Noretnätet - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt

Vid Norets barn- och utbildningsområde i Mora kommun bedrivits ett projektet kallat Noretnätet. Rektorsområdebestår av en större centralt belägen skola och tre s k byskolor, tillsammans innefattande åk 1-9, med en integrerad 6-årsverksamhet. I början av år 1998 lämnades en ansökan in om bidrag för ettkompetens- och skolutvecklingsprojekt till Utbildningsdepartementet. Ansökan beviljades och projektetNoretnätet kom att starta från och med höstterminen 1998. Målen för projektet formulerades som att:• Öka kunskapen om läroprocesser hos elever, föräldrar och personal• Öka medvetenheten kring den egna praktiken och ett språk för pedagogiskt arbete i arbetslag• Utveckla en organisation för arbete med elevernas inlärning• En större samstämmighet i undervisningsmönster mellan våra olika åldersgrupperI samband med att projektet startade bildades s k tvärgrupper. En samtalsledarutbildning startades och pågick parallellt med tvärgruppernas arbete. Arbetslagen har därefter inom projektets ram framför alltatt arbeta vidare med frågeställningar som de själva formulerat i form av s k ”småprojekt”.Syftet med utvärdering är:a) Att försöka värdera i vilken utsträckning arbetet bedrivits i linje med de mål som formulerades för projektet och om och i vilken utsträckning dessa har uppnåttsb) Att identifiera och diskutera faktorer som kan uppfattas väsentliga för att kunna genomföra ett framgångsriktskolutvecklingsprojektc) Att resultatet av utvärderingen skall kunna utgöra en lägesbeskrivning från vilken det för de inblandade aktörernaskall vara möjligt att formulera riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbeteUtvärderingen bygger dels på tre tidigare genomförda delutvärderingar, och dels på data som insamlatsför att kunna komplettera dessa. För att komplettera denna information insamlades ytterligare data slutetav vårterminen 2001. Utvärderingen bygger således på ett tämligen omfattande empiriskt material som omfattar hela projektperioden. Tolkningsbasen är vad man skulle kunna kalla en konstruktivistisk idé om att de data som finns tillgängliga tillsammans skall kunna ”vävas” samman till en mer eller mindresammanhållen bild, en av flera möjliga, av det aktuella projektets samlade verksamhet.Det förefaller som att ett tämligen omfattande arbete har lagts ner på att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om lärprocesser. Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten i projektet på den punkten, i förhållande till de förutsättningar som funnits, bedrivits på ett sådant sätt att en ökad medvetenhet hos personalen om de lärprocesser som sker i skolan möjliggjorts. Detta bör även på ett konkret sätt ha kommit eleverna till del och förhoppningsvis innebär det att även deras medvetenhet omlärandet kommer att öka. Även om det från en del håll uttrycks tveksamheter att medvetenheten runt den egna praktiken och ett pedagogiskt språk verkligen påverkats på ett positivt sätt. En del av svårigheten tycks just vara att kunna upptäcka vad som sker, vilket t ex till en del kan förklaras av att det rör sig om förhållandevis långsamma processer. Däremot verkar resultatet vad gäller att involvera föräldrarna inte ha utvecklats särskilt långt. Bedömningen är ändå att projektet bedrivits på ett sådant sätt attdet har haft en riktning väl i linje med målet att öka medvetenheten om den egna praktiken och att utvecklaett pedagogiskt språk. Vad gäller målet att skapa en organisation för arbetet med elevernas lärandehar detta varit inriktat på att klara de behov som Noretnätet gett upphov till och som det framstår inte som ett försök att i första hand skapa en mera permanent organisatorisk förändring. Slutsatsen bliratt Noretnätet ändå indirekt kommit att visa på vägar för att finna en organisatorisk form som gör det möjligt att bygga in ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete och sett från en sådan utgångspunkt kanverksamheten sägas ligga i linje med det mål som sattes upp. De slutsatser man kan dra om att projektet har gett en större samstämmighet i undervisningsmönster mellan olika åldersstadier är att de är en frågeställning som varit föremål för tämligen omfattande diskussioner. Projektets verksamhet förefallerdärför även på den här punkten i huvudsak ha legat i linje med det i sammanhanget aktuella målet.Sammantaget uppfattas verksamheten i Noretnätet för samtliga fyra mål haft den ”riktning” som målenangav. Med tanke på målens konstruktion är det inte möjligt att ha någon uppfattning i vilken grad målen uppnåtts.Vad gäller Noretnätet förefaller detta i hög grad ha varit ett Top-down initierat projekt, men samtidigt med en relativt stark strävan till att när detta initierats kan ges en tydlig Bottom-up rikting. Skolledningensroll berörs sparsamt i de utsagor som projektdeltagarna gör och kritik framkommer endast i någotenstaka fall. Möjligen kan det ändå tolkas som att skolans ledning varit relativt framgångsrika med attinitiera projektet och även med att lägga över ansvaret på dess genomförande till projektdeltagarna.Frågan om tid, eller snarare bristen på tid, är i skolutvecklingssammanhang en ständigt återkommandefrågeställning. Att förändra och utveckla organisationer och deras verksamhet kräver också tid både för att initieras, implementeras och inte minst för att institutionaliseras. Vad som framstår som lite uniktmed projektet Noretnätet är att skolledningen verkar att på allvar försöka organisera verksamheten så att det frigörs tid för att kunna arbeta med projektet. Genom att Noretnätet fick utrymme att fortsättasin verksamhet ytterligare ett läsår har detta möjliggjort att en del effekter visat sig på ett sätt som annars sannolikt inte hade varit möjligt. De s k samtalsledarna har haft en viktig roll, men kan också antasha varit olika framgångsrika med att utöva sin roll, men att det ändå finns skäl att tro att de på ett personligt plan har varit utvecklande att ikläda sig denna roll. Om ingen tar denna roll riskerar ett skolutvecklingsprojektav det här slaget att bli ett skrivbordskonstruktion. De s k ”småprojekten” framstårsom en av de stora poängerna med projektet Noretnätet. Genom att så tydligt koppla dessa mindreutvecklingsprojekt till de ordinarie arbetslagen har detta samtidigt möjliggjort en vardagsnära skolutvecklingsprocess.”Småprojekten” startas som en utveckling och fördjupning av projektet genom önskemålfrån personalen. Sammanfattningsvis framstår de s k ”småprojekten” som ett viktigt uppslag tillhur skolutvecklingsarbete i en mera generell mening kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt.Det projekt som en gång för tre år sedan började med, som en del ansåg, tämligen abstrakta idéer har så småningom tagit form och har i hög grad omvandlats till en konkret och i vardagen påtaglig verksamhet.En intressant frågeställning är naturligtvis i vilken utsträckning som vad som skett som kan tillskrivasNoretnätet och vad som ändå skulle ha inträffat. Det är naturligtvis omöjligt att besvara en sådanfråga, men att det ändå kan vara värt att något reflektera över tänkbara svar. Det förefaller lika orimligt att påstå att inget kan tillskriva projektets verksamhet, som att all utveckling beror på detta. Den tidsom ställts till förfogande, vilket det samtidigt förefaller finnas stor enighet om att detta varit betydelsefullt, de samtal som därmed initieras, de verksamheter som startats i de s k ”småprojekten” talar ändåstarkt för att projektet har spelat en viktig roll för det utvecklingsarbete som skett. Noretnätet har därmed skapat en utmärkt bas för att kunna gå vidare mot en fortsatt positiv utveckling av verksamheteninom Norets barn- och utbildningsområde.

"Magistrander" teachers linking schools and university : experiences from the University of Dalarna, Sweden

For some time, a debate has been going on in Sweden on how to link schools and universities to create more efficient and mutually beneficial co-operation. A pilot scheme at the University of Dalarna, financed by the State and local authorities, has created special posts for teachers allowing them to work part time in school and part time at the university. The teachers involved become “magistrander”, post-graduate students working towards a Master’s degree. Initiatives of this type raise some important questions:• What impact, if any, does this type of programme have on teachers’ skills and on activities taking place in schools?• Does it affect courses and research at the university taking part in this co-operation?The purpose of this paper is to discuss expectations and results based on experiences from the University of Dalarna.

Den Munktellska salongen i Falun : En studie i salongens pedagogik under 1800-talet

Projektet syftar till att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad (Wilhelmy1989). Kan salongen ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker? Kan man tala om salongens pedagogik? och ägde salongskulturen pedagogiska kvaliteter som gick förlorade under det formella utbildningssystemets uppbyggnad? Det är frågor jag ställer mig inom ramen för detta forskningsprojekt. Ett centralt begrepp är immanent pedagogik, dvs. individens inneboende möjligheter till självförverkligande i en given social kontext (Ödman 1995). Projektet utgår tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. I förhållande till det tyska bildningsarvet uppmärksammas även den svenska bildningstraditionen från 1800-talets början (Burman & Sundgren 2010). Särskilt intresse riktas mot Uppsala universitet där spänningen mellan klassiskt arv och bildningsnytta ställs på sin spets under samma tidsperiod som salongerna blomstrar (Gustavsson 1996; Lindqvist 1976). Tidigare forskning vilar främst på internationell och Nordisk forskning där Petra Wilhelmy och Anne Scott Sørensen har en central position. Genom Eva Öhrström skapas också ett viktigt vetenskapligt underlag för den specifikt musikaliska salongen och dess betingelser. Den Munktellska salongen är placerad i en historiskt intressant miljö. Falun rankades under stormaktstiden som rikets andra stad och bidrog till uppbyggnaden av Sveriges statskick (Hildebrand 1946). Väsentligt för studien är att Stora Kopparberget utgör ett paradigm i Svensk industrihistoria vars mentalitet anses ha haft betydelse för pedagogikens inriktning i Sverige (Ödman 1995:485). Den pedagogiska debatten under 1800-talets första decennier får stora konsekvenser för utbildningsreformationen i Sverige och placerar Falusalongen i en intressant position för epokens pedagogiska förändringsarbete. Brukspatronen Johan Henrik Munktell (1804-1861) visar sig dessutom stå i förbindelse med ett unikt musikhistorisk arv som etablerades under hans bildningsresor på kontinenten under 1820-talet. Av särskilt intresse är Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en förebild för den musikaliska salongen i Europa (Öhrström 1998, 2007). Projektet består av tre delstudier där den första upptar Johan Henrik Munktells bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Projektets andra del undersöker hur salongen i Grycksbo formades och de förbindelser mellan Norden och Europa som salongerna skapade. Projektets tredje del riktas mot salongens didaktiska funktioner och den utbildning som döttrarna Emma och Helena Munktell fick via salongen. Genom att satsa på sina yrkeskarriärer bröt Emma och Helena Munktell mot samtidens konventioner och ideal. De avvek samtidigt mot den kanon och de genuskoder som historiskt format salongsmusicerandet. Med inspiration av begreppet immanent pedagogik prövar jag det lärande som sker i salongen i termer av ljusets och dunklets pedagogik. Begreppsparet kan knytas till bildningsdiskursen och det narrativa minnet av Berlins judiska salonger. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription (Liljas 2007; Ricoeur 1984). Genom Falusalongerna kan den nordiska salongsforskningen breddas. I kopplingen till Falu gruvas internationellt kända historia finns upplysningar om salongen som i den tidigare salongsforskningen inte varit kända. Genom projektet redogörs för betingelser som bidrar till att förändra det utbildningshistoriska landskapet. Den musikaliska salongen kan med sin privat organiserade struktur ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker. Salongerna kan förväntas berika det utbildningshistoriska perspektivet och bidra till en djupare förståelse även av dagens skola och högre utbildning.

Heteronormen - hur ser den ut i sex- och samlevnadsundervisningen på en jämställdcertifierad låg- och mellanstadieskola?

Sex- och samlevnadsundervisningen handlar idag mycket om jämställdhetsarbete, normer och människors lika värde. Kunskapsområdet ska integreras i alla skolans ämnen för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på hur lärarna på låg- och mellanstadiet arbetar med sin egen medvetenhet angående heteronormen samt att ta reda på hur de kommunicerar detta med eleverna. Studien har samlat kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer med sex lärare på en jämställdhetscertifierad skola i Sverige. Studiens resultat visar genom lärarnas resonemang att de arbetar aktivt med normer och jämställdhet, vilket de kopplar till skolans certifikat. Lärarna beskriver att de lyfter och diskuterar dessa frågor i kollegiet samt granskar det undervisningsmaterial de använder sig av i verksamheten. Lärarna pratar om normer och jämställdhet med eleverna och är noggranna med att det ska ske på ett sätt som inkluderar alla elever och inte pekar ut hbt-personer som annorlunda, något som de anser kan vara ett dilemma. Lärarna berättar att de ibland kan känna att kunskapen brister angående hbt-frågor, men direkt när eleverna kränker någon eller har frågor som grundar sig i heteronormen diskuteras det med eleverna. Skolan har i och med sex- och samlevnadsundervisningen ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet.

Språkutvecklande arbetssätt i grundskolans årskurs 4-6 : En studie om translanguaging ur SVA-elevers perspektiv

Denna studie har genomförts på en F-6-skola med ca 350 elever, ungefär 30 % av eleverna har ett annat modersmål. Syftet med denna studie var att ur de tvåspråkiga elevernas perspektiv kartlägga hur den undersökta skolans lärare arbetar efter translanguaging-pedagogik. Att arbeta efter translanguaging-pedagogiken innebär att läraren ser på en elevs flerspråkighet som en tillgång i stället för ett hinder i klassrummet. Studiens syfte konkretiserades i följande frågeställningar:  Vilket förhållningssätt har lärarna till flerspråkighet i klassrummet ur andraspråkselevernas perspektiv?  Vad kännetecknar enligt andraspråkseleverna ett språkutvecklande arbetssätt?  Vilka av de metoder eller arbetssätt som lärarna använder anser andraspråkseleverna själva vara gynnsamma för deras förståelse och kunskapsutveckling i ämnesundervisning och andraspråksinlärning? Utifrån mina frågeställningar valde jag att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppmetoden. Studien genomfördes med hjälp av svenska som andraspråkläraren på skolan som gav mig tillgång till sina SVA-grupper på mellanstadiet. Det framkom i mina fokusgruppsintervjuer att man på skolan inte medvetet arbetar efter translanguaging-pedagogiken. Det upplevs bland annat att det inte är tillåtet att tala på sitt modersmål i klassrummet, det finns inget material i klassrummet som stödjer translanguaging-pedagogiken och lärarna uppmuntrar inte eleverna till att, vid diskussioner eller grupparbeten, använda sitt modersmål.

Lärares uppfattningar om särbegåvade elever : En studie om lärares kunskaper och erfarenheter inom området särbegåvning

Studien syftar till att ge insikt i lärares kunskaper och erfarenheter kring särbegåvade elever, samt lärares möjligheter att identifiera dessa elever. Den tidigare forskningen som ligger till grund för studien visar att det är en tydlig skillnad mellan högpresterande elever och särbegåvade elever. Den tidigare forskningen diskuterar också olika personlighetsdrag hos särbegåvade elever och hur man identifierar dessa, samt lärarens betydelse för dessa elevers utveckling i skolan. Baserat på tre intervjuer av lärare kan man se att erfarenheter och kunskaper inom området särbegåvning skiljer sig åt hos lärarna, något som forskningen också poängterar. Vidare visar också resultaten att de undersökta lärarna har vissa svårigheter med att identifiera särbegåvade elever, samt att skilja dessa från högpresterande elever. Den tidigare forskningen, tillsammans med resultaten från denna studie, visar att individanpassad undervisning tydligt måste förankras i skolan för att skolan skall lyckas med sitt uppdrag med att stimulera alla elever och låta alla elever utvecklas. Utan kunskaper inom området särbegåvning hos lärarna visar studien att den svenska skolan inte kan lyckas med att vara ’ en skola för alla’.

Undervisa särbegåvade elever : Lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i undervisningen

Den här studien berör lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i skolan. Studien har genomförts genom formella kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs ett till tre på en skola i ett mindre samhälle. Efter intervjuer och litteraturstudier har det visat sig att mycket av lärarnas tid många gånger koncentreras till elever som har svårt att nå målen. I skolan försöker man på olika sätt individualisera undervisningen och uppgifterna genom att låta eleverna få arbeta ofta med problemlösningar, men också erbjuda eleverna andra läromedel från högre årskurser. Särbegåvade elever har efter olika tester, som visar var de ligger kunskapsmässigt, fått flytta upp en årskurs om det visat att kunskapsnivån är långt mycket högre än övriga klasskamrater. Vidare visar det sig att det inte finns tillräckligt med tid och resurser för att kunna vara behjälplig alla elever och ofta hamnar de särbegåvade eleverna i skymundan då svaga elever kräver stor del av lärarnas tid och planering.

Dyslexianpassningar i skolan : En undersökning om hur skolor arbetar med elever som har dyslexi

Denna studie har gjorts på tre olika skolor inom samma kommun i Mellansverige, där tre lärare, två rektorer och två specialpedagoger har intervjuats. Eleverna på skolorna går i årskurserna F-5. Studien belyser hur skolan arbetar med elever som har dyslexi, samt vilken syn några lärare, specialpedagoger och rektorer har på hur man ska arbeta med detta. Studien visar att alla parter anser att dyslexi upptäcks för sent och att åtgärder borde sättas in tidigare samt att de viktigaste åtgärderna är pedagogiska anpassningar och kompensationshjälpmedel. Såväl i denna studie som i tidigare forskning framkommer svårigheter med att urskilja dyslexi tidigt. Elevernas problem kan ha olika orsaker och eleverna blir snabbt duktiga på att dölja sina problem med läsning och skrivning. Det framkommer i undersökningen ett missnöje hos lärarna med resursfrågan. Det poängteras dock att lärare måste bli bättre på att använda de hjälpmedel som finns för att elever med dyslexi ska få den hjälp de behöver och känna den motivation som är nödvändig.

”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Elvaåringars skriftbruk till vardags och i skolan

The written word ‘surrounds us round the clock’. Consequently, it is difficult to determine the border between children’s school literacy and their vernacular literacy outside school. The aim of this article is therefore to describe some everyday literacy events and their relation to literacy events in grade 5 in school.  The concept literacy covers broader ways of reading and writing and is understood in the social context in which it is used and acquired. Children use different written modes of communication outside school, for example, Facebook and blogs, but seldom books. In school, on the other hand, they usually write with a pen and read books made of paper. The children’s vernacular literacy practices and school literacy practices meet during school breaks, where students’ texting and typing are visible. The different use of modes, tools and literacy events among students are something that probably should be problematized and discussed within schools with the aim of drawing on everyday practices to enhance educational development.

»Måtte också våra kapitalister vakna upp…« Svenska exportproblem i relation till marknaderna i Södra Afrika 1894–1908

De svenska exportsträvandena kring sekelskiftet 1900 har belysts i några studier. Trots det vet vi lite om hur de svenska varorna mottogs och vilka problem som uppstod när Sverige på allvar gav sig ut på den globala marknaden. Denna artikel syftar till att avhjälpa denna brist genom att lyfta fram svenska exportproblem i relation till marknaderna i Södra Afrika vid sekelskiftet 1900. Det huvudsakliga materialet i artikeln består av 27 rapporter som skrevs av en exportagent och fem handelsstipendiater. Vad berättade de om problemen och hur reagerade man i samtiden på vad de berättade? I rapporterna från Södra Afrika beskrivs en rad utmaningar som den svenska exportsektorn var tvungen att övervinna för att kunna konkurrera på marknaderna. Dessa utmaningar har i artikeln sorterats in i tre olika kategorier. Varje kategori består av ett större problemkomplex som utgår från orsaker respektive lösningar på problemen. De tre kategorierna är de marknadsekonomiska problemen, de organisatoriskaproblemen och de nationella varumärkesrelateradeproblemen. Under perioden 1894-1908 skedde det en viss förskjutning från att bara marknadsekonomiska problem betonas till att de organisatoriska och nationellt varumärkesrelaterade problemen framträder. Denna förskjutning sammanfaller med det ”nationella uppvaknandet” i Sverige och framväxten av en ny nationalism fokuserad på industrialisering och modern teknologi. I artikeln framkommer det även att de problem och lösningar som lyftes fram i rapporterna från Södra Afrika inte var unika på något vis. I tidskriften Svensk Export, som gavs ut av Sveriges Allmänna Exportförening, publicerades det många artiklar och rapporter – både svenska och utländska - i vilka likartade problem och lösningar presenterades. Det handlade till exempel om att rätta sig efter efterfrågan, att skicka kunniga personer som kunde undersöka marknaderna, att göra reklam, att trycka kataloger på försäljningsmarknadens språk, att förbättra exportorganisationen och att industriidkare borde slå sig samman och arbeta tillsammans i form av handelsbolag.

Åldersblandning i skolan : elevers erfarenheter

Mixing ages in school classes became more and more common during the last dec-ades of the 20th century. From being a way to organise classes out of necessity they have now come to be something which is implemented on the basis of pedagogical arguments. The aim of this research has been to improve our knowledge of classes where pupils are not of the same age. A study of the pupils’ perspectives has been my main interest. (Age) homogeneous class can been looked upon as a result of the authorities’ deci-sion to have a fixed age for children to start school and their decision that certain courses should be completed within a defined period of time. Terms and the data concerning heterogeneous age groupings are ambiguous and cannot be fully understood without knowledge of national and sometimes even local contexts. Practices within age heterogeneous classes may differ greatly. A great deal of individual work takes place in age heterogeneous classes. Whether the class is non-mixed or mixed-aged does not seem to have a major im-pact on cognitive or non-cognitive abilities among the pupils, but there are suggestions that age heterogeneous classes might be disadvantageous to pupils in problematic situations. I am able to show that more than 30% of pupils in grades 1-3, close to 25% in grades 4-5, about 15% in grade 6 and a couple of percent of Swedish pupils in the later school years are taught in mixed-age groups. My own empirical research focuses on pupils’ experiences. My investigation has a ‘life-world’ oriented approach inspired by phenomenology. Pupils in grades 5 and 6 from three schools in three different socio-economic settings were interviewed. These pupils had experienced both mixed-age and single-age classes. The life-world of pupils seems to be something different from that encompassed by the philosophy about the advantages of mixing the ages in classes. Pupils find it diffi-cult to maintain or create relationships when only a few pupils of the same sex, who have started school at the same time, can be together in a class for a long time. Be-cause of the importance of social relationships almost every pupil in this investigation wished to be in a single-age class during the following year. It is the importance of common experiences rather than age that is central. Pupils stated that having things in common to study in their everyday schoolwork makes it easier to communicate and contributes to stable friendships. In my conclusion I focus on what it means to have relationships and how these are important for human identity. I also try to show how relationships are important in learning situations at school and for pupils’ opportunities to expand their knowledge.