Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd : En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien. Syftet med föreliggande studie är att försöka urskilja om det finns skillnader mellan personalen på offentligt och privat äldreboende gällande den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen krav, kontroll och socialt stöd samt upplevelsen av arbetsrelaterad stress. H1, Det finns en relation mellan upplevelse av krav och upplevd arbetsrelaterad stress. H2: Det finns en relation mellan upplevelse av kontroll och upplevd arbetsrelaterad stress. H3: Det finns en relation mellan upplevelse av socialt stöd och upplevd arbetsrelaterad stress. H4: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av krav mellan offentlig och privat personal. H5: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan offentlig och privat personal. H6: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av socialt stöd mellan offentlig och privat personal. H7: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan offentlig och privat personal. H1-4 kan godtas. H5-7 kan förkastas. Resultaten diskuteras utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell.

Men vad då mångfald? : Mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7

Barn och ungdomar har idag tillgång till en mängd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns också texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlägger mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begränsades till fyra böcker som läses inom parnerområdet. Litteraturen berör historia, medmänsklighet, ätstörningar och främlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlägga mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 och hur väl litteraturen möter värdegrunden i läroplanen. Metoden har bestått av närläsning av skönlitteraturen utifrån läroplanens värdegrund. Genom analysen har det framkommit att skönlitteraturen inte behöver visa en god bild av samhälle och värdegrund, men att läraren behöver diskutera litteraturen för att väcka elevers förmåga till egna ställningstaganden. Detta knyter an till Skolverkets rekommendationer och vad vissa forskare inom området rekommenderar. För att få en förståelse för ämnet har jag tagit del av material från Caroline Liberg, Kerstin Munck, Gunilla Molloy, Bengt Brodow och Kristina Rininsland, Mary Ingemansson, Annika Löthagen och Jessica Staaf. Jag har även tagit del av de diskussionsfrågor som legat till grund för litteratursamtalen inom partnerområdet. Den mångfaldsgestaltning som finns inom litteraturen var inte homogen och utgör också underlag för diskussion. Det framkom även att litteraturen inbjuder till etiska ställningstaganden och diskussion kring värdegrunden.

Ståndortsindex och produktion för björk och gran på samma mark

På 11 lokaler där björk och gran vuxit i bestånd intill varandra på likartad mark uppskattades ståndortsindex (SI) för gran och björk med hjälp av brösthöjdsålder och höjd på övrehöjdsträd. På 22 lokaler (11 verkliga, 11 simulerade) uppskattades SI för gran och björk med hjälp av ståndortsegenskaper. Sambandet mellan SI för gran och för vårtbjörk sammanfattas i en tabell där SI G24 motsvarar B23 och SI G36 motsvarar B26. Marker där vårtbjörken kan konkurrera med granen i produktion bör vara friska lågörttyper med markvattenklass S eller K. Hög höjd över havet och nordliga breddgrader har också mer negativ påverkan på björkens än på granens tillväxt. På breddgrad 60-61 ºN  upp till 100 m över havet uppskattas då SI för björk till B24-26 och för gran till G25-27. På de lägre boniteterna (B23/G24) beräknas volymsproduktionen vara likvärdig för vårtbjörk och gran, medan på de högre boniteterna (B26/G36) beräknas granens medelvolyms-produktion vara upp mot dubbelt så hög som för vårtbjörk. Vårtbjörkens torrsubstansproduktion beräknas däremot överstiga den för gran på de lägre boniteterna och uppgå till ca 80% av granens torrsubstansproduktion på de högre boniteterna.  Materialet i studien är begränsat och försiktighet bör iakttagas vid generaliseringar.