Två vampyrer, två filmklippare : En undersökning i hur karaktärer framställs genom klippning i filmerna Låt den rätte komma in och Let me in

Kan klippningen i en film påverka hur en karaktär framställs och uppfattas av tittaren? Syftet med den här uppsatsen är att analysera och jämföra två utvalda scener från filmen Låt den rätte komma in och de två motsvarande scenerna i remaken Let me in. Detta för att se huruvida klippningen kan påverka hur karaktärerna upplevs och vilka skillnader det finns när det gäller vilken klippteknik som använts i de båda filmerna. Med hjälp av Jens Eders analysmodell Karaktärsklockan som används vid analys av karaktärer och Roger Crittendens teorier om filmklippning, undersöker uppsatsen hur karaktärerna framställs och upplevs genom användandet av olika klipptekniker. Resultatet visar på att det går att fastställa att klippningen har haft stor påverkan hur karaktärerna i Låt den rätte komma in och Let me in uppfattas av tittaren. Det är även väldigt tydligt att klippningen och valet av olika klipptekniker skiljer sig åt mellan de två scenerna och karaktärerna har således framställts på olika sätt.

DET HÄR ÄR ÄLDREOMSORGEN : Medias skildring av äldreomsorgen i två dagstidningar

Uppsatsens syfte är att studera hur äldreomsorgen skildras i media och hur denna framställning görs. För att besvara syftet gjordes en innehållsanalys med kvantitativ och kvalitativ ansats. För att analysera och förstå resultatet användes tre teoretiska perspektiv: medielogik, dagordningsteorin och socialkonstruktivism. Uppsatsens material inhämtades från två dagstidningar varav den ena utges lokalt och den andra på riksnivå för att ge en bredare uppfattning om medias framställning av äldreomsorgen samt att se om någon skillnad sågs i de olika tidningarna. Urvalet av artiklarna publicerades under två separata månader 2015. Uppsatsens resultat visar tre framstående teman inom äldreomsorgen som ofta förekom i medias framställning och dessa var i huvudsak negativa med fokus på brister. I de två tidningarna var likheterna mellan framställningen mer framträdande än skillnaderna.

Den oemotståndliga svetsen mellan ljud och bild : En kvalitativ studie om interaktion i TV- och datorspel

Denna undersökning syftar till att studera förhållandet mellan ljud, bild och spelare i en TV- och datorspelssituation. Med hjälp av fokusgruppdiskussioner berörs frågor på det audiovisuella området, där deltagarna är aktiva spelare som har tillryggalagt ett mycket stort antal speltimmar som de bygger sina kunskaper på. Här framkommer att ljud och musik fyller viktiga funktioner för spelarens möjlighet att interagera och leva sig in i spelet och att varje spel har en unik ljud- eller musikmiljö som spelarna tycks förhålla sig till på olika sätt beroende på varför man spelar och om man spelar ensam eller tillsammans med andra, det vill säga singelplayer eller multiplayer. Informanternas kunskaper utgör styrkan i denna undersökning men det vore önskvärt att utöka studien med fler fokusgruppdiskussioner samt djupintervjuer med utvalda informanter för att fördjupa materialet. Som förslag på vidare forskning vore det intressant att studera användandet av virtuella headsets där en stereoskopisk 3D bild skapas som spårar huvudets rörelser, för att undersöka om detta kan ha en inverkan på hur vi uppfattar ljudet i ett spel.

Utvecklingsarbete i skolanNågra reflexioner med utgångspunkt från kvalitativautvärderingsstudier i två svenska gymnasieskolor

Vilka förutsättningar krävs för att skolans utvecklingsarbete skall kunna initieras och genomföras på ett framgångsrikt sätt? Vad är det t.ex. för faktorer som underlättar respektive försvårar detta arbete? Syftet med detta paper är därför att:- försöka identifiera några faktorer som kan antas påverka möjligheterna att bedriva skolutveckling samt att i några avseenden diskutera vilken roll dessa spelar

Vinylens två världar : Unga människors relation till vinylen i den digitala eran

Vinylen har lyckats överleva trots att både CD:n och det digitala formatet gett oss nya och lättare sätt att lyssna på musiken. Vinylen tilltalar personer i yngre åldrar som inte växte upp med vinylen som det vardagliga formatet. Det tydligaste resultat som kommit att visa sig i undersökning för denna uppsats är att vinyler fortfarande upplevs tilltalande av intervjupersonerna, även om det digitala formatet fortfarande används dagligen. Intervjupersonerna tilltalas av olika aspekter av vinylen som gör det värt att gå och köpa en skiva, även om vi lever i en tid där vi näst intill har obegränsad tillgång till musik digitalt. Vinylen lockar personer på olika sätt när det kommer till användningen av skivorna och på samma sätt när det kommer till det materiella och det estetiska. Detta är dock inte tillräckligt för att personerna ska ändra sina lyssningsvanor och byta format från det digitala till analogt. För det är fortfarande det digitala formatet som används mest av intervjupersonerna.

Ne videt, ne znat – det direkta objektets kasus vid två negerade ryska verb

This essay examines the case of the direct object in Russian sentences with the negated verbs не видеть and не знать. For each verb, 50 contexts were downloaded from the newspaper corpus of the Russian National Corpus and analysed with respect to the semantic properties of the direct object and the negated verb. The theories and concepts used for the analysis have been outlined in Padutjeva, 2006. The analysis of не видеть suggests that the main difference between the genitive and the ac-cusative case is to be found in the notion of non-existence or absence implicated by the verb’s semantics. In utterances with не видеть as a predicate, this notion is always present and is expressed by the genitive case. The speaker may also choose to ignore it by using the accusa-tive and thus emphasize some other aspect of the described situation. The examined properties of reference, definiteness and denotative status of the direct object seem to play a secondary role for how case is used. Their influence is to delimit the meaning of the objective genitive to either non-existence or absence. No similar conclusions could be drawn from the examination of не знать. The reason for this is that the concept of private sphere, used by Padutjeva to explain the use of objective geni-tive with this verb, could not be properly established during the analysis. Just as the notion of absence is crucial for the understanding of the objective genitive when it occurs with не видеть, the concept private sphere seems to be the key to understand it when it occurs with не знать.