"Magistrander" teachers linking schools and university : experiences from the University of Dalarna, Sweden

For some time, a debate has been going on in Sweden on how to link schools and universities to create more efficient and mutually beneficial co-operation. A pilot scheme at the University of Dalarna, financed by the State and local authorities, has created special posts for teachers allowing them to work part time in school and part time at the university. The teachers involved become “magistrander”, post-graduate students working towards a Master’s degree. Initiatives of this type raise some important questions:• What impact, if any, does this type of programme have on teachers’ skills and on activities taking place in schools?• Does it affect courses and research at the university taking part in this co-operation?The purpose of this paper is to discuss expectations and results based on experiences from the University of Dalarna.

Degree projects improving co-operation between the teacher education program and schools : - Swedish experiences

In 1977, when teacher education inSwedenwas incorporated into the university system, the main reason was to transform it into an academic tradition. Now, nearly 30 years later, there is still tension between the academic and the vocational tradition; they show up as different and separated elements in a program that is meant to prepare students for a career as a teacher and for a possible future career as a researcher in this field. This tension gives rise to a risk of allowing parallel “tracks” to develop and of isolating the degree thesis work from other courses. On the teacher-training program in which we are involved, close co-operation with partner-schools, where the practical part of the program takes place, has been established. Here, the students´ degree theses are an important factor in making this co-operation work on a concrete level. Accordingly, the purpose of the degree thesis is both to reflect problems in schools and contribute to better teaching in the individual school, but also to offer relevant educational subject matter to the students, which may be adapted as an element in the university’s research environments. From these points of view, the degree thesis is an important part of teacher education and rather more than just a single course. The degree thesis should be an element that gives the students an opportunity to show that they have reached central goals in the teacher education program. It should also be an integral part in the development of critical and scholarly thinking, deepening pedagogical and didactic knowledge and giving the students an opportunity to apply research methods. We will here use two minor case studies: one that compares teacher education programs in five Swedish universities and one minor study at one of those universities, in order to elaborate on the questions: - What purpose has a degree thesis and what role does it play in teacher education? - What criteria are relevant to assessing a degree thesis and what qualities do the degree theses have? - Is it possible to assess a degree thesis fairly and what happens to students who do not pass? - How could the degree thesis be used to improve the contact between the teacher education program and its partner schools in order to contribute to the development of the individual school?

W7 Dalarna : Ett projekt om entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration

Rapporten är resultatet av ett följeforskningsuppdrag av projektet W7 Dalarna – entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration och syftar till att beskriva och tolka erfarenheter och resultat i relation till uppsatta mål och hur detta arbete förlöpte samt vad det resulterade i. Projektet har bundit samman affärsrådgivare i sju kommuner med uppgift att stödja kvinnor och invandrare och på så sätt har ett redan etablerat nätverk utvecklats och stärkts. Kommuner har generellt begränsade resurser och arbetet med näringslivsutveckling. Små kommuner i glesbygd är ändå kanske extra utsatta i det avseendet och på så sätt framstår nätverkssamverkan som ett värdefullt sätt att arbeta på.  Resultatet visar att det krävs tämligen stora insatser i form av rådgivning för att en företagsetablering verkligen ska komma till stånd. En annan erfarenhet är att en företagarskola kan attrahera nya grupper av potentiella företagare som ges en möjlighet att prova om deras idéer kan ha kommersiell bärighet. Däremot visade det sig att det är svårt att få gehör för jämställdhetsfrågor i små företag, liksom att det för utlandsfödda individer finns många hinder att passera om man inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl och känner till hur det svenska samhället fungerar.

How initial vocational education and training (IVET) teachers in Sweden perceive their prospects of being able to prepare upper secondary school pupils for a future occupation

Vocational teachers in Swedish upper secondary schools are a heterogeneous category of teachers, connected to different types of trade. These teachers represent a broad set of trade skills varying in content and character. In their teacher role, they continue to wear the clothes, speak the language, share the culture and remain mentally in their former professions. Still, it is central that they keep up this contact to be able to school the pupils into the environment of the trade in question, but also to help them to understand what skills a profession demands. However, the individual teacher also has to distance himself from the negative elements in the culture of the profession: patterns and habits that, for various reasons, have to be broken or changed. This paper draws attention to the ways in which a group of vocational teachers, who were participants in a project that aimed to train unauthorized vocational teachers, expressed their ambitions to prepare the pupils for a future professional career. When collecting information, we used the degree dissertations they produced and discussed in seminars, and informal dialogues. The result shows that it is important that the instruction location resembles a real working site as far as possible. These places are more or less realistic copies of a garage, a restaurant kitchen, a hairdressing salon, and so on, in order to give the pupils a realistic setting for instruction. However, the fact that these simulated workplaces lack the necessary support functions that exist in a company creates problems, problems which make a lot of extra work for the teachers. Vocational teachers also have to instruct the pupil in the experienced practitioner’s professional skills and working situation, but the pupil herself/himself must learn the job by doing it in practice. Some vocational upper secondary programs lack relevant course literature and the businesses give little support. This also makes extra work for the teachers. Moreover, the distance between the vocational programs and the trainee jobs was experienced as being difficult to overcome. One reason seems to be differences between businesses and differing preconditions between small and big companies’ abilities to take care of these pupils. The upper secondary school vocational programs also play a role in cementing existing gender roles, as well as perpetuating class-related patterns on the labour market.

Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv : En följeforskningsstudie av projektet InnoWent, Teknikdalen. Slutrapport

Projektet Innowent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt är ett exempel på ett försök att utveckla samverkan mellan företag och offentliga organisationer i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfördes av Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Den här rapporten avgränsas till ”Teknikdalsdelen”. I rapporten fokuseras följande frågeställningar: - Hur beskriver de involverade aktörerna att projektet genomförts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras från att i projektform arbeta med att utveckla förutsättningar för att tillväxtföretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin förlängning, t.ex. i for av om det underlättar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av företag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och därför beskrivs några grundläggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i förlängningen antas understödja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha för att utveckla nya företag. Då coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs några olika infallsvinklar på hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla några bakomliggande tankar för att skapa vad som benämns som hållbar affärsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hållbar affärsutveckling vilat på. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett nätverk av aktörer i form av en utvidgad och bättre organiserad idéjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfällen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hållbar affärsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta område håller på att initieras. Det har skett en framgångsrik satsning på att nå ut med information om verksamheten genom att använda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella nätverk. Däremot kvarstår problem att hantera hur företagen, framför allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lättare kan få tillgång till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstår i flera avseenden som framgångsrikt, även om svårigheter inte saknats.

Gender school : Om ett partnerskapsarbete med jämställdhets- och diskrimineringsproblematik inom arbetslivet inom arbetslivet

Utvecklingspartnerskapet Gender School har varit uppdelat i två huvuddelar. Den ena har utgjorts av en kartläggning och analys av s.k. Brytprojekt. Syftet var att ta tillvara erfarenheter, till exempel i fråga om använda metoder och vilka resultat som hade uppnåtts inom dessa projekt, för att sedan på bred front sprida resultaten. Den andra delen av Gender School har utgjorts av sex olika delprojekt som i olika avseenden har rört att utveckla metoder för ökad jämställdhet och minskad diskriminering i arbetslivet. Studien syftar till att beskriva och tolka de processer, resultat och erfarenheter som verksamheten inom partnerskapet Gender School har gett upphov till. Ambitionen är i första hand att resultatet skall vara kunskapsgenererande i betydelsen att erfarenheterna kan bidra till att öka kunskaperna och medvetenheten om de processer som bidrar till att skapa ojämställda och diskriminerande förhållanden i arbetslivet, d.v.s. att resultatet av de olika delprojekten kan blottlägga några av de mekanismer som bidrar till en segregerad arbetsmarknad. En annan ambition är att undersöka hur ett partnerskap arbetar och fungerar, d.v.s. vilka för- respektive nackdelar som är möjliga att utkristallisera från detta partnerskap.

Uppfattningar om en organisationsförändring : En fallstudie av en förändrad ledningsorganisation avseende Barn- och ungdomsförvaltningen i Rättviks kommun

Studien syftar till att undersöka effekter av en genomförd förändring av ledningsorganisationen inom Rättviks kommuns Barn- och ungdomsförvaltning. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställningar: - Hur har de önskade effekterna av den genomförda organisationsförändringen fått genomslag med avseende på hur verksamheten styrs och koordineras i praktiken? - Hur uppfattar de involverade aktörerna den nuvarande organisationsformens funktionalitet? - I vad mån har den nya organisationen löst de problem som var orsak till att omorganisationen genomfördes? Studien är en kvalitativ fallstudie. Bolman och Deal (2005) anlägger fyra olika perspektiv på organisationer, nämligen strukturellt, Human Relation (HR), politiskt och symboliskt, d.v.s. ett tvärvetenskapligt angreppssätt, på hur organisationer och deras verksamhet kan beskrivas, tolkas och förstås. Det är också dessa perspektiv som utgör grundstommen i den analys som görs av resultatet av studien. Har då Barn- och ungdomsförvaltningen blivit mera välfungerande och i så fall på vilka sätt? Den nya organisationsstrukturen uppfattas som ändamålsenlig och i huvudsak välfungerande, d.v.s. den skapar många av de förutsättningar som behövs för att det ska vara möjligt att hantera problem, optimera resurser och koordinera verksamheten trots att det i intervjuerna framkommer kritiska synpunkter, samtidigt som enkätsvaren i övervägande grad är positiva. Bilden skulle kunna uppfattas som motsägelsefull, men som vi argumenterar för så behöver det inte vara fallet. De problem som finns beror inte i de flesta fall på brister i den organisatoriska strukturen, utan snarare på andra faktorer, t.ex. att verksamheten har ett komplext innehåll samt på hur aktörerna spelar sina roller. Den huvudsakliga förbättringspotentialen verkar inte finnas i att den organisatoriska strukturen förändras, men ändå kan ändå en del aspekter av den nuvarande organisationsstrukturen diskuteras i fråga om tänkbara alternativa lösningar.

Distance teacher education : Experiences from Dalarna University, Sweden

In 2003 the first distance teacher education started at Dalarna University in a small scale compared with today when a large part of the teacher education is distributed as distance education. From this point of view it seems important to ask the question: How can you become a successful distance student? This paper is based on a case study. Data were collected from earlier research reports, study registers and a group interview. The most important parameters appeared to be motivation, situation in life, discipline and experiences from earlier studies and/or work experience and good relations to other students and the university teachers.

How initial vocational education and training (IVET) teachers in Sweden perceive their prospects of being able to prepare upper secondary school pupils for a future occupation

Vocational teachers in Swedish upper secondary schools are a heterogeneous category of teachers, connected to different types of trade. These teachers represent a broad set of trade skills varying in content and character. In their teacher role, they continue to wear the clothes, speak the language, share the culture and remain mentally in their former professions. Still, it is central that they keep up this contact to be able to school the pupils into the environment of the trade in question, but also to help them to understand what skills a profession demands. However, the individual teacher also has to distance himself from the negative elements in the culture of the profession: patterns and habits that, for various reasons, have to be broken or changed. This paper draws attention to the ways in which a group of vocational teachers, who were participants in a project that aimed to train unauthorized vocational teachers, expressed their ambitions to prepare the pupils for a future professional career. When collecting information, we used the degree dissertations they produced and discussed in seminars, and informal dialogues. The result shows that it is important that the instruction location resembles a real working site as far as possible. These places are more or less realistic copies of a garage, a restaurant kitchen, a hairdressing salon, and so on, in order to give the pupils a realistic setting for instruction. However, the fact that these simulated workplaces lack the necessary support functions that exist in a company creates problems, problems which make a lot of extra work for the teachers. Vocational teachers also have to instruct the pupil in the experienced practitioner’s professional skills and working situation, but the pupil herself/himself must learn the job by doing it in practice. Some vocational upper secondary programs lack relevant course literature and the businesses give little support. This also makes extra work for the teachers. Moreover, the distance between the vocational programs and the trainee jobs was experienced as being difficult to overcome. One reason seems to be differences between businesses and differing preconditions between small and big companies’ abilities to take care of these pupils. The upper secondary school vocational programs also play a role in cementing existing gender roles, as well as perpetuating class-related patterns on the labour market.