Klimatsmart villavärme? : Solvärme, nya byggregler och möjligheten att förändra

Är vi på väg mot klimatsmartare, resurssnålare och flexiblare uppvärmning av nybyggda småhus? Denna fråga ställer sig fem forskare vid Centrum för solenergiforskning SERC. En socialantropolog, en statsvetare och tre energiteknikforskare beskriver här tillsammans dagsläget, samt pekar på möjligheter och svårigheter med att åstadkomma en förändring i denna riktning. Den senaste revideringen av Boverkets byggregler uppmärksammas särskilt, liksom möjligheten att utnyttja solfångare och ackumulatortank för att reducera mängden inköpt primärenergi samtidigt som man bevarar de boendes valfrihet.

ONBEAT/OFFBEAT : En ögonrörelsestudie av audiovisuell synkronisering

Senare forskning har börjat jämföra etablerade principer inom filmklippning med rön från kognitionsforskning. Ny teknik gör det möjligt att på ett adekvatare sätt ta del av åskådarens upplevelse och interaktion med rörlig bildmedia. Tidigare studier som tas upp i texten har varit inriktade på visuella aspekter, hur brott mot videoredigerings- principer påverkar åskådarens ögonrörelser. Då film och video är ett audiovisuellt medium är det angeläget att undersöka hur ljud påverkar vår visuella bearbetning. Uppsatsens ansats är att undersöka hur varierad synkronisering mellan ljud och bild påverkar och förändrar uppmärksamheten hos åskådare av rörlig bildmedia. Två stimulifilmer har satts samman, en Onbeat version där klipp-punkter i videomaterialet och musikens taktslag ligger i synk, och en Offbeat version där klipp-punkter i videomaterialet ligger fem bildrutor efter musikens taktslag. Som underlag för experimentstudien har 15 försöksdeltagare testats i en ögonrörelsestudie. Resultaten visar på signifikanta skillnader mellan de båda stimulifilmerna, där Offbeat versionen genererade fler ögonrörelser hos försöksdeltagarna. 

Med annat modersmål : Nyanländas skolsituation inom grundskolans verksamhet

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.

Barn dokumenterar med surfplatta

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

Faktorer som påverkar sjuksköterskans kommunikation i den palliativa vården och copingstrategier som sjuksköterskan använder sig av samt faktorer som påverkar val av copingstrategi- en litteraturöversikt

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vården samt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman som framkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive fem subteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildning var grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikation och copingstrategier. Tidigare erfarenheter påverkade copingstrategier och kommunikationsfärdigheter i den palliativa vården. Tid för reflektion var något som sjuksköterskor tyckte var viktigt i bearbetningen av svåra situationer. Sjuksköterskan bör vara medveten om copingstrategier och dess påverkan för en god empatisk omvårdnad samt för sin egen hälsa. Tid för reflektion tillsammans med kollegor bör appliceras på varje arbetsplats inom hälso och sjukvården.

Personer med demens- Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.

Naturvetenskap i förskolan : En intervjustudie om pedagogers beskrivning av barns naturvetenskapliga lärande i åldern 1-3 år

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ”Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap?”, ”Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap?”, ”På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande?”, samt ”Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn?”. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp. Intervjusvaren påvisar att barns spontana naturvetenskapliga verksamhet är en stor del av respondenternas arbete med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ser även sig själva och sitt engagemang och intresse som en viktig förutsättning för barns naturvetenskapliga lärande. Sitt arbete med naturvetenskap i förskolan beskriver respondenterna som att det mest handlar om ämnet biologi. Då respondenterna exemplifierade olika aktiviteter eller händelser som de menar speglar deras naturvetenskapliga verksamhet i förskolan så anger de bland annat arbete med växtprocesser, vattenlek, bygglek, årstider, väder, internet och naturkännedom. Genom dessa exempel påvisar respondenterna även aktiviteter inom kemi, fysik och teknik och inte bara inom biologi.

Könsfördelningen i energiproduktionsbolag i Dalarna : Förstudie om kvinnors upplevelser i en mansdominerad värld

Behovet att förbättra jämställdheten finns över hela Sverige och arbetsmiljöverket har tjugofem miljoner kronor för de följande två åren till förbättringsåtgärder. De fjorton strategier som finns i Dalarna för jämställdhet har inte implementerats helt. Behov finns att undersöka kvinnors upplevelse inom mansdominerade arbetsplatser. Fem kvinnor blev intervjuade inom energiproducentbolag i Dalarna. Resultatet visar att kvinnorna trivs på sina arbetsplatser trots en ständigt påslagen riskkalkylering vid kontakt med sina manliga kollegor. Deras erfarenhet avspeglar sig med att de lämnar flera praktiska strategier till förbättringar.    

Produktion av inspelad folkmusik : Intervjuundersökning om producentens roll under produktion av inspelad folkmusik

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka roller producenter av inspelad folkmusik i Sverige intar, för fortsatt forskning om producentroller inom ljudoch musikproduktion. Djupintervjuer med fem producenter verksamma i Sverige har genomförts. Tidigare forskning visar att producenter av inspelad musik som syftar till att skapa intäkter till skivbolag agerar ur olika roller. Teori för analys används från Gullö (2009) och Burgess (2013). Med användning av Gullös teoretiska modell för analys av producenters arbetssätt i inspelningsstudio visar resultatet att producenterna som skapar inspelad folkmusik intog en stöttande roll för att hjälpa artisten genomföra sina intentioner. Från resultatets jämförelse med Burgess producentyper agerade folkmusikproducenter nära typerna Artist, Underlättande eller Samarbetsvillig. Min tolkning av varför producenterna intar dessa roller är att folkmusikgenren är väldigt icke-kommersiell i den mening att artistens primära intentioner inte är att sälja så mycket som möjligt av en låt eller produktion.  

Mastering : Undersökning av hur masteringsteknikers ideal och tidigare erfarenheter påverkar masteringsprocessen av inspelad musik

Genom att undersöka hur mycket av några masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs från masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar är syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som användbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har låtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, där jag även har observerat deras tillvägagångssätt, utfört intervjuer och sedan på egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta på deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag låtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. Utifrån observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet på att det personliga idealet och tidigare erfarenheten främst hörs i mastringar utförda av personer som är djupt rotade i sin favoritgenre och låter de idealen och arbetsmönstren även påverka mastringar inom främmande musikstilar.  

Den yrkesverksamma trummisen : En studie om trummisars syn på sin yrkesverksamhet

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.  

Problematiska ljudkvalitetsskillnader vid liveproduktioner i samma lokal : En studie av upplevd ljudkvalitet vid två DJ-akters framträdanden under Dreamhack Winter 2014

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden. De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation. Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014. Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka. Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.

Tinnitus och andra hörselskador ur ett musikproduktionsperspektiv

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer. Strategier för att hantera hörselskadan under arbete presenteras även. De vanligaste hjälpmedlen är olika visuella verktyg, vilket pekar på att synintryck spelar en allt större roll inom musikproduktion.

HR-funktionens förändrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad. Undersökningen är baserad på en multipel fallstudie utförd på Falu och Avesta kommun. Totalt har tretton djupintervjuer genomförts, där fem personer representerar HR-avdelningarna och åtta personer representerar linjecheferna. Falu kommun började genomföra en HR-transformation vid årsskiftet 2013/2014, Avesta kommun har inte genomfört en HR-transformation utan har funktionen uppdelad i två team. Av empirin framkommer att linjecheferna i båda kommunerna har en ganska vag uppfattning om HR-funktionens organisation och trots de strukturella skillnaderna mellan kommunerna efterfrågar linjecheferna något mer. I Avesta är samtliga respondenter överens om att en samsyn kring HR-funktionens arbetsuppgifter inte finns på grund av att en tydlig strategi för HR-funktionen saknas. Cheferna i Avesta efterfrågar ett arbete med personalfrågor från grunden samt ett mer strategiskt arbete. I Falun visar empirin att linjechefer och HR-personer har olika åsikter kring huruvida det finns en samsyn. Även om flera linjechefer i Falun anser att HR-funktionen fungerar bättre efter transformationen efterfrågar samtliga en kontakt med en specifik HR-person istället för att kontakta ett HR-center. Trots att de organisationer vi studerat har HR-funktioner som skiljer sig åt i storlek och struktur kan vi konstatera många likheter. Vi drar därför slutsatsen att de problem som linjecheferna beskriver inte är relaterade till HR-avdelningens organisering, utan snarare kan kopplas till en obalans i HR-arbetets inneboende dualitet som uppstått i och med ett mer strategiskt fokus. Vi anser att båda kommunernas HR-funktioner bör ha en tydlig och kontinuerlig dialog med linjecheferna för att maximera värdeskapandet dem emellan. Sammanfattningsvis menar vi att kommunerna bör lägga fokus på att identifiera vilka aspekter av personalarbetet som är värdefulla och unika för just deras organisation samt arbeta strategiskt utifrån dessa.

Hur teknikundervisning kan utformas för att öka flickors teknikintresse : En systematisk litteraturstudie om elever i årskurs 1-6

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.