IT-system och organisationsutveckling

This report describes work on the thesis ���IT systems and organizational development���. The work is carried out on Stocksbro Energi AB, during spring 2009. The company wanted better flow in their production but also review if the inventory management function located in Visma SPCS Administration 2000, could be used in the organization. Under the first part of this report the system were tested to ensure if the system would work together with the organization. After testing the desired features they were evaluated along with two of the users to the system at the company. The wanted functions could not be obtained whenthe Admin 2000 is an economic system and are not made for the producing companies. Thereafter the theoretical possibility was examined of introducing a more advanced system to get the desired functionality to work together with the organization. To introduce a more advanced system will require major changes of the organization, before, during and after the introduction. It is therefore important how the management implements a possibility of a new system. It���s important to make the staff join in this implementation but also get as much as possible out of the system.To conclude the thesis a goal and problem analysis but also a solution proposal was made with the help of the FA/SIMM method. Also some suggestions are mentioned how the company could proceed in the implementation of the proposals for a solution.

En SOA utv��rderingsmall med fokus p�� integration, arkitektur och tj��nster : Ett praktikfall p�� Logica

Today, there are no standardized ways to characterize SOA, many are talking about SOA and many say they are using SOA. One way that we have chosen to characterize this phenomenon is through an evaluation that will indicate whether SOA have been used in the development. Basedon a Service Oriented Architecture literature study, we have created an evaluation pattern resulting SOA principles of integration, architecture and services. This evaluation was applied to Logica's own integration system AgrCom through an empirical study to result in a response indicating whether AgrCom is SOA based. The results of the evaluation show that AgrCom is part of an SOA solution but not an SOA as a whole concept. The study shows that it takes morethan just systems in an activity to be referred to as the SOA-based, hence the architecture of anactivity must be taken into account.

Systemutveckling med ett eTj��nsteperspektiv : en eTj��nstemetod f��r utveckling av kundfokuserade eTj��nster

G��ran Hultgren ��r f��rfattaren till eTj��nster som social interaktion via anv��ndning av IT-system (2007), vilken ��r en praktisk teori som syftar till att vara till hj��lp vid analyser av eTj��nster. Eftersom Hultgrens avhandling g��r ut p�� att analysera befintliga eTj��nster saknas det riktlinjer f��r hur teorin kan till��mpas praktiskt under utvecklingen av nya eTj��nster. Syftet med dennauppsats ��r att ta fram en systemutvecklingsmetod utifr��n den praktiska eTj��nsteteorin.eTj��nstemetoden som vi tagit fram ��r baserad p�� en litteraturstudie av Hultgrens avhandling.Metoden best��r av ett antal steg som man kan f��lja vid utvecklingen av en eTj��nsten. Den skall inte ses som en fullst��ndig systemutvecklingsmetod utan skall fungera snarare som enkompletteringsmetod som syftar till att ett eTj��nsteperspektiv beh��lls under hela utvecklingen.Vi hade som uppdrag av SkiBar System AB att utveckla ett community d��r vi kunde testa v��reTj��nstemetod under utvecklingen. Metoden visade sig vara ett bra s��tt att beh��lla ett eTj��nsteperspektiv,det vill s��ga att alla communitys tj��nster syftade till att h��ja v��rdet f��r kunden.

Att lyckas med kommunalaIT-projekt : En f��rstudie inf��r inf��rande av enprojektmodell f��r Ludvika kommuns IT-enhet

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och oms��tter stora summor varje ��r. Tyv��rr brister de ofta vad g��ller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan ��ven medborgarnas, att dessa projekt faller v��l ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag f��r offentlig verksamhet vad g��ller inf��rande av en projektmodell. Den f��rs��ker bl.a. fastst��lla om en av orsakerna till dessa misslyckanden har att g��ra med avsaknad av en l��mplig projektmodell, alternativt om den modell och de metoder man anv��nder sig av anv��nds p�� fel s��tt.Fokus ligger p�� vikten av att anv��nda en projektmodell som st��d f��r IT-projekt i kommunal verksamhet. Den pekar ocks�� p�� vanliga fallgropar och bygger i huvudsak p�� tv�� studier. En statistisk unders��kning som omfattar landets kommunala IT-enheter och deras anv��ndning av projektmodeller, metoder och verktyg anpassade f��r projektarbete i allm��nhet och IT-projekt i synnerhet. Den andra ��r en f��rstudie hos IT-enheten p�� Ludvika kommun. De anv��nder ingen projektmodell och ville bla f�� en nul��gesanalys som underlag f��r framtida beslutsfattning om att inf��ra en l��mplig projektmodell. Resultaten har validerats med befintliga teorier om projektarbete och systemutvecklingsmodeller och visar att en projektmodell ��r bidragande f��r att kunna genomf��ra lyckade projekt. Anv��ndandet i sig, r��cker inte f��r att projekten skall bli framg��ngsrika. Kunskap om projektarbete, f��rankring i organisationen, god dokumenthantering och r��tt rollf��rdelningar inom projekten ��r exempel p�� s��dant som ��r h��gst relevant.

Framtagande av f��rslag p�� arbetsg��ng f��r plattformsmigrering : Fr��n webbapplikation till mobilapplikation

Det ��r f��rsta g��ngen som Triona AB g��r om en webbapplikation till en Androidapplikation och s��ledes saknas det information och dokumentation f��r hur det skall g��ras, det vill s��ga en plattformsmigrering.Vi gjorde i detta projekt om en webbaserad cykelreseplanerare till en androidapplikation och med utg��ngspunkt fr��n de erfarenheter vi fick utifr��n den tog vi fram en arbetsg��ng f��r plattformsbyte fr��n en webbapplikation till en mobilapplikation.Den teoretiska grunden f��r projektet lades genom litteraturstudier samt intervjuer. Dessa la grunden f��r det prelimin��ra f��rslaget f��r arbetsg��ng som skulle komma att testas hos Triona AB. Att genomf��ra en plattformsmigrering hos Triona AB vilket innebar att vi gjorde om deras webbapplikation till en androidapplikation gav oss v��r empiriska grund. Efter att ha testat det prelimin��ra f��rslaget p�� arbetsg��ng hos Triona kunde vi modifiera samt verifiera den.Vi skulle i efterhand f��rs��kt utvidga v��r intervju-del med fler personer men detta var tyv��rr inte m��jligt vid genomf��randet p�� grund utav av bristande intresse att delta fr��n olika f��retags sida.

Self-Service Business Intelligence verktyg ��� m��jligheter ochbegr��nsningar : En j��mf��relse av teorier om Self-Service Business Intelligence verktyg och praktiska resultat av verktyget PowerPivot

Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka m��jligg��r f��r slutanv��ndare att g��ra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg ��r Microsoft PowerPivot.P�� Transportstyrelsens J��rnv��gsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att unders��ka om PowerPivot var ett l��mpligt verktyg f��r Transportstyrelsen. M��let med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska m��jligheter och begr��nsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot ��r anv��ndbart f��r Transportstyrelsen.F��r att f�� en djupare f��rst��else f��r Self-Service BI har vi kartlagt vilka m��jligheter och begr��nsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen. Vi har sedan j��mf��rt dessa med v��ra testresultat vilket har varit syftet med uppsatsen.Resultatet av testerna har visat att Transportstyrelsens J��rnv��gsavdelning initialt beh��ver teknisk support f��r att anv��nda PowerPivot. Testerna har ��ven visat att vissa av Transportstyrelsens krav inte kan uppfyllas. Detta minskar anv��ndbarheten f��r Transportstyrelsen.Vidare har vi kommit fram till att Self-Service BI inte alltid ��r enkelt att anv��nda f��r slutanv��ndare utan teknisk support. Resultatet visar ��ven att det kr��vs en BI-infrastruktur f��r att enkelt skapa rapporter med god kvalitet och h��gsta m��jliga korrekthet.

En beskrivning av manuellt test : Svagheter och styrkor med och utan st��d avett testverktyg

Test is an area in system development. Test can be performed manually or automated. Test activities can be supported by Word documents and Excel sheets for documenting and executing test cases and as well for follow up, but there are also new test tools designed to support and facilitate the testing process and the activities of the test. This study has described manual test and identified strengths and weaknesses of manual testing with a testing tool called Microsoft Test Manager (MTM) and of manual testing using test cases and test log templates developed by the testers at Sogeti. The result that emerged from the problem and strength analysis and the analysis of literature studies and firsthand experiences (in terms of creating, documenting and executing test cases) addresses the issue of the following weaknesses and strengths. Strengths of the test tool is that it contains needed functionality all in one place and it is available when needed without having to open up other programs which saves many steps of activity. Strengths with test without the support of test tools is mainly that it is easy to learn and gives a good overview, easy to format text as desired and flexible to changes during execution of a test case. Weaknesses in test with the support of test tools include that it is difficult to get a good overview of the entire test case, that it is not possible to format the text in the test steps. It is as well not possible to modify the test steps during execution. It is also difficult to use some of the test design techniques of TMap, for example a checklist, when using the test tool MTM. Weaknesses with test without the support of the testing tool MTM is that the tester gets many more steps of activities to do compared to doing the same activities with the support of the testing tool MTM. There is more to remember because the documents the tester use are not directly linked. Altogether the strengths of the test tool stands out when it comes to supporting the testing process.

Egenskaper att beakta vid val av rapportverktyg inom Business Intelligence : En j��mf��relse av tre rapportverktyg

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som ��r viktiga att ta h��nsyn till vid val av rapportverktyg inom omr��det Business Intelligence. Begreppet BI ��r relativt omfattande och syftar till f��rdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation anv��nder f��r att b��ttre f��rst�� sin verksamhet, sin omgivning och omv��rld. Rapportverktyg utg��r s��ledes en mindre del i en st��rre kedja av processer f��r att st��dja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit v��r uppdragsgivare f��r detta examensarbete, f��r att implementera BI i sin verksamhet och v��r studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i m��nga olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och f��r att l��tta p�� arbetsb��rdan f��r de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra l��sning att l��ta anv��ndarna inom Landstinget Dalarna sj��lva skapa en del av sina egna rapporter. M��let med arbetet ��r att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar f��r att de enklare skall kunna avg��ra vilket som ��r l��mpligast att anv��nda. De verktyg som i denna studie j��mf��rs med varandra ��r Report Builder 3.0, PowerPivot samt Dashboard Designer 2010, samtliga fr��n Microsoft.F��r att g��ra denna j��mf��relse mellan olika rapportverktyg kr��vs bra underlag f��r att kunna f��rst�� vilka egenskaper som ��r relevanta att fokusera p�� samt om n��gra egenskaper v��ger tyngre ��n andra.Efter att ha utf��rt intervjuer med systemutvecklare som arbetar med BI har vi kunnat skapa oss en tydligare bild av detta omr��de. Egenskaperna har sammanst��llts f��r att anv��ndas i v��r j��mf��relse mellan de olika rapportverktygen. Att dessa egenskaper ��r av vikt bekr��ftas till viss del av den teori som finns p�� omr��det. De egenskaper som fr��mst visar sig vara viktiga i valet ��r vilken befintlig plattform som anv��nds, verktygets m��jlighet att skapa interaktiva rapporter samt vilken typ av anv��ndare verktyget riktar sig till. ��ven andra egenskaper visar sig vara viktiga att ta h��nsyn till, men d�� fr��mst beroende p�� vilka krav som st��lls. Resultatet av den praktiska j��mf��relsen mellan de olika rapportverktygen visar att verktygen till viss del ��verlappar varandra i funktionalitet samtidigt som de ��r anpassade f��r olika typer av anv��ndare och plattformar. De utg��r allihop delar i Microsofts BI-pussel som p�� olika s��tt skall bidra till att alltid kunna t��cka upp de krav som kan finnas beroende p�� behov och f��ruts��ttningar. Samtidigt visar det sig att j��mf��rda rapportverktyg besitter vissa generella egenskaper som g��r att verktygen i stora drag klarar, om ��n p�� olika s��tt, att skapa snarlika rapporter.

Inf��rande av e-handel i sm��f��retag

Att starta en e-handel kommer inte enbart med f��rdelar, utan det finns en hel del problem man kommer att st��ta p��. Det ��r betydligt omst��ndligare ��n man tror och ��r man inte redo f��r konsekvenserna kan det skada f��retaget.Uppsatsen handlar om hur sm��f��retag p��verkas vid inf��randet av en e-handel. M��let ��r att ta fram riktlinjer och ett beslutsunderlag ��t f��retag. Vi har genom anv��ndningen av SWOT-analys, omv��rldsanalys, litteraturstudier, intervjuer, och j��mf��relser kommit fram till de problem och m��jligheter som uppst��r vid inf��randet av e-handel. Vilka riktlinjer som ska anv��ndas och hur en webbsida ska designas vid inf��randet av e-handel.Analysen ��r riktad mot bageribranschen och resultatet ��r generellt.

M��jligheten till att utveckla en generiskt anv��ndbar applikation f��r e-guider - The possibility to develop a generic useful application for e-guides

En e-guide ��r ett fenomen som kan ge merv��rde f��r bes��karen. Det inneb��r en ��verg��ng ifr��n en m��nsklig guide till en digitaliserad. Det har tidigare skapats e-guider som inte har haft de tekniska aspekterna som kr��vs f��r att kunna framf��ra informationen till bes��karen p�� det s��tt utvecklarna och andra inblandade har ��nskat. Vi har unders��kt och utv��rderat en av dessa eguiderf��r att skapa en prototyp f��r en e-guide ��ver Elsborg, som ��r en del av V��rldsarvet Falun. Prototypen utg��r ifr��n smartphones och operativsystemet Android. Utifr��n tidigare och nutida eguider och prototypen, har vi analyserat resultaten och d��rigenom unders��kt m��jligheten f��r att skapa en generisk arkitektur, i form av en applikation f��r en e-guide som ska kunna appliceras p�� olika sammanhang oberoende av dess inneh��ll. V��ra efterforskningar har dock visat att det ��rsv��rt att skapa en s�� pass generaliserad mall att den direkt g��r att implementera utan vissa justeringar.

The concept of e-service from a social interaction perspective

Today’s e-services are complex phenomenon consisting of several different e-services linked together. The e-services are provided by IT systems and presented to customers through user interfaces. Within web design research criteria are laid out for the design of good user interfaces, but one problem is that these analyses are performed without a service focus. This lack of service focus can result in the designed user interfaces providing indistinct service concepts, especially where several e-services are intertwined with each other.In order to design IT system interfaces, we have to be clear about which e-services are provided by the IT system and how these e-services are related to each other. This paper presents a framework for the analysis of user interfaces in terms of focused e-service, service environment and two types of intertwined e-services; related e-services and interrelating e-services. The analyses are exemplified by an Internet based e-marketplace. The paper discusses how the framework can be combined with ordinary web design criteria and how it can be used for e-service development.