DROGMISSBRUKAREN I VÅRDEN : -bemötande och omvårdnad

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal bemöter och vårdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av både narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vården. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrån relevans till syfte och frågeställningar. Sammanlagt har 20 stycken artiklar mellan åren 2002-2007 har använts. Resultatet visade ett negativt fördomsfullt bemötande mot missbrukare och att dessa fick en sämre omvårdnad.Det fanns även en stor brist på kunskap om missbruksproblem inom sjukvården och att frågor om alkoholkonsumtion inte alltid ställs till patienter. Hur sjukvårdspersonalens bemötande är spelar en mycket stor roll för att få missbrukarens förtroende och ökar sannolikheten för att patienten tar emot råd och stöd . Enskilda samtal med patienten om missbruksproblemet är en åtgärd som främjar en livsstilförändring.

När Viljan inte finns att Leva : Suicidbenägenhet ur ett sjuksköterske- och patient perspektivEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade gentemot suicidala patienter, vilka upplevelser patienter hade efter ett suicidförsök och hur de upplevde omvårdnaden de fick. I syftet ingick även att undersöka vilka kunskaper som en sjuksköterska behöver ha i mötet med suicidala personer. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy där sökorden attitudes, care, caring, nursing, nurse, suicide användes i olika kombinationer. Artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte publicerade före 1997 och svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var god granskades de med hjälp av en granskningsmall. Sammanlagt ligger tretton artiklar till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta hade en negativ attityd i arbetet med suicidpatienter, och sjuksköterskor på akuta avdelningar tenderade att vara mera negativa än de på psykiatriska avdelningar. Suicidpatientens personlighet hade betydelse för vilken attityd sjuksköterskan hade. Utbildning visade sig medföra en mera positiv inställning. Resultatet visade också att suicidpatienter ofta kände skam och känslor av misslyckande efter suicidförsök. Attityden sjuksköterskan visade påverkade patientens väg tillbaka. Det var viktigt för dem att bli sedd, lyssnad på och inte bli fördömd. Litteraturstudien visade att sjuksköterskor behöver kunskap och utbildning för att kunna möta denna patientgrupp för att ge bästa tänkbara omvårdnad i behandlingsarbetet.

Cytostatikabehandling vid cancersjukdom : Upplevelse av livskvalitet samt omvårdnadsåtgärder

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades. Försämrad livskvalitet var alltid associerad till biverkningar av cytostatikabehandlingen. De vanligaste biverkningarna som inverkade på livskvaliteten var illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust samt neutropeni. Biverkningarna påverkade patienternas livskvalitet negativt då de försämrade deras välmående samt förändrade deras situation i vardagslivet. Information och undervisning var viktiga omvårdnadsåtgärder för att förbereda patienterna inför behandlingen och för att underlätta deras situation under behandlingstiden. Även att få stöd från sjuksköterskan ansågs vara viktigt under behandlingstiden.

Faktorer av betydelse för implementering av evidensbaserad omvårdnad

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning. 3) Kunskaper och yrkesskicklighet ökade i en gynnsam lärandemiljö. 4) Stödjande organisationer innebar att det fanns personer med uttalad kompetens och funktion, exempel: bibliotekarie, mentor, underlättare eller kommittéer som gav stöd till sjuksköterskan vid användandet av evidensbaserad omvårdnad. 5) Hinder identifierades som tidsbrist, bristande kunskap eller intresse för evidensbaserad omvårdnad. Ett hälso- och sjukvårdssystem som satte press på de anställda, underminerade möjligheterna att lära och göra förändringar. Slutsats: Studien visade att olika faktorer ofta samspelade med varandra i ett komplext system, där ingen faktor ensamt kan klara implementeringen av evidens.

Omvårdnad på akutmottagning

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Det som hindrade omvårdnad var tidsbrist, att läkaren tog tid på sig för beslut, prioritering av medicinska och praktiska göromål, brist på specifik kunskap gällande geriatrik och demenssjukdomar samt svåra situationer och dödsfall alldeles innan sjuksköterskan skulle gå in till nästa patient.

Nutritionens betydelse för patienter med KOL - Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom : Metoder för sjuksköterskans bedömning av nutritionsstatus

Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Bedömningen av patientens nutritionsstatus är en väsentlig del av sjuksköterskans omvårdnad av KOL patienter då det påverkar prognosen. Patienternas försämrade nutritionsstatus ökar risken för exacerbationer och därmed också risken för dödlighet.Sjuksköterskan kan använda sig av enkla mätmetoder för att upptäcka malnutrition, till exempel BMI (Body Mass Index) och MNA (Mini Nutritional Assessment). Ett steg i att förebygga malnutrition är regelbundna viktkontroller och att varje patient har en individuell åtgärdsplan då patientens behov alltid ska komma i första hand. Det är också viktigt att se till psykosociala aspekter runt måltiderna för dessa patienter. En noggrann planering krävs runt deras måltider som patienten kan behöva hjälp med då sjukdomen utgör ett hinder.För en ökad livskvalitet är det angeläget med information om nutritionens betydelse både till patienten och hans anhöriga.

Familjens upplevelser vid palliativ vård av ett barn i familjen. : Sjuksköterskans betydelse i mötet med familjen.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vård. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansåg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vården. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden användes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallar. Inklusionskriterierna för studien var att endast använda vetenskapliga artiklar i fulltext skrivna på engelska eller ett nordiskt språk samt vara av medel eller hög kvalitet. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1998-2008 samt bestå av primärkällor. Resultatet som framkom ur studien visade att familjen uppskattade då en relation kunde byggas upp mellan sjuksköterska och familj. Både det yngre och det äldre barnet uppskattade relationen med sjuksköterskan då det fick dem att känna sig speciella. En fördel var om det sjuka barnet hade en och samma vårdgivare under sjukdomstiden eftersom detta lättare bidrog till goda relationer samt att det skapade en trygghet för familjen och barnet. Möjligheter att aktivt delta i det sjuka barnets vård önskade många föräldrar då de ansåg att detta skapade trygghet och en känsla av kontroll. En central del i vården var kontinuitet och tillgänglighet samt kommunikation och information.

Depression Hos Tonåringar : Möjligheter för tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.

Patientens omvårdnadsbehov under rehabilitering efter en hjärtinfarkt : En systematisk litteraturstudie

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani. Resultatet visade att omvårdnadsbehoven psykiskt stöd vid oro och depression, kontinuerlig kontakt med vården, individanpassad rehabilitering, information om riskreducerande åtgärder, stöd i allmänhet samt motivation för rehabilitering var de omsorgsanspråk, som studien fann evidens för. Av dessa omvårdnadsbehov hade kontinuerlig kontakt med vården och individanpassad rehabilitering ej uppmärksammats i större grad i tidigare forskning. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems humanistiska behovsteori där omvårdnadsbehoven ställdes i relation till patientens faktiska egenvårdsförmåga. Med hjälp av föreliggande studies resultat i kombination med Dorothea Orems omvårdnadsteori så kan sjuksköterskan skapa en förbättrad rehabiliteringsplan.

Unga kvinnors upplevelse av beslutsprocessen vid abort

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens. Känslor vid oönskad graviditet skiljde sig inte mycket mellan olika kvinnor. Även kvinnor som var säkra i sitt beslut upplevde ambivalens. Abort som en lösning på oönskad graviditet hade sitt pris hur beslutsam kvinnan var. Ett abortbeslut var för många kvinnor en smärtsam nödvändighet och många kvinnor upplevde ångest vid abortbeslutet. Känslor och erfarenhet som kvinnor upplevde i beslutsprocessen och vid abort påverkde kvinnornas känsloliv resten av deras liv. Kvinnors konsultationsmönster, angående sin oönskade graviditet, är annorluna än vid andra stora händelser i livet. Kvinnor sökte ofta stöd i sitt beslutsfattande. Det var viktigt att sjuksköterskan, i mötet med den abortsökande kvinna, förhåller sig neutral i tal samt använda öppna frågor. Slutsats: Under förespegling att kvinnan har ett fritt val gör hon sitt val av abort. Detta val innehåller allehanda komplexa känslor och paradoxer. Det är viktigt med medvetenhet om detta, bland sjuksköterskor, för att ge adekvat och neutral omvårdnad.

Effektiva undervisningsformer och sjuksköterskans funktion för att främja egenvården för patienter med diabetes : - En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används. Resultatet visar även att sjuk¬sköterskans funktion är att behandla varje patient som en unik individ. Sjuksköterskan kan med hjälp av bekräftelse skapa en förtroendefull relation till patienten. Socialt stöd behövs för att patienten ska kunna fatta beslut och göra val angående sin diabetes. Kontinuitet är en annan viktig faktor för att patienten ska känna sig trygg och säker i sjukdomsprocessen. Patienterna utformar även olika mål med hjälp av diabetesutbildningen. För att detta ska vara tillfredställande behöver sjuksköterskan ha en öppen dialog med patienten som bygger på respekt och närvaro. Engagemang och flexibilitet är också viktigt i bemötandet för att egenvården ska kunna bedrivas hos patienterna med diabetes.

SMÄRTA HOS BARN Sjuksköterskans omvårdnadsåtgårder och föräldrars delaktighet : - en systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för att minska smärta, samt att undersöka vad föräldrarna kan bidra med för att underlätta smärtan hos sitt barn.Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, där 15 artiklar granskades. Det finns många olika omvårdnadsåtgärder för att lindra smärtan hos ett barn, detta kan göras med hjälp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan även hjälpa genom att stötta föräldrarna. Föräldrarna kan hjälpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lägesändringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sätt för sjuksköterskan att underlätta barns smärta, som inte kräver barnspecialistutbildning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan t.ex. tala med barnet om något positivt i barnets liv och genom detta avleda barnet från smärtan. Uppsatsförfattarna tror att genom att stödja föräldrarna ges de modet att utföra åtgärder som kan lindra smärtan hos barnen.

Sjuksköterskors och patienters upplevelser av tvärkulturell omvårdnad : - En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan. De vanligaste kommunikationsstrategierna som användes var tolk eller anhöriga som översatte. Både sjuksköterskor och patienter upplevde tolk som ett bra hjälpmedel när verbal kommunikation inte var möjlig på grund av att olika språk talades. Att vårda patienter med annat etniskt ursprung upplevdes av sjuksköterskor som svårt och krävande. Sjuksköterskor upplevde att de saknade utbildning för att möta en mångkulturell patientgrupp och även patienter önskade att sjuksköterskorna skulle vara bättre utbildade då de trodde att det skulle skapa en större förståelse för andra.

Omvårdnad vid hysterektomi : En strukturerad litteraturstudie

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Huvudresultatet påvisade behov inom fyra områden: a) information för beslutstagande till hysterektomi, b) information om hysterektomins påverkan på sexuallivet, c) specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom, samt d) extra stöd vid ångest. Resultaten diskuterades utgående från Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning för att hjälpa patienten att fatta ett hållbart beslut. Tanken med denna studie var att den kunde ligga som grund för en informationsskrift för de kvinnor som står i beredskap att genomgå en hysterektomi för att ge dem tillgång till ny kunskap, samt besvara de vanligaste frågorna.

Sjuksköterskans omändertagande av anhöriga för att minska risken för posttraumatiskt stressyndrom : Omvårdnad och krishanteringEn systematiskt litteraturstudie

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever det när närstående befinner sig i ett allvarligt sjukdomstillstånd, samt hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga och hur sjusköterskan kan påverka deras krisbearbetning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna ELIN@Dalarna och PubMed. Artiklarna som användes var tillgängliga i fulltext, skrivna på engelska och publicerade mellan 2000-2008. Resultat: Anhöriga kan ha svårt att ta in och bearbeta den information som de fått om patientens sjukdomstillstånd. Anhöriga som upplevde att de fick otillräcklig information om patientens sjukdomstillstånd hade en ökad risk att senare utveckla PTSD. Oavsett ålder på patienter med allvarligt sjukdomstillstånd så upplever de anhöriga stress och ett behov av att få vara nära patienten. Anhöriga upplever situationer olika och är därför i olika behov av hjälp och stöd. Diskussion: För att kunna bemöta anhöriga i deras upplevelse av att ha en närstående i ett allvarligt sjukdomstillstånd, behöver sjuksköterskan mer utbildning och praktisk övning av dessa situationer för att kunna ge adekvat vård. Både patient och anhöriga behöver information och stöd för att kunna gå vidare i sin krisbearbetning.