Pedagoger i det sociala uppdragets gr��nstrakter : Att hantera familjer��ttsliga processer, hot och v��ld

Pedagogues in the borderland of their social task: dealing with family law proceedings, threats and violence Drawing upon an explorative study of family law proceedings from a school perspective, the aim of this paper is to examine the school staff���s strategies for solving or coping with problematic situations in this context. Gendered conflicts between adults and violence are extreme cases for pedagogues in school and preschool. How do the staff cope with their own and the children���s vulnerability? Based upon interviews with 22 informants, the staff���s strategies are outlined and discussed in relation to organizational and professional circumstances and intersecting social relations of power. An analytical construction of six types of proactive and reactive strategies, ranging from distance keeping to normalization of own exposure, is utilized in the analysis. Findings suggest that the staff���s strategies to handle challenging events in this context vary with the parent���s gender, class position and ethnicity. Further, it is argued that creating a sense of safety and promoting learning among the children may be obstructed by lack of support from the school���s organization, demands on staff to perform customer oriented attitudes towards parents and lack of clarity concerning the limits of the social task. Conflicts between the organization and profession on the one hand and the educational and the social task on the other hand, are thus illuminated. In conclusion, a further aim of this article is to contribute to broader discussions on men���s violence against women and children ��� in families as well as in workplaces and in the intersection between these two areas.��

De sociala konstruktionerna av h��g ��lder och funktionsf��rm��ga : exemplet intellektuellt funktionshinder

The social constructions of old age and ability ��� the example of intellectual disability The aim of this article is to analyse and discuss constructions of old age as they are reflected in disability research with the focus on ageing and what it means to be elderly. The results of this study show three tendencies. First, the consequences of the impairment tend to be at forefront in studies of experiences of ageing among persons with intellectual disabilities. This obscures the fact that people with intellectual disabilities partake in a common idealisation of youthfulness that often contains ambivalence towards old age. Second, the concept of old age in disability research embraces significantly wider chronological age groups than those considered in ageing studies. Third, both disability and ageing research tend to use a late modern perspective of individualization as a way to illustrate new options and strategies, including resistance against stigmatisation. This article illustrates that social constructions of disability and old age are tightly interwoven, and constitute negations of normatively defined ideals of normality in a society where ability are highly regarded.

Lek och empowerment : de alternativa rummens roll i sociala r��relser

Play and empowerment: the role of alternative spaces in social movements The article examines the role played by alternative space in social movements and argues that it plays a crucial role in counter-acting feelings of powerlessness and facilitating the empowerment of subaltern groups. Alternative space is defined ��� using Benjamin���s notions ofshock, nature and history ��� as constituted by forms of interaction in which society is made to appear as history. To facilitate empowerment, alternative space must, firstly, provide a place for subaltern groups in which they are no longer subordinated; secondly, instill hope that social change is possible and encourage such change; and, thirdly, expand or consolidate alternative space itself. These tasks can easily enter into conflict with each other, since they sometimes appear to require alternative space to adopt more ���abstract��� forms of interaction in which aspects of the social situation are bracketed and sometimes more ���concrete���ones in which such aspects are again given attention. In order to study how movements may relate to this difficulty, the article looks at three contemporary Japanese social movements with NAM, New Start / New Start Kansai and the General Freeter Union as central organizations. Only the third successfully combines the three tasks, in large measure through its skillful use of the play-element.

Sociala normer, sociala identiteter och socialt avst��nd

<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>

Sociologin, hybriderna och den sociala verkligheten : exemplet k��rnavfall

Sociology, hybrids and social reality: the case of nuclear waste The continuing technological transformation of nature means that sociology���s traditional vision of a sharp divide between nature and society is becoming ever harder to defend. Starting from Bruno Latour���s critique of modernity, and Nikolas Rose���s explorations of political power beyond the state, this article presents a framework for analysing the expanding wealth of hybrids of nature and society surrounding us today, and the problems of government they pose. These hybrids confront us with the need to rethink sociology���s conception of ���the social���. With Latour���s help, the interplay of nature and society can be understood as subject to technical mediation, opening the way for studies of the varying arrangements through which different configurations of nature and society are produced. Rather than alternative social constructions of nature, what sociologists should be at pains to analyse and question are different programmes and strategies for bringing together natural and social forces in durable combinations. In the article, the geological disposal of nuclear waste serves as a useful example for exploring the fruitfulness of the analytical framework put forward. This complex undertaking constitutes just one component in a larger field of technoscientific endeavour that has irrevocably transformed nature while simultaneously re-making society. Addressing this case, we seek to reveal the promise of a sociology that does not bound ���the social��� in advance, but rather makes the co-production of technology and society one of its most important objects of study.

Emergens i Meads sociologi : Process, interaktion och det sociala livets villkor

Emergence in the sociology of Mead: Process, interaction and the conditions ofsocial life. Within sociology, and especially in the symbolic interaction genre thereof, emergence have been used in order to analyze the process between different dichotomies such as structure and agency, individual and collective, improvisation and the pre-determined as well as the relationship between a now, a past and a present. The aim of this article is to, based on mentioned dichotomies, discuss the possibilities and the limitations of emergence. In terms of possibilities emergence can be used as an analytical and theoretical tool for analyzing the process between different social phenomena. In terms of limitations, emergence could (and have been) criticized for not acknowledging the pre-conditioned aspects of social life. Hence, this article is concluded in a discussion on how to integrate pre-conditioned aspects of social life, such as power, dominance and subordination in the analysis of the emergent and dynamic social life.

Neuropsykiatriska funktionshindermaktprocesser, sociala konstruktioner, medikalisering, st��mpling : representanter ur diagnosticeringsprocessens inst��llning och attityd

De neuropsykiatriska funktionshindren ��kar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, v��cktes mitt intresse f��r diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien unders��ka vilken inst��llning tv�� representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville f�� en bred bild, som beskriver mina informanters inst��llning ur s�� m��nga aspekter som m��jligt och anv��nde mig d��rf��r ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger p�� de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt st��mpling. De teoretiker jag anv��nder mig av ��r Foucault, Gillberg, K��rfve, Brante, Bourdieu, Johannisson, Conrad, Lemert, Scheff och Goldberg.Jag anv��nder mig av kvalitativ metod d��r tv�� nyckelinformanter intervjuades, en psykolog och en specialpedagog. Dessa personer kan inte representera sina yrkesprofessioner och min avsikt var inte att generalisera. Studien som jag gjort ��r relaterade till just mina informanter.Informanterna ��r till stor del medvetna om medikaliseringen, de ser b��de f��r- och nackdelar med diagnosticeringsprocessen och de ser ocks�� riskerna i diagnosticeringen som st��mmer v��l ��verens med mina teorier.

Social kompetens i f��rskolan : en j��mf��relse av hur f��rskoll��rare och barnsk��tare ser p�� f��rskolebarns sociala kompetenser

Syftet med v��r unders��kning var att utforska, beskriva och j��mf��ra hur f��rskoll��rare och barnsk��tare i f��rskolan upplever att de i aktiviteter m��jligg��r f��r barnen att utveckla social kompetens. Vi har anv��nt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enk��ter och intervjuer. Unders��kningsresultatet visade att b��da grupperna ser social kompetens likv��rdigt men n��r det g��ller att utveckla social kompetens och hur milj��n p��verkar s�� skiljer det sig mellan svaren. Milj��n f��r f��rskoll��rare betyder att rumsligheten ��r p��verkande och barnsk��tarna ser sin egen roll i milj��n som starkast. N��r vi talar om barns dispositioner s�� anger f��rskoll��rare det som att barnen kan samspela med andra, b��de med barn i olika ��ldrar men ocks�� med vuxna, barn kan agera p�� olika vis beroende p�� var de befinner sig. Barnsk��tarna i unders��kningsgruppen po��ngterar leken, d��r de menar att f��rskolebarnens dispositioner m��rks. N��r det g��ller barns interaktivitet kan vi l��sa ut att f��rskoll��rare och barnsk��tare har lite olika uppfattning om faktorer som p��verkar och som har betydelse. F��rskoll��rare menar att en trygg hemmilj�� ��r en grundsten och att m��nga olika kontakter ��r n��dv��ndiga f��r barnet. Barnsk��tare pratar om det viktiga arbetet med spr��ket och att ocks�� l��ta sm�� barn bli h��rda.

Digitala l��rresurser : Implementering i den dagliga pedagogiska verksamheten i f��rskola och f��rskoleklass

Syftet med v��r studie ��r att f�� f��rst��else f��r hur pedagoger arbetar i f��rskola och i f��rskoleklass med digitala l��rresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att f�� f��rst��else f��r rektorers och f��rskolechefers syn p�� anv��ndandet av digitala l��rresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen anv��ndes f��r den empiriska studien att n�� syftet och f�� svar p�� fr��gest��llningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i v��r studie har analyserats utifr��n fr��gor som st��lldes under intervjun kopplat till v��ra fr��gest��llningar samt till den sociokulturella teorin som ��r v��rt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala l��rresurserna som anv��nds fr��mjar barnens utveckling. Flera n��mner att det ��r mer en metod f��r att i sitt arbete visa p�� barnens utveckling, att det ��r en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns n��gon speciell pedagogik. Andra pedagoger s��ger att de skulle beh��va en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna anv��ndas mera. Det framkommer fr��n rektorer och f��rskolechefer att de inte k��nner till n��gon speciell pedagogik, utan de ser de digitala verktygen som ett komplement till andra l��romedel. Rektorer och f��rskolechefer menar ocks�� att de tittar p�� vad, hur och varf��r samt att digitala l��rresurser ska finnas som alternativa redskap och som hj��lp f��r b��sta m��jliga l��rande med tanke p�� barns olika l��rstilar. Det verktyg som alla informanterna menar ��r det mest anv��nda digitala verktyget ��r digitalkameran. N��gra av de f��rdelar som n��mndes med anv��ndandet av digitala l��rresurser var att det ��r ett bra hj��lpmedel och att det blir v��ldigt anv��ndbart samt ��ppnar upp f��r nya m��jligheter, det ��kar barnens nyfikenhet och d��rtill ��ven deras medvetenhet.N��gra av nackdelarna som n��mns ��r att de digitala l��rresurserna inte f��r anv��ndas p�� fel s��tt, informanterna menar att det m��ste finnas ett medvetet syfte bakom anv��ndandet. M��nga av pedagogerna anser sig beh��va mer kompetens och f�� mer kompetensutveckling inom omr��det digitala l��rresurser. De intervjuade rektorerna och f��rskolecheferna anser ��ven de att kompetensen kan utvecklas mycket mer och att kunskapen fattas f��r att anv��nda de olika digitala verktygen. En annan nackdel som framkom var bristen p�� digitala verktyg i verksamheterna f��r att kunna arbeta med digitala l��rresurser, flera av informanterna n��mner ��ven avsaknaden av tiden som en nackdel.

Energieffektivisering av allm��nnyttan Jakobsg��rdarna : Sociala, politiska, tekniska m��jligheter och problem

Denna rapport Energieffektivisering av allm��nnyttan Jakobsg��rdarna behandlar bostadsbolaget Tunabyggens (Borl��nge kommun) projekt Jakobsg��rdarna, under perioden 2009 till och med juni 2012. Det finns skillnader i tekniskt-ekonomiskt m��jliga energieffektiviserings��tg��rder och vad som faktiskt ��tg��rdas. Denna skillnad har ben��mnts "energieffektiviseringsgapet". I denna rapport beskrivs och studeras vilka sociala, kulturella, politiska och tekniska faktorer som har en tendens att vidga, respektive reducera, "energieffektiviseringsgapet". Det ��r en implementeringsstudie, d��r utg��ngspunkten ��r en interaktion mellan fastst��llande av m��l och ��tg��rder f��r att uppn�� dem. Studien lyfter upp tv�� fokusomr��den. Fokusomr��det styrmedel koncentreras till studier av hur de energipolitiska m��l som formulerats nationellt och lokalt kan kopplas till projektet Jakobsg��rdarna samt val av specifika styrmedel. Fokusomr��det kommunikation inkluderar studier av hur f��r��ndringsplanerna formuleras och kommuniceras till boendegrupperingar och intresseorganisationer. Valda metoder ��r intervjuer, observationer av projektm��ten, studier av offentliga handlingar, hemsidor och dokument fr��n EU, regering, riksdag, och Borl��nge kommun. En sonderande teknisk pilotinventering av Jakobsg��rdarna har utf��rts, liksom en bearbetning och analys av energistatistik. Det som ��r viktigt f��r projektet fortskridande och d��rmed uppn�� formulerade energieffektiviseringsm��l ��r ekonomiska resurser f��r kostsamma renoveringar, kunskap om befintligt energisystem och m��jliga energieffektiviserings��tg��rder, samt m��jlighet att implementera ny energieffektiv teknik. Studien visar ��ven att energieffektiviseringsarbetet ��r mer beroende av governancestyrning (ex SABO-initiativet) ��n hierarkisk styrning (ex energi- och klimatstrategin). Bostadsbolaget har ett ansvar att ombes��rja bost��der f��r v��lbest��llda liksom mindre v��lbest��llda kommuninv��nare. Man kan h��r ana en konflikt mellan energieffektiviseringsm��len, och kommunens aktuella bostadsbrist liksom lagen om kommunernas bostadsf��rs��rjningsansvar. Ambitionen att involvera de boende i energieffektiviseringsarbetet f��rv��ntas leda till att de boende blir medveten om sin energianv��ndning, och att det i sin tur leder till minskad energianv��ndning. De projektansvariga f��rst��r att de m��ste kommunicera olika fr��gor med de boende, men de boende ��r m��ttligt intresserade av energifr��gor som tenderar att bli av v��ldigt teknisk karakt��r. �� �� �� �� ��

Framv��xten av sociala r��relsers globala politik

The emergence of social movements��� global politics Globalization not only transforms capital, media and technology, but also creates conditions for global politics, beyond ���international politics���. New transnational public arenas emerge, where a broad range of actors articulate demands and interests. A globalized political infrastructure arise from the combination of the (1) internal transnational mobilization within two opposing global networks: movements��� World Social Forum and political economy elites��� World Economic Forum; and a global connection with (2) regular dramatic street protests during multilateral regime summits; and (3) a permanent and virtual network of information communication technology that enables new forms of action, organization and mobilization. Together these arenas make participatory and global politics possible for social movements. Regime confrontations are formed by the new global media of ICT in a way that transforms the struggle into a political drama, where activists��� diversity of tactics ��� The Majority Drama, The Carnival, and The David-Goliath Drama ��� creates both competition and collaboration. These arenas are only emerging and this new form of global political structure creates both possibilities and problems. Still, a unique potential to democratize politics is created.

R��tten till min egen identitet? : En etisk studie om barns sociala status, r��ttigheter och m��jlighetertill identitetsskapande i v��r samtid

Syftet med studien ��r att i utvalt material, FN:s deklaration om de m��nskliga r��ttigheterna, FN:s barnkonvention samt Parliament of the World��s Religions dokument om global etik (DTGE), lokalisera en formulerad v��rdegrund r��rande individens m��jlighet till identitetsut-veckling, avsedd att till��mpas globalt i v��r samtid. Jag har som ambition att f��rs��ka r��ta ut en del fr��getecken r��rande vilka r��ttigheter och m��jligheter individen har enligt dokumenten till sin egen identitetsformering. Dessutom unders��ker jag om materialets v��rdegrund kan kopp-las till problematiken om hur individens r��tt till identitetsformering p��verkar dennes formule-rade r��tt till religionsfrihet och religioner. Studien ��r en litteraturstudie och metoden jag anv��nt ��r en kombination av inneh��llsanalys och id��analys som bearbetar material i form av litteratur och dokument r��rande identitetsut-veckling. Materialet analyseras med hj��lp av teoretiska redskap h��mtade fr��n tre f��rfattares olika syns��tt p�� identitetsformering samt kringliggande problematik i ��mnet. D�� min studie ��ven ��r av komparativ art har jag selekterat analysverktygen liksom prim��rk��l-lorna, efter tanken att med olika teoretikers perspektiv bem��ta och besvara mina breda fr��ge-st��llningar. Resultaten av analysen visar att alla m��nniskor inte har getts m��jligheten till egen identitetsformering. Vilka av materialets v��rderingar ang��ende individuell r��tt till identitets-formering som kan kopplas till religionsfrihet eller religioner, var betydligt sv��rare att utr��na, d�� dokumenten ��r mycket f��rsiktiga i sin formulering r��rande olika religioners inverkan p�� individens identitetsformeringsm��jligheter.

��ldre och ensamhet : En kartl��ggning av sociala insatser f��r ��ldre personer i Dalarnas kommuner

Det finns begr��nsat med forskning kring hur bist��ndshandl��ggare inom ��ldreomsorgen arbetar med ensamhet hos ��ldre personer. Med anledning av detta ��r studiens huvudsakliga syfte att unders��ka hur bist��ndshandl��ggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till f��ljd av ensamhet hos ��ldre personer samt att ta reda p�� vilka kommunala sociala insatser som erbjuds f��r dessa individer och p�� vilka grunder. Studien ��r genomf��rd utifr��n en kvantitativ ansats, d��r vi har anv��nt oss av en enk��t, som inneh��ller fr��gor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen f��r analysen av det empiriska materialet utg��rs av Lipskys teori om gr��srotsbyr��krati. Studiens resultat visar att det finns behov av att b��de ut��ka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser f��r ��ldre personer samt att utveckla rutiner f��r hur man ska arbeta med ensamhet hos ��ldre personer. Studien p��visar ett behov av mer forskning, b��de internationell och nationell, kring hur bist��ndshandl��ggare arbetar med att identifiera ensamhet hos ��ldre personer.

Men barnen d��? : Ekonomiskt bist��nd och det sociala arvet mellan f��r��ldrar och barn

I denna kvalitativa studie har vi valt att unders��ka hur man p�� enheten f��r ekonomiskt bist��nd arbetar f��rebyggande f��r att motverka att det l��ngvariga bist��ndstagandet g��r i socialt arv mellan f��r��ldrar och barn. F��r att ta reda p�� detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom omr��det. Det insamlade materialet har analyserats utifr��n den sociala inl��rningsteorin som ett f��rs��k till att f��rst�� hur det sociala arvet kan f��ras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin anv��nds ��ven barnperspektivet i analysen d�� barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekr��ftar att l��ngvarigt ekonomiskt bist��ndstagande kan komma att g�� i socialt arv mellan f��r��ldrar och barn. Studien visar ��ven p�� vilket s��tt f��rebyggande arbete f��r dessa familjer sker p�� enheten f��r ekonomiskt bist��nd.

Den Sociala Musikscenen : Intervjuunders��kning med musiker och ljudtekniker om deras arbeten med scenframtr��danden

Genom en intervjuunders��kning med n��gra verksamma ljudtekniker och musiker ��r syftet med unders��kningen att redog��ra f��r viktiga f��ruts��ttningar f��r musikers och ljudteknikers sociala samspel vid scenframtr��danden. Problemomr��det best��r av tidigare forskning om musikers och ljudteknikers samspel och arbetsdelning vid inspelningar i studiomilj��. Unders��kningens fr��gest��llning ��r: Vilka f��ruts��ttningar f��r ett socialt samspel anser internationellt aktiva musiker och ljudtekniker vara viktigast under scenframtr��danden? Analysen har gjorts med teori om konventioner f��r konstn��rers och hantverkares samspel fr��n Howard Becker (1982) samt hur sociala relationsband st��rks i personliga n��tverk fr��n Granovetter (1973). Resultatet visar att en bakgrund som musiker var viktigt f��r ljudteknikerna, medh��rning och publikrespons var viktigt f��r musikerna, samspel kommuniceras med gester och ljudtekniker har idag ut��kade ansvarsomr��den ��n tidigare. Arbetets f��ruts��ttningar i och utanf��r Sverige var liknande n��r det g��llde teknik men skiljer sig p�� annat s��tt. Det sociala samspelet var n��dv��ndigt f��r ljudteknikernas personliga n��tverk. Unders��kningens resultat bidrar till kunskapsomr��det som ��r relevant f��r blivande eller professionella ljudtekniker och musiker f��r att bidra till vidare unders��kningar.