitions in the new society.
Resumo:
Background: Political violence and war are push factors for migration and social determinants of health among migrants. Somali migration to Sweden has increased threefold since 2004, and now comprises refugees with more than 20 years of war experiences. Health is influenced by earlier life experiences with adverse sexual and reproductive health, violence, and mental distress being linked. Adverse pregnancy outcomes are reported among Somali born refugees in high-income countries. The aim of this study was to explore experiences and perceptions on war, violence, and reproductive health before migration among Somali born women in Sweden. Method: Qualitative semi-structured individual interviews were conducted with 17 Somali born refugee women of fertile age living in Sweden. Thematic analysis was applied. Results: Before migration, widespread war-related violence in the community had created fear, separation, and interruption in daily life in Somalia, and power based restrictions limited access to reproductive health services. The lack of justice and support for women exposed to non-partner sexual violence or intimate partner violence reinforced the risk of shame, stigmatization, and silence. Social networks, stoicism, and faith constituted survival strategies in the context of war. Conclusions: Several factors reinforced non-disclosure of violence exposure among the Somali born women before migration. Therefore, violence-related illness might be overlooked in the health care system. Survival strategies shaped by war contain resources for resilience and enhancement of well-being and sexual and reproductive health and rights in receiving countries after migration.
Resumo:
Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats som innefattade tio deltagare med nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide där insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Upplevelsen av att få ett diagnosbesked varierade mellan deltagarna, för vissa deltagarna var beskedet inte förvånande medan andra upplevde känslor av chock och förnekelse. Deltagarna upplevde positiva förändringar, exempelvis viktnedgång och förbättrad hälsa men även negativa förändringar, exempelvis att vara beroende av läkemedel. Vissa upplevde ingen förändring alls. Typ 2 Diabetes Mellitus påverkade inte deltagarnas fysiska eller psykiska hälsa i de flesta fall. Deltagarna ansåg det som viktig att få stöd från både omgivningen och hälso- och sjukvården. Konklusion: Känslorna över ett diagnosbesked kunde variera men upplevelsen av livskvalitet påverkades inte av Typ 2 Diabetes Mellitus i de flesta fall i studien. Patientens inställning till att leva med Typ 2 Diabetes Mellitus inverkade på förmågan till att utföra egenvård, och distriktsköterskans stöd och engagemang ansågs vara betydelsefullt i sjukdomsprocessen.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen.
Resumo:
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa.
Resumo:
Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.
Resumo:
Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse verksamheten Pink Gloves Boxing haft för enskilda deltagares psykosociala livssituation, som öppenvårdsinsats i Borlänge kommun. Dessutom har syftet varit att undersöka vilka komponenter i verksamheten som bidragit till en eventuell förändring avseende psykosocial livssituation. Då studien ämnat fånga deltagares subjektiva upplevelser av Pink Gloves Boxing har det empiriska materialet insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. Genom en tematisk analys av det insamlade materialet framkom centrala teman och subteman, vilka utgjort grunden i studiens resultatdel. För att analysera resultatet har en teoretisk tolkningsram tillämpats, vilken innefattat teorier om empowerment och genus. Samtliga informanter pekar på bättre fysik och ökad psykisk hälsa, av sitt deltagande i verksamheten. Stresshantering, aggressionskontroll och grupptillhörighet är exempel på förtjänster av ett deltagande, som informanterna framhållit. Gynnande komponenter som framträder i verksamheten är tränarnas roll, gruppen, träningsformen och verksamhetens upplägg, som exempelvis endast kvinnliga deltagare och gruppsamtal.
Resumo:
Bakgrund: Barnmorskans arbetsfält omfattar idag sexuell-, reproduktiv- och perinatal hälsa och det centrala i yrkesutövningen är att främja hälsa. Barnmorskan ska ha kunskaper om, kunna ge information och undervisa om sexualitet och samlevnad utifrån ett genus- och livscykelperspektiv. Uppdraget på ungdomsmottagning är att arbeta med sexualitet och hälsa samt att förebygga oönskade graviditeter och STI. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning. Metod: Individuella intervjuer genomfordes med nio barnmorskor på ungdomsmottagningar. Vid intervjutillfället användes en frågeguide och semistrukturerade frågor ställdes. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och 15 subkategorier identifierades. Kategorierna var enligt följande: Erfarenheten och kunskapens betydelse, Det kliniska arbetssättet, Modererande faktorer och Utmaningar. Slutsats: Barnmorskor uppgav god kunskap och goda erfarenheter av ungdomar och preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning men menade att det är ett dynamiskt arbete som bidrar till ständig utveckling. Vid möten med preventivmedelssökande ungdomar på ungdomsmottagning fanns önskan att mötet skulle ske på individnivå. Erfarenheter av modererande faktorer för barnmorskan, utmaningar för preventivmedelsrådgivningen och följsamheten fanns vilket innebar att preventivmedelsrådgivning för ungdomar på ungdomsmottagning är komplext. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna innebära ökad förståelse för arbetet på ungdomsmottagning och skapa underlag för att möta utmaningarna som barnmorskorna möter i det dagliga arbetet.