Att leva nära den palliativa vården, ur de närståendes perspektiv – en litteraturöversikt

Bakgrund: Idag lever många nära en person som drabbats av en livshotande sjukdom. Många som insjuknar har behov av den palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande, både för patienten och för de närstående. När en person i familjen blir sjuk är det naturligt för de flesta människor att ta rollen som vårdare och familjen anses ha en stor betydelse i vården av den sjuke. Att erhålla information samt stöd är viktiga förutsättningar för att de närstående ska kunna känna delaktighet i vården. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra lidande, främja hälsa samt ge stöd och information. Syfte: Att belysa de närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Design: En litteraturöversikt. Metod: 14 vetenskapliga artiklar som blivit publicerade under de senaste fem åren, har lästs flertalet gånger och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys, för att finna gemensamma kategorier som beskriver de närståendes erfarenheter/ upplevelser. Resultat: Närheten till döden var något som väckte starka känslor, och situationen beskrevs vara fysiskt, psykiskt och emotionellt påfrestande. Resultatet visar att de närstående tog ett stort ansvar i vården av den sjuke, detta resulterade i ett ökat behov av stöd, framförallt från familj och vänner. En god relation till vårdpersonalen ökade förutsättningarna till en god vård. Trots den svåra situationen kunde meningsfullhet upplevas. Slutsats: Sjukdomen medförde att livssituationen förändrades och en ökad ansvarskänsla uppstod hos den närstående. Stöd från familj och vänner, samt vårdpersonal hade stor betydelse. Kunskap hos vårdpersonalen värderades högt och det var viktigt att den sjuke skulle få dö en värdig och fridfull död.

Att hantera funktionärer utifrån organisationers perspektiv : En kvalitativ studie om hur organisationer som arrangerar idrottsevenemang hanterar funktionärer gällande rekrytering och behållande

Flertalet evenemang är idag beroende av funktionärer för att genomföras. Att ha funktionärer till hjälp är ekonomiskt bärkraftigt för organisationer som anordnar evenemang, då de inte behöver anställa betald personal. Vetenskapliga studier menar att organisationer bör upprätta tydliga planer eller strategier för hur de ska hantera funktionärer då konkurrensen om funktionärerna ökar. Eftersom det är kostsamt att rekrytera nya funktionärer bör det vara av stor vikt för organisationer att försöka behålla sina funktionärer inför framtiden. Syftet är att undersöka organisationer som arrangerar årligen återkommande idrottsevenemang för att få en djupare förståelse för hur de arbetar med sina funktionärer. För att undersöka detta har vi intervjuat tre av Sveriges största årligen återkommande idrottsevenemang som alla är beroende av funktionärer. Intervjuerna genomfördes personligen med respektive person i organisationen som hade det övergripande ansvaret för funktionärer. Undersökningen visar att väletablerade evenemang, som de i studien, har vissa likheter i hur de hanterar funktionärer som vetenskapliga studier förespråkar. Att följa en strikt plan för hur arbetet med funktionärer bör gå till visar sig inte vara nödvändigt. Det visade sig att samtliga organisationer delegerar ansvaret för funktionärer till projektledare eller huvudfunktionärer. Det som var viktigt vid rekryteringen var; synliggöra, intervjuer och utbildning. Det som utmärkte sig vid att försöka få funktionärerna att återkomma var; förmåner, kommunikation och relationen. Resultatet visade att arbetet med funktionärerna, trots att de kan vara många till antalet, inte behöver vara komplicerat.

Världar av vackra kvinnor och våldsamma män : En analys av två fantasyromaner ur ett genusmedvetet perspektiv

This essay explores whether the gender constructions in Joe Abercrombie’s Best Served Cold and Juliet Marillier’s Daughter of the Forest question or contribute to existing gender categories. The analysis is performed using Raewynn Connell’s gender structure model, Brian Attebery’s theory of fantasy as a "fuzzy set" and Maria Nikolajeva’s schedule for stereotypical gender traits. Thus, both of the texts were analyzed to determine if their contents, structures and reader responses create opportunities or act limiting, how the main characters are portrayed and how the books various power-, production-, emotional- and symbolic relations look like. The result of the analysis is that both of the books portray patriarchal worlds, sexual division of labor, misogyny and gender-binding statements. The characters in Daughter of the Forest are quite stereotypical, with some traits that exceed their gender, whilst the characters in Best Served Cold are all portrayed with traditionally manly traits (even the female main character). Therefor one can say that Best Served cold’s female protagonist is the only element in the books that fully questions prevailing gender categories.

Sex ända in i skolbänken : En kvalitativ intervjustudie ur religionslärares perspektiv

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något.

Kvinna inför existensen : konflikten mellan existentialism och feminism i Inger Edelfedlts "Det hemliga namnet"

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit – dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv – har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ”Det hemliga namnet” och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ”Det andra könet”. Då de två separata läsningarna av ”Det hemliga namnet”, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ”Det andra könet” framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen – nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet – också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen. Således uppstår en konflikt mellan existentialism och feminism i såväl ”Det hemliga namnet” som i ”Det andra könet”. En feminism som inkorporerat en manlig filosofi har nämligen också införlivat kvinnoförtryckande värden i den egna frigörelsestrategin.

Möjligheter till förbättrad valsekonomi

Den största enskilda verktygskostnaden för tillverkning av varmvalsade band är kostnaden för valsar. Valsarna slits under valsningsprocessen och måste med jämna mellanrum slipas för att tillfredställande produktegenskaper skall innehållas. Livslängden för en vals bestäms av dess belastning, geometri och materialegenskaper, när de inte uppfyller kravet på mått eller hållfasthet måste de skrotas och ersättas. Kostnaden för valsar liksom produktiviteten påverkas således av flera faktorer. Valsmaterial, tillverkningsteknik för valsar, valsslipmaskiner, mätmetoder liksom metoder att utnyttja valsarna utvecklas hela tiden. Syftet med examensarbetet är att identifiera kostnaderna associerade med valsar och ge förslag till hur dessa kan sänkas. Ett databasbaserat utvärderingsverktyg ska utvecklas för att effektivt utvärdera valskostnaden. Då två nya valstyper (2:a generationen semi IC till steckelverket och HSS till förparet) insätts i drift under perioden och deras prestanda ska utvärderas ur ett tekniskt och ett ekonomiskt perspektiv.

Lärorummets livsvärld och kunskapens maktdiskurs : Om spänningsförhållandet mellan de moderna och postmoderna kunskapsparadigmen samt deras relationer till läroplansförfattningen och klassrummets fysiska miljö

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad. Läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver dels en kunskapssyn där kunskaper ges, förmedlas, tillägnas och används – detta är den mimetiska kunskapen som utgår från en syn på eleven som konsument, dels som en aktivitet där kunskapen utvecklas, skapas eller kunskapas – kunskapens transformativa sida, där eleven blir producent. Läroplanens kunskapssyn har i detta perspektiv åtskilliga inslag av postmodern teori; de uppträder ur ett betraktande av kunskaper som relativa, konstruktiva och konstextuella vilka hos eleverna skall utvecklas och skapas, men också i former som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – berättelser och myter som ej har något inneboende sanningsvärde utan som snarare skapats som sociala och kulturella produkter och som skolan har ett uppdrag att förmedla. Jag finner att föreställningen om det traditionella klassrummets fysiska miljö ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv främst är skapad för att främja skolverksamhetens mimetiska sida, där undervisningen baseras på en reproduktion av kunskap snarare än produktion. Det traditionella klassrummet blockerar utvecklandet av transformativ kunskap och i grund och botten blir utbildning och skolans livsvärld därför demokratisk fråga.

Användning av arkiv i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A. Utgångspunkterna för undersökningen är för det fösta att samhällskunskap är idag ett tvärvetenskapligt ämne som t.ex. består av ekonomi och politik och historia, geografi m.m. Den andra är att ingen forskare, enligt min vetskap, tidigare har genomfört ett projekt där kommunarkiven har involverats i samhällkunskap. Däremot använder lärare och forskare arkivinformation inom ämnen såsom historia och geografi. Källorna i undersökningen är läromedlet Reflex A, styrdokumenten och arkivhandlingar från 1878, 1970-2000 och forskning från pedagoger och arkivpedagoger. Denna forskning har legat till grund för den framtagna undervisningsplaneringen samt den pedagogiska portföljen. Arbetet gick ut på att skapa en portfölj med arkivhandlingar som skulle användas i samhällkunskap A. De övergripande målen som ex styrdokumenten visa på att det finns inga direkta konkreta direktiv som sa att läraren inte kunde använda arkivhandlingar. Det står tydligt att eleverna skall ha ett dåtida, nutida och framtida perspektiv och att de skall lära sig använda flera källor samt vara källkritiska. Resultatet är även det som finns i portföljen och är portföljen med dess handbok. Introduceringen av arkiven sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial och en undervisningsplanering. Det krävs emellertid att läraren får den tid för att sammanställa ett fungerande material för användandet av arkiven i undervisningen.

Den hvita stadens tjänare : En studie över fackligt arbete och arbetsvilkor bland mentalskötare vid Säters sjukhus åren 1912 till 1952

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter. Sjukhuset var starkt uppdelat i en manlig och en kvinnlig del, där fackföreningen var en övervägande manlig aktivitet.

Vikten av arbete : Patienternas arbete och dess betydelse på Säters hospital 1912-1942

Syftet med denna uppsats är att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet på Säters hospital mellan perioden 1912-1942.Det använda källmaterialet är årsberättelser, ekonomiska översikter, utgående skrivelser, skrivelser från Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar från perioden mellan 1912-1942. Utifrån detta material så har arbetets omfattning sammanställs och även har innehållet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehåll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrån två perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. När det gäller den ekonomiska betydelsen har man utgått från den enskilda patienten men även hospitalet. Resultaten visar, att när det gäller arbetets omfattning ökade antalet arbetstimmar radikalt efter 1930-talet eftersom arbetsterapin blev en mer accepterad form av terapi. När det gäller antalet arbetstimmar mellan könen var männen dominerande. Arbetets innehåll var fördelat efter kön samt efter vilken avdelning man var inlagd på. Det som styrde fördelningen av arbetet mellan könen var de traditionella uppfattningarna om könsrollerna. Den terapeutiska betydelsen var av mer betydelse för patienterna än den ekonomiska, medan den ekonomiska betydelsen var starkare för hospitalet.

Mobbning bland barn : en kunskapsöversikt

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser på ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas på individ- grupp- eller samhällsnivå? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen använda sig av de arbetssätt som idag finns?Angreppsättet i studien bygger uteslutande på dokument. Det är alltså text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av väl erkända författare. Deras syn på problemet skiljer sig åt på några väsentliga punkter; skall orsaken till problemet analyseras eller skall pedagogen inrikta sig på akuta lösningar här och nu? Hur skall föräldrainformationen hanteras vid upptäckta mobbningsfall?Mina frågor till materialet ger enligt min tolkning svaren att alla nivåer bör synliggöras för att finna den bästa lösningen. De olika arbetssätten och synsätten kompletterar varandra och bör därför användas var för sig och tillsammans.De olika åsikterna om vilken sorts föräldrainformation som skall ges bör enligt min erfarenhet noggrannt diskuteras för att inte förvärra ett redan svårt problem.

Genusperspektiv i historieläromedel - finns det? : En jämförande analys av fem läroböcker i historia för gymnasiet utgivna under åren 1995-2004

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv – En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande. Det un-dersökta materialet har bestått av fem läroböcker som behandlar A-kursen i historia. Läroböcker-na är utgivna på fem olika förlag, ingen av dem har en ensam författare och tre av böckerna har en kvinnlig medförfattare. Undersökningen är baserad på både den kvalitativa och den kvantitati-va metoden. Den kvantitativa delen av undersökning har gått ut på att räkna antal kvinnonamn i böckernas register och antal illustrationer som innehåller kvinnor. I den kvalitativa delen av un-dersökningen har material om kvinnor samt kvinnors situation i kapitlen om antikens Grekland, nordisk medeltid och industrialismen analyserats. Undersökningen visar att läroböckerna repre-senterar en historieskrivning som i stora drag lämnar kvinnorna utanför. Ingen av böckerna når upp till kategorien genusmedveten, de två böcker som placerar sig högst når kategorien jäm-ställdhetsmedveten. Resultatet visar att läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på en jämställd undervisning.

Varför utvecklar människan ett anorektiskt beteende?

Mitt syfte med denna undersökning är att i ett djupare perspektiv redogöra för orsaksgrunder till att någon börjar svälta sig själv och utvecklar ett anorektiskt beteende. Ambitionen har varit att använda mig av en metod som går ut på att jämföra min egen förståelse, som kopplas till en sociologisk teoretisk utgångspunkt, med verkligheten genom att göra observationer och djupintervjuer på ett begränsat antal personer. Ingen avsikt har funnits att generera någon fullständig vetenskaplig sanning, utan endast se på fenomenet i ett djupare perspektiv som kan användas till underlag för ytterliggare forskning vid ett senare tillfälle.Enligt min förförståelse är grunden till att någon ska utveckla anorexi en process som startar redan då individen föds. De människor och den miljö som människan först av allt kommer i kontakt med är hennes totala verklighet och det enda som hon är medveten om. Vad som händer under denna episod i livet i kombination med senare sociala möten i olika situationer är de faktorer som möjliggör ett utlösande eller inte om en person börjar svälta sig själv och utveckla ett anorektiskt beteende. Denna förförståelse har kopplats till socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter, i första hand G H Meads teorier i den symboliska interaktionismen om ”jagmedvetandets” ursprung, och därefter jämförts med studier av verkligheten.De resultat som jag har kommit fram till stödjer uppfattning om att de sociala interaktioner som människan gör tidigt i livet påverkar möjligheterna till ett senare utvecklande av anorexi eller inte. Jag har sett under detta arbetes gång att den faktor som är utlösande beror till största del av vilka sociala möten som människan gör senare i livet. Även om individen har förutsättningar till anorexi, så kan den utlösande faktorn utebli och konsekvensen blir att ett anorektiskt utvecklande uteblir. Min undersökning visar att om den utlösande faktorn infinner sig så sker detta oftast vid en tidpunkt i livet då människan är i en känsligare period, till exempel i tonåren då steget mot självständighet och frigörelse från föräldrarna ska tas. Jag har utifrån detta perspektiv dragit slutsatsen att anorexi kan ses som en utvecklingskris.

Vi och de andra : En studie av hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska invandrarfilmer från år 2000

Syftet med den här uppsatsen har varit att visa hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska så kallade invandrarfilmer från år 2000. De frågeställningar jag arbetat utifrån är: Hur porträtteras män samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ”invandrarfilmerna” från år 2000? Vilka stereotyper kan man tänkas finna? Har det skett någon förändring i hur män och kvinnor med invandrarbakgrund porträtterats i svensk film? För att få svar på frågorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrån teorier om genus, ”ras” och etnicitet. Teorierna har jag hämtat från bland andra Anthony Giddens, Yvonne Hirdman, Laura Mulvey, Paulina de los Reyes, Charles Ramírez Berg och Stuart Hall. Dessutom har jag jämfört filmerna med Rochelle Wrights studie av svenska filmer med invandrarkaraktärer från 1970-1990-talet för att se om det har skett någon förändring i gestaltningen av personer från andra delar av världen. Analyserna har visat att trots att filmerna från år 2000 är regisserade av personer som själva har invandrarbakgrund, så gestaltas invandrarna generellt sätt utifrån grova stereotyper. Det mest framträdande dragen i stereotyperna är att dessa, oavsett kön, gestaltas som avvikande samt som en del i en familjegrupp. Invandrarmän framställs som barnsliga, våldsbenägna, aggressiva samt som förtryckande gentemot kvinnor. Invandrarkvinnor framställs som konstiga, maktlösa, isolerade, okunniga offer samt som underordnad gentemot män. De filmer som delvis avviker, och som därmed uppvisar förändringar jämfört med tidigare filmer, är Före stormen och Det nya landet. I Före stormen har man nämligen kastat om könsrollerna. Invandrarmannen är underordnad gentemot kvinnorna, samtidigt som han gestaltas som en helt vanlig individ. I Det nya landet gestaltar man invandrarmän på ett mer positivt sätt. Fastän dessa gestaltas som grova stereotyper, revideras de på ett påtagligt sätt. De omarbetas genom att man tillskriver invandrare fördjupade egenskaper som är oförutsägbara under filmens gång. Vidare attribuerar man dem en logik som bidrar till att åskådarna nu får tillgång till att se på invandrarmän ur ett annat perspektiv, bortom den ensidiga stereotypbilden.