Typografiska riktlinjer och textframställning för smartphones

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant.

Mikrotypografins inverkan på läsbarheten hos tryckt brödtext : En forskningsöversikt

Hur en texts typografiska utformning påverkar hur enkel den blir att läsa är en fråga som har sysselsatt forskare under lång tid. Förhoppningen har varit att få en bättre förståelse för hur läsning går till och hur man bäst bör sätta text för att underlätta för läsaren. Ett problem har dock varit att skapa medvetenhet om forskningens resultat bland dem som arbetar med att sätta text. Tanken med detta examensarbete var att skapa en överblick av forskningen, med inriktning på hur mikrotypografin, det vill säga den typografi som berör detaljer i textens utformning, påverkar läsbarheten i brödtext. Efter litteratursökningar valdes tio vetenskapligt publicerade empiriska studier på detta område ut. Artiklarna beskrevs och diskuterades med hänsyn till deras metodik och deras resultat. Följande mikrotypografiska faktorer behandlades i studierna: skillnader i läsbarhet mellan typsnitt, x-höjdens och teckenavståndets inverkan på läsbarheten, skillnader i läsbarhet mellan gemener, versaler och kursiv text samt skillnader i läsbarhet mellan olika bokstavsformer. Slutsatsen var att forskningen kring läsbarhet ger intressanta inblickar i hur typografin inverkar på läsprocessen. Det begränsade antalet studier på varje område samt brist på studier utförda på svenska gör det dock svårt att skapa konkreta riktlinjer för hur text bör sättas. Vidare konstaterades att studier utförda i samarbete mellan forskare och typografiskt kunniga vore en möjlig metod att sprida kunskap till de typografiska yrkena och öka sannolikheten för praktisk tillämpning av forskningsresultaten.

Datorn som hjälpmedel i språkundervisningen

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen. Både före och efter undersökningen fick eleverna göra muntliga prov, slutligen intervjuades några elever om vad de tyckte om arbetsmetoden. Resultatet av undersökningen, pekar på att talet främjades, men framför allt att de kände sig mer säkra inför att prata på spanska än tidigare. Däremot var det lite svårare att klart kunna fastställa vilka elever det gynnade mest om man ser utifrån elever med lägre eller högre kunskaper i språket. Undersökningen tydde dock på att de som är lite försiktigare av sig eller lite blyga gynnas av en sådan här arbetsmetod. 

När tystnaden får tala : Lärares uppfattingar om och erfarenheter av tysta elever

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta. Lärarna försöker i sitt arbete att hjälpa eleverna genom öppna frågor,grupparbeten och genom att låta dem skriva. Vidare är lärarna väl medvetna om risken att tystaelever riskerar att inte nå kursplanernas kunskapskrav. I klassrumssituationen tvingas lärareprioritera mellan utagerande och tysta elever, vilket leder till att de riskerar att bli bortglömda ochövergivna.

För- och nackdelar med distansstudier inom Kriminalvården

Studier inom Kriminalvården sker både med handledd undervisning ochmed distansstudier i olika studienivåer, från SFI till högskolestudier. Dennakvalitativa studie har velat ta reda på för- och nackdelar med distansstudierinom Kriminalvården. Studien har utförts med djupintervjuer av två läraresom arbetar på anstalt, samt sex distansstuderande män på anstalt. Enutbildningsansvarig har svarat på frågor via mail. Distansstudier kräverenligt denna studie stor motivation och självdisciplin. Nackdelarna meddistansstudier var att SFI, grund- och komvuxstudier var på deltid,studerande fick endast läsa tre ämnen åt gången, det var ibland omständigtatt få svar från lärarna. Högskolestuderande ansåg att de hade tekniskabegränsningar på grund av internetsäkerheten på anstalt, samt att tiden förinternet var inskränkt. En del ämnen/kurser gick inte att läsa på distans.Fördelarna var det stora kursutbud som erbjöds inom komvux och högskola.Studier på grund-komvux var flexibla, de kunde påbörjas när som helst pååret och följde med när den studerande flyttade till annan anstalt, medsamma lärare. Som distanslärare var det viktigt med tydlighet iinstruktionerna, samt att ge studerande en snabb feedback på utfört arbete.Lärarna saknade framförallt att man inte kunde se den studerande framförsig. Lärarna ansåg inte att det var någon skillnad i pedagogiken, mellandistansundervisning och handledd undervisning. Slutsatserna av studien bliratt fördelarna med distansstudier väger betydligt tyngre än nackdelarna.

Transkulturell omvårdnad-erfarenheter hos specialistutbildadesjuksköterskor inom psykiatrisk vård. : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad.

Lärarstudenters syn på svenska som andraspråk

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på lärarstudenters syn på ämnet svenska som andraspråk eller närmare vilka faktorer som påverkade beslutet i val av ämne samt vilka orsaker var de främsta att lärarstudenter valde/inte valde att utbilda sig i svenska som andraspråk.För att få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ enkätsundersökning använts där öppna frågor ställdes till lärarstudenter.Undersökningsresultat visar att faktorer som påverkade lärarstudenters val av ämne var intresset för ämnet, barnens ålder, flexibelt jobb, eget modersmål och intagningskravet var de mest nämnda. Resultatet visar vidare att intresset för att bli lärare i svenska som andraspråk var stort dock var lärarstudenter bara beredda på att läsa högst en termin för att bli detta. Lärarstudenter tyckte även att ämnet är viktigt och nödvändigt men att det fortfarande har låg status. Själva lärarstudenterna hade ingen eller lite kompetens i ämnet.Slutsatserna som dras är att ämnet fortfarande används som ett resursämne och därför har låg status vilket i sin tur leder till att få lärarstudenter utbildar sig i detta viktiga ämne.

Barn och föräldrars val av bilderbok med fokus på illustrationer : En intervju- och observationsundersökning

Syftet med denna studie var att dels jämföra barn, 3–6 år, och föräldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur föräldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta. Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3–6 år) och 10 föräldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. Föräldrarna fick därefter även välja vilken av fem bilderböcker, från vilka illustrationerna var hämtade, som de skulle vilja läsa för sina barn och motivera sitt val. Resultatet från undersökningen tyder på att illustrationerna är en aspekt för både barn och föräldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna. Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. Föräldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet. Föräldrarna ansåg att illustrationer, handling, moral och lärdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet föräldrar ville ha möjlighet att berätta egna historier kring illustrationerna i bilderboken.

En okänd svensk folkrörelse : Svenska Skolornas Fredsförenings fredsarbete 1922-1929

Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer. Genom att respektera och leva efter kristna, jämlika och demokratiska ideal, menade SSF att krig skulle gå att förhindra.  

Landsbygdens lärjungar : En studie av den sociala rekryteringen vid realskolan i Rättvik 1930-1959

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB’s socioekonomiska indelning, SEI. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat över tid och även varierat mellan könen. Resultatet visar även att denna variation stämmer överens med omvärldens förändringar, där samhälleliga och social förändringar avspeglar sig i resultatet. Resultatet visar att de största variationerna återfinns i de lägre socialgrupperna, socialgrupp 2 och 3, där hemmansägarnas och arbetarnas barn befinner sig.

Elevers läsvanor i årskurs 3 : En jämförelse mellan pojkar och flickors inställning till läsning

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ”mysterieböcker” eller ”spännande böcker”. Läsning av serier och tidningar förekommer hos både flickorna och pojkarna. Enligt elevernas svar tycks hemmens inställning till läsning variera då flertalet föräldrar aldrig läser och mycket sällan besöker biblioteket tillsammans med barnen. Undersökningen visar även att det är fler pappor än mammor som brukar läsa för sina barn hemma. Läsningen för egen del bland föräldrarna ser förhållandevis lika ut bland mammor och pappor, enligt eleverna, även om det är vanligare att mammorna läser. Studien kan dock inte dra några vidare slutsatser kring föräldrarnas läsning då resultatet endast grundas i elevernas uppfattningar.

Making Learning Possible : Nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna (HDa) har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser. NGL centrum är ett nav i den pedagogiska utvecklingen på HDa. Vår roll är att möjliggöra studenters lärande. (Ramsden 2003). Vid vår högskola fokuserar vi på olika datorsystem som stödjer lärandet och möjliggör synkron interaktion och kommunikation, både vid seminarier och under föreläsningar. Vi har valt och utvecklat system som stödjer lärandet och kontakten mellan studenter och lärare på ett bra sätt, fokus ligger inte nödvändigtvis på den nyaste teknologin. Vi anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för sociokulturella miljöer vid nätbaserade utbildingar och därför är seminarier och samtal mycket viktiga i våra utbildningar. (Säljö 2000). Vi har definierat tre huvudbehov för lärandeprocessen och vi har valt system för informationsutbyte (Fronter), Adobe Connect för seminarier och Videochat - vårt egenutvecklade system för föreläsningar. Vi vet sedan många år att föreläsningar hjälper studenterna att förstå litteraturen bättre. Ett LMS (Fronter) är ett sätt att samla information såsom scheman och uppgifter. Där sker diskussioner om innehåll och kursupplägg, inlämningar, nyheter och meddelanden. När det gäller föreläsningar har vi valt att använda ”live-streaming” med möjlighet att spela in föreläsningen. Vi betraktar varken Adobe Connect eller vår Videochat som virtuella verktyg. De möten som genomförs med dessa verktyg är på riktigt. Studenter och lärare vittnar ofta om att de interagerar mer i ett seminarium via Connect än vad som sker i en fysisk föreläsningssal och bekräftar den pedagogiska närheten. HDa har system som är säkra men vi tror samtidigt på öppenhet och lättillgänglighet. Vi välkomnar gäster in i systemen för att skapa transparens. Läraren har möjlighet att låsa mappar i vårt LMS och göra dem både säkra och privata. Vi vill berätta och visa för intresserade konferensdeltagare hur vi på Högskolan Dalarna jobbar generellt med nätbaserade verktyg men också visa på mer specifika lösningar som har uppskattats av våra studenter och lärare.   References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Förlorad i övergången från aritmetik till algebra : Hur gymnasieelever översätter aritmetik till algebra

The aim of this thesis is to look for signs of students’ understanding of algebra by studying how they make the transition from arithmetic to algebra. Students in an Upper Secondary class on the Natural Science program and Science and Technology program were given a questionnaire with a number of algebraic problems of different levels of difficulty. Especially important for the study was that students leave comments and explanations of how they solved the problems. According to earlier research, transitions are the most critical steps in problem solving. The Algebraic Cycle is a theoretical tool that can be used to make different phases in problem solving visible. To formulate and communicate how the solution was made may lead to students becoming more aware of their thought processes. This may contribute to students gaining more understanding of the different phases involved in mathematical problem solving, and to students becoming more successful in mathematics in general.The study showed that the students could solve mathematical problems correctly, but that they in just over 50% of the cases, did not give any explanations to their solutions.

Personer med demens- Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljön genom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom att läsa tidning och lösa korsord. Dessa omvårdnadsåtgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD såsom agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vårdmiljön med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vård, att stimulera hörsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som möjligheten till en god omvårdnad förbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan öka.

Gymnasieelevers uppfattningar om algebra och problemlösning : En undersökning med utgångspunkt i elevernas kön, slutbetyg i grundskolan och val av gymnasieprogram

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan. Resultatet visar på att elever på naturvetenskapsprogrammet som hade MVG i betyg i grundskolan har en mer positiv inställning till algebra och problemlösning i jämförelse med elever från bygg- och anläggningsprogrammet som fått G i betyg. Vad gäller elevernas kön finns det inte några indikationer på att denna faktor har någon större påverkan på deras uppfattningar. Resultatet kan vara en indikation på att elevernas uppfattningar främst påverkas av deras förståelse för det algebraiska tankesättet. Det eleverna upplever som svårast när de ska lösa problem med hjälp av algebra är att översätta den skrivna texten till en algebraisk framställning. När eleverna löser matematiska problem indikerar även resultatet att de till stor del styrs av sina förväntningar och förutfattade föreställningar om uppgiften. Resultatet ger en indikation om att eleverna behöver arbeta mer med problemlösning i olika former för att genom det kunna träna upp sin resonemangsförmåga och sin förmåga att behärska alla de tre faserna, översättning, omskrivning och tolkning, i den algebraiska cykeln.