BEMÖTA BARNENS BEHOV : En kvalitativ studie av personalens upplevelser av yrkesroll och arbetsuppgifter på hem för vård eller boende för ensamkommande barn

The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs.

Barn och unga med en nära anhörig som avlidit : Barn och ungas erfarenheter av att delta i stödgrupp

I denna kvalitativa studie har enkäter insamlats från barn och unga som deltagit i stödgruppsverksamhet för barn och unga med en avliden nära anhörig i Dalarnas län. Syftet med studien har varit att beskriva deltagarnas erfarenheter av stödgrupperna. Genom kvalitativ innehållsanalys har tre kategorier identifierats; bearbetning, gemenskap och strukturens betydelse. Studien visar främst på betydelsen av att få träffa andra barn och unga i liknande situation samt indikerar till att deltagarnas KASAM (känsla av sammanhang) förhöjts genom deltagandet i stödgruppen.

Personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD En litteraturstudie

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen bland barn, prevalens ca 5%. ADHD kan skapa en myriad svårigheter som ibland är svåra att koppla till kärnsymtomen. Miljö och bemötande är viktiga faktorer. Syfte: Syftet med följande studie har varit att beskriva hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan anpassa den personcentrerade omvårdnaden för barn och familjer där barn har ADHD. Metod: Litteraturstudie av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades, 1)Problem, svårighet och avsaknad med underteman; medicinering, psykosocialt och information. 2) Insats, stöd och behov 3) Sjuksköterskeinsats. Svårigheter kring medicinering, kränkningar och att hitta eftersökt information ses. Behovet av struktur, förstående nyckelpersoner och information i ett familjeperspektiv är stort. Sjuksköterskeinsatsen är mångfacetterad, den innefattar att fånga upp och förstå de problem och svårigheter patienten upplever, utbilda, förklara och ge saklig information i ett sociokulturellt kontext till patient och familj. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan måste känna till och respektera varje individs upplevelse av vad som är problemskapande. Struktur, förutsägbarhet, kunskap och en förstående omgivning är nyckelfaktorer för att skapa god personcentrerad omvårdnad för familjer där barn har ADHD.

Kärlek, till ett annorlunda barn : En litteraturstudie av bemötande och attityder gentemot familjer med diagnosbärande barn.

The issue of diagnosed children has been heavily debated in the media over the past decade. This study deals with the issue of diagnosis from a family perspective and utilizes a method of thematic analysis trough a literature review of four autobiographies that describes the parents experience of the diagnosis issue regarding attitudes and responses towards their children and family. The purpose is to create a greater understanding of the family situation and to explore new approaches and strategies to counter psychological affliction and exclusion in society. The results show a widespread exclusion based on the main themes, internal and external influences. These themes represent exclusion factors like for example inexperience in dealing with power bearing institutions such as schools and health facilities and creates few opportunities for socialization processes due to the child's disability, stigma. Both of these themes can be seen as a result of sensory deprivation. The attitudes and responses of society towards the stigma bearing child has a great negative impact on the families with diagnosed children.

Bröstcancerpatienters psykosociala och existentiella behov samt betydelsen av komplementär och alternativ medicinEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister. Detta ansågs i stor utsträckning bero på en bristfällig kontinuitet. De komplementär- och alternativmedicinska behandlingarna visade sig vara mycket betydelsefulla då de i stor utsträckning tillgodosåg de psykosociala och existentiella behoven hos bröstcancerpatienterna. Behandlingarna minskade psykiska symtom som oro, ångest och depression avsevärt hos kvinnorna samt hjälpte dem att hantera och bearbeta känslor förknippade med cancerdiagnosen och nå ett accepterande av sin sjukdom. Kontinuiteten upplevdes dock ibland som bristfällig även inom den komplementär- och alternativmedicinska vården.

Undervisning till patienter med diabetes typ 2.Faktorer som påverkar resultatet av egenvården- En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.

Verksamhetsanalys vid ett snickeriföretag – behov av organisationsanpassningvid expansion

Vårt examensarbete i informatik är utfört på ett producerande företag som expanderat och därför sett behov av att förändra sin organisation. Ägarna upplever att personalplanering och tillverkningsplanering är alltför tidskrävande och de hinner inte med viktiga arbetsuppgifter som marknadsföring och företagsutveckling.Examensarbetet har innefattat teoristudier, en analys av företagets verksamhet samt utformning av förändringsförslag för att förbättra företagets organisation. Våra litteraturstudier har bestått av inläsning av teorier om problem som kan uppstå i expanderande företag samt datainsamling genom intervjuer av företagets ägare och några av de anställda. Detta har legat till grund för den verksamhetsanalys vi genomfört med hjälp av delar ur metoden FA/SIM. Denna analys ligger till grund för de förändringsförslag som har arbetats fram.I analysen har problem som rör följande fyra aktiviteter identifierats. - Arbetsledning - Planering - Tillverkning - VaruleveransDe åtgärdsförslag vi anser viktigast att genomföra för att effektivisera och underlätta arbetssituationen för ägare och anställda är att börja registrera ordrar dagligen och införa rutiner för att registrera produktion och lagerhållning. Ytterligare åtgärder är att anställa kvalificerad personal på kontoret samt utbilda fler i personalen i att köra lackeringen.Vi kan konstatera att företagets övergripande problem till stor del orsakas av att organisationen inte anpassats till företagets expansion. Det är vanligt att insikt om detta kommer först när problemen börjar kännas oöverstigliga.

"Lyhörd för vad mamman vill" : En kvalitativ studie om personalens upplevelser av att stötta mammor och barn i övergången från sondmatning till amning på en neonatalavdelning

Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning på en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på amning. Flaskmatning ansågs vara ett bra andrahands alternativ men inte något som borde introduceras först. Då det gällde stöttning av mamma och barn upplevdes tidig närhet vara viktigt men även att från personalens sida stötta mammans tillit till sin egen förmåga för att underlätta amningen. Informanterna betonade vikten av en individanpassad vård både för mammor och barn. Informanterna upplevde även att viktfixeringen på avdelningen var frustrerande för både mammorna och dem själva. Aspekter som upplevdes underlätta amningsarbetet var tidigare erfarenhet hos både personal och mammor.

Miljöinformation för barn

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjeførbund i syfte att skapa enkel, intressant och lättförståelig miljöinformation för barn som är på semester i de Norskafjällen. Information bestående av en 12-sidig målarbok med miljövännerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjälpsamma lämmlar. Tillsammans lär de sig hur man sorterar sopor. I tillägg finns en frågesport med elva frågor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer är gjorda efter samma manér, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck. Fördjupningen handlar om pedagogiska illustrationer för barn. Focus har lagts på barns bildförståelse och hur de tolkar och uppfattar illustrationer.

Det brådskande samtalet : Förskolepedagogers tankar om specialpedagogens uppdrag och handledningens funktion

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ”Handledning som verktyg och rum för reflektion”, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn – och då stressmomentet kunnat elimineras.

ITS som stöd för funktionshindrade bilförare : med fokus på förarstöd och säkerhet

Denna rapport presenterar ett examensarbete på C-nivå där uppdragsgivaren har varit Hedemora Anpassning som bygger om och anpassar bilar för människor med olika funktionshinder. Företaget vill i framtiden ha möjlighet att erbjuda sina kunder ITS-tjänster. Målet med arbetet har varit att undersöka hur ITS skulle kunna stödja de funktionshindrade i deras bilkörning. Syftet delades upp i två delsyften, dels kartläggning av vilka tjänster som finns och är under utveckling inom området ITS – förarstöd och säkerhet samt hur de skulle kunna användas/anpassas för funktionshindrade dels att göra en undersökning av vilka behov de funktionshindrade har av ITS. De metoder som använts har varit kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. De senare har använts för att få inblick i ämnet ITS och tjänster som finns eller är under utveckling inom området. Intervjuerna gjordes med personer som endera arbetar med forskning inom ITS eller är verksamma inom området samt med funktionshindrade bilförare. En kartläggning av tjänster har skett och resultatet av intervjuerna pekar på att det finns ett behov av ITS-tjänster för funktionshindrade bilförare. Delvis finns behov av tjänster som redan finns i dag, till exempel navigationssystem. Det finns även behov av andra tjänster som är under utveckling. Gemensamt för dessa tjänster är att de i vissa fall skulle behöva anpassas till de funktionshindrade med röstanpassning eller andra specifika anpassningar.

Lärares tankar kring elever i behov av särskilt stöd : en kvalitativ studie

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur lärare tänker i sina bedömningar av elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter har varit tidigare forskning inom ämnet, samt gällande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Utifrån underökningen har vi dragit slutsatsen att lärarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrån deras behov och att flera olika faktorer vägs in i bedömningen.

Barn och katastrofer : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ämnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska händelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vårdpersonal kan hjälpa barn på bästa sätt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som användes för att få fram relevanta artiklar var: ”adaption”, ”care”, ”catastrophe”, ”children”, ”child”, ”disasters”, ”help”, ”natural disaster”, ”PTSD”, ”react”, ”trauma”. Dessa ord användes ett och ett samt i kombination med varandra. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsbedömdes med en kombinerad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2003) samt Willman och Stoltz (2002) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Denna granskning resulterade i ett urval av 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan1990 och 2006 och var skrivna på svenska eller engelska. Sökorden fanns med i artikelns titel eller abstract, samt att dess innehåll skulle besvara frågeställningarna som fanns. De studier som granskades i denna uppsats visade att barn reagerar väldigt olika beroende på deras sociala liv och levnadsstandard, samt hur svårt drabbade de blivit av naturkatastrofen. Barns första reaktioner efter en naturkatastrof var ofta ilska och aggressioner över det inträffade, barnen anklagade ofta sig själva för det inträffade. Barn som levde under sociala missförhållande, utan föräldrar, hem och vänner löpte högre risk att få symtom på PTSD, och det var vanligare att flickor fick symtom än pojkar. De vanligaste behandlingsmetoderna för symtom av PTSD var kognitiv beteendeterapi och läkemedel. Den viktigaste hjälpen för barn som upplevt en naturkatastrof var att hjälpa dem tillbaka till det vardagliga livet.

Bemötande av patienter med cancer inom palliativ vård : en systematisk litteraturstudie

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården. Faktorerna omformulerades till teman enligt följande: Vikten av kunskap för att kunna ge information, Kommunikation mellan vårdpersonal och patient, Känslor som kan uppstå i livets slutskede och Patienternas delaktighet i vården. Informationen var viktig för att patienten skulle veta vad sjukdomen innebar och vad som kom att hända i framtiden. Vårdpersonalen fick känna av hur mycket information patienten kunde ta emot och hur mycket de ville veta om sjukdomen. Upprepning av informationen fick ges för att patienterna inte tidigare kunde smälta all information som de fått. Kommunikationen var grunden för att ett bemötande skulle kunna uppstå. Med kommunikationens hjälp byggdes relationer och förtroende upp mellan vårdpersonal och patienter, vilket var en förutsättning för att ge en god omvårdnad. Det var svårt för vårdpersonal som inte var specialiserade inom palliativ vård att kunna bemöta patienterna på ett tillfredsställande sätt. Patienterna upplevde att de fick en bättre vård av den specialiserade vårdpersonalen. Patienterna upplevde många olika känslor under sjukdomstiden. Frustration och maktlöshet för sjukdomen var vanliga upplevelser. Det var svårt för patienterna att släppa kontrollen över sin situation. Frustrationen upplevdes på grund av att de fick be vårdpersonalen om hjälp med de saker som de själva hade klarat av tidigare. Delaktighet i vården var en annan faktor som patienterna upplevde som viktig. De fick då vara med och bestämma över sin situation och sitt eget liv så långt det var möjligt.

Läraryrket - kall eller profession? : Enkätundersökning med nyantagna lärarstudenter om deras motiv till yrkesvalet

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv. De flesta angav motiv som var inriktade mot att arbeta med och fostra barn, dvs. klientfokuserade. Kvinnorna angav i högre grad än männen de motiv som hörde till kallet. Ett annat vanligt motiv var att utbildningen var personligt utvecklande. Tidigare lärare som studenterna hade haft påverkade deras val till stor del. Lärarstudenterna trodde att de som färdiga lärare ibland kommer att hoppa över egna raster och gå till arbetet trots att de känner sig sjuka om det gynnar eleverna. Männen var mer villiga till detta än kvinnorna. Även ur detta beteende kan kall-tankar utläsas.