Teaching Mathematics in English to Swedish Speaking Students : The Use of Second Language Teaching Practices in the Teaching of Mathematics in English to Swedish Speaking Students in Lower Secondary School

Over 20,000 Swedish lower high school students are currently learning mathematics in English but little research has been conducted in this area. This study looks into the question of how much second language learner training teachers teaching mathematics in English to Swedish speaking students have acquired and how many of those teachers are using effective teaching practices for second language learners. The study confirms earlier findings that report few teachers receive training in second language learning but indicates that some of the teaching practices shown to be effective with second language learners are being used in some Swedish schools

Samtal och interaktion vid matematisk problemlösning : En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning.

Fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria

I dagens läroplan Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) finns inget som tydligt pekar på att eleverna i årskurs 4-6 ska arbeta med lokalhistoria eller närområdesstudier som ämnet även kan benämnas. Däremot kan undervisning kring det lokala bidra så att elevernas historiemedvetande och identitet stärks. Studiens syfte är att belysa fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria samt hur de har använt lokalhistoria i deras undervisning. Studien är gjord med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien bygger även på teoretiska utgångspunkter samt tidigare litteratur och forskning kring området. Datainsamlingen från de kvalitativa halvstrukturerade intervjuerna har sammanställts i ett resultat. Efter att resultatet har presenteras görs en analys av resultatet. Därefter diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. Den här studien presenterar fem lärares tolkning av begreppet lokalhistoria och hur de har använt lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.

Sjuksköterskors erfarenheter av teamarbete vidtvångsåtgärder inom den psykiatriska heldygnsvården: enkvalitativ studie

Bakgrund: Personalgruppen och dess sammansättning kan ha en inverkan på såvälomfattningen som upplevelsen av att genomföra en tvångsåtgärd. Sjuksköterskan förväntaskunna identifiera och bedöma behovet av akuta insatser. Tidigare forskning visar attsjuksköterskan kan känna sig splittrade i sin yrkesroll samt uppleva ett bristande stöd frånresterande teammedlemmar. Ett välfungerande teamarbete har betydelse i både preventivtsyfte samt vid genomförandet av en tvångsåtgärd.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av teamarbete vid tvångsåtgärder inom denpsykiatriska heldygnsvårdenMetod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskordeltog i studien, alla verksamma inom den psykiatriska heldygnsvården och med erfarenhet avtvångsåtgärder. Författarna utgick från en intervjuguide med fyra öppna frågor. Materialetanalyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Resultatet presenteras utifrån tio underkategorier som sorterades iföljande tre huvudkategorier: teamets egenskaper, sjuksköterskans roll i teamet ochorganisatoriska faktorer. Resultatet visar att teamarbetet på avdelningen är av betydelse vidplanering och genomförande av tvångsåtgärder. För ett fungerande teamarbete krävs blandannat en tydlig ledare, en god kommunikation samt en gemensam uppfattning om syfte ochmål med tvångsåtgärder.Slutsats: När en patient är i behov av en tvångsåtgärd är det viktigt att teamarbetetfungerar för att undvika att patienten utsätts för ett onödigt lidande. Med regelbundenreflektion i en öppen miljö får teamet möjlighet att diskutera eventuella fel och brister sominträffat och på så vis dra lärdom och vidare utvecklas som team.

"Det är så enkelt, bara hands on, sen är de där" : Digitala hjälpmedel och litteracitet på sfi

Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator. I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande. I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.

Vuxna elevers syn på digital läs och skrivinlärning respektive distansstudier i ett andraspråksperspektiv : Den hjälper mig om jag inte känner orden

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Att utveckla läsförståelse - läsförståelsestrategier och metoder i skolan : En kvalitativ intervjustudie om fyra lärares syn på läsförståelseundervisning

Internationella studier, PIRLS 2011 och PISA 2012, visar svenska elevers försämrade kunskapsnivåer i läsförståelse. Skolan styrdokument från 2011, Lgr 11, uttrycker explicit undervisning av läsförståelsestrategier i ämnet svenska i grundskolans alla stadier. Den nedåtgående trenden har medfört att diskussionerna kring utvecklingen av läsförståelseundervisning har ökat. Läsforskare varnar för att lärarna lämnas att ensamma tolka hur de ska undervisa i lässtrategier som påverkar läsförståelsen. Våren 2014 lanserades läromedlet En läsande klass som är en privat satsning med ett långsiktigt mål att öka elevers läsförståelse och syftet att lyfta vikten av läsförståelse. Omfattande svensk forskning saknas dock på området. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur undervisande lärare på låg- och mellanstadiet ser på sin läsförståelseundervisning och användandet av metoder och strategier för elever med god läsförståelse men även för elever som upplever hinder i sin läsförståelse. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer som hade halvstrukturerad form. Fyra lärare, som alla undervisar i svenska och arbetar med läsförståelse i sin undervisning, intervjuades. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med läsförståelsestrategier på olika nivåer och att de använder materialet En läsande klass i olika utsträckning i sin undervisning. I resultatet kan man även utläsa att det finns ett behov hos lärare att få direktiv hur explicit läsförståelseundervisning ska bedrivas i skolan för att säkerställa kvalitet i sitt arbete med läsförståelse.

Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.

Musikalisk gestaltning av en ”image” : - En fallstudie i design av narrativ mediemusik -

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion och bygger på ett case där en varumärkesmelodi/ musiklogotype till ett musikgymnasium ska designas. Syftet med studien är att utforska hur en image kan gestaltas musikaliskt och däri bättre förstå hur forskning genom design och användarmedverkan - påverkar och bidrar till processen inom design av narrativ mediemusik. Studien har ämnat svara på den övergripande frågeställningen: Hur kan komposition av narrativ musik beskrivas och genomföras som en designprocess? Forskningsfrågan innefattar även subfrågorna: Hur bidrar användarmedverkan till arbetsprocess vid design av narrativ mediemusik? Hur bidrar gruppsammansättning, själva processen och processverktygen till ett musikaliskt relevant resultat? Med formuleringen "ett musikaliskt relevant resultat" avses i studiens kontext en musikalisk prototyp/slutprodukt som har potential att kunna uttrycka känslor och värderingar som kan överensstämma med varumärkets (skolans) image och formulerade värderubriker. Kärnan i arbetet ligger inom fälten forskning genom design och användarmedverkan, där deltagarna under arbetsprocessens gång kontinuerligt och i flera processteg bidragit genom diskussioner, reaktioner, resonemang och konkreta förslag. Studien visar att designarbete inom narrativ mediamusik tillsammans med representanter för användarna/ målgruppen kan generera fler idéer om aspekter specifika för arbete med design av narrativ mediemusik samt bidra till större förståelse för aktuella kontexter (målgrupps-relaterade och process-relaterade kontexter såväl som musikaliska och genre-relaterade kontexter), än om designern arbetar ensam. Av vikt är att under designprocessen ta fram flera versioner av prototyperna, att göra olika instrumenteringar och interpretationer av det musikaliska materialet, där ett av målen med prototyperna är att designer stegvis lär sig vad som fungerar - vad som skapar en klingande mening i den aktuella målrelaterade kontexten - och ett sätt att kommunicera den här kunskapen är att designa och pröva flera olika prototyper i klingade form.

Learning study i gymnasial yrkesutbildning : en fallstudie från ett hantverksprogram

Internationella tester av elevers kunskapsresultat har bidragit till att kraftigt öka intresset för hur elevers studieprestationer kan förbättras. En samstämmig forskning placerar lärares undervisning högt upp på listan av faktorer som är betydelsefulla för att förbättra elevers lärande. En metod som visat sig användbar för att utveckla lärares undervisningsförmåga är learning study som framför allt använts av lärare som undervisar elever i lägre åldrar. Vi visar i den här artikeln, med stöd av en fallstudie, att det även är möjligt att framgångsrikt använda learning study-metoden för att utveckla lärare i gymnasieskolans yrkesutbildning och deras förmåga att undervisa där ämnesinnehållet ofta avser tyst yrkeskunskap och icke-kognitiva förmågor.

Redaktören har ordet

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Non-take up i det svenska välfärdssystemet : Om betydelsen av social position för kvinnors beslut kring mammografiscreening

Non-take up in the Swedish welfare system: On the impact of social position on women’s decision-making regarding mammography screening Central to a well-functioning and effective welfare system is that benefits reach the people to whom they are intended. By focusing on an example of so called non-take up – namely women’s decision not to attend mammography screening – this article discusses decision making in relation to living conditions, i.e. social position, and to the public health intentions of the welfare state. The main theoretical basis for the analysis is Rogers’ humanistic/existential theory. Qualitative semi-structured interviews were made with 18 women who had abstained from mammography screening. Their decision was described, analyzed and problematized focused on whether their living conditions, leading to a strong or weak social position, is of relevance to their decision to refrain from this health promoting examination. The women’s own experiences clearly showed how their social position was of great importance for how they explained their decision to abstain. Furthermore, social position affects how women handle different impact from living conditions, society’s expectations and personal experiences of mammography screening. This study makes visible the gap between public health intentions of the society and individual conditions.  

När kallet ställs på sin spets : Pensionering ur ett existenssociologiskt perspektiv

When the calling is brought to a head: Retirement from an existential sociology perspective In this article we analyze how the meaning and value of work can emerge, be defined and redefined in relation to the coming of retirement, by focusing individuals with dedicated work approaches interpreted as a calling. By relying on an existential sociology framework we analyze the retirement process as an existential imperative, e.g. life phases or processes where questions on meaning and life quality become prominent. For the interviewees, the day of retirement becomes a sort of a road sign that – depending on the distance of time to the point of retirement – has intensified existential questions and the meaning of work. The article explores the defining dimensions of a calling as found in the interviewees dedicated work approaches. We address the types of problems and opportunities that arise when the interviewees are soon to retire and their associated strategies: listening to a calling on ”standby”; learning not to listen to one’s calling, listening to a calling from a private sphere and project the calling’s commitment to other activities.

Normalisering av ungdomar i problem genom styrning av föräldrar : Från strukturella orsaksförklaringar till familjecentrerade lösningar

Normalizing problematized youth by governing their parents: From structural explanations to family-centred solutions The current article explores the ways that organizational representatives outline the causes of and propose solutions to the problematic behaviour of youth living in, what is described as, an immigrant neighbourhood in a Swedish city. The empirical material, consisting of interviews with representatives from various organizations (such as the police, schools, social services and NGOs) as well as field observations, has been analyzed using the theory of governmentality. The causes of problematic youth behaviour are related to disadvantaged immigrant urban space, unemployment, unstable home situations and family relations, and parents’ deviant norms, knowledge and culture. In the discourses about causes and solutions, a recurring frame of reference is the issue of immigration in general and parent’s migrant background in particular. In spite of the complexity of the proposed causes, the pronounced solutions are directed towards the fostering of immigrant parents, the establishment of zones of communication and early prevention. Hence, the prevailing solutions are permeated by discourses of activation of parents.

Anförande: Academic work : A tale of essential tension between research and teaching

Sociologisk Forsknings digitala arkiv