36 resultados para Content analysis method
Resumo:
Bakgrund: Många vuxna med ADHD avbryter sin behandling av okända orsaker. Därför är det viktigt att undersöka hur vuxna med ADHD upplever sina möjligheter att vara delaktiga i behandlingen och på vilket sätt sjuksköterskan kan vara till stöd för dem. Syfte: Att beskriva vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin. Metod: Kvalitativ studie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Många upplevde att de saknade information om diagnos och behandling och att de därför inte kunde vara med och påverka. Sjuksköterskan upplevdes vara lättare att nå än läkaren och kunde erbjuda tätare uppföljningar. Sjuksköterskan upplevdes också ha en samordnande funktion mellan olika yrkeskategorier. Att bli sedd som person och inte bli reducerad till en patient med ADHD var viktigt. Slutligen framkom betydelsen av att även involvera närstående i behandlingen. Slutsats: En del av sjuksköterskans arbete är att föra ut kunskap och information till patienterna på ett sätt som patienterna förstår utifrån varje persons specifika behov för att öka patienternas möjlighet till delaktighet. Specialistsjuksköterskan kan också utgöra ett stöd genom möjligheten att erbjuda tätare kontakt och mer uppföljning, samordning med andra yrkesgrupper och samhällsinstanser. Stöd kan också handla om att se människan bakom diagnosen.
Resumo:
An effective strategy is critical for the successful development of e-Government. The leading nations in the e-Government rankings include Sweden, Norway, Denmark and Finland. Their leading role makes them interesting to study when looking for reasons to successful e-Government. The purpose of this research paper is to describe the e-Government development strategies of Nordic countries, which rank highly on the international stage. In particular it aims to study the foci of these strategies. The approach is a document study of the e-Government development strategies of Sweden, Denmark, Norway and Finland was carried out using a qualitative content analysis inductive method. The results show that the major focus of Nordic e-Government strategies is on public sector reforms. Other focus areas include economic reforms and, to a lesser extent, e-Democracy efforts. Sweden, Finland and Norway have set ambitious policy goals in order to achieve global leadership in e-Government development. In response to the question posed by this paper’s title, we can say that Nordic e-Government strategies, except for Norway, focus more on reforming public sector services than on economic reforms. E-Democracy reforms are hardly focused on at all. Practical implications: Public sector policy makers can relate their policy foci to some of the more successful e-Government countries in the world. Research implications/originality is that this paper can apart from the findings also provide a means on how to identify the actual foci of a country’s e-Government policy.
Resumo:
Current research shows a relationship between healthcare architecture and patient-related Outcomes. The planning and designing of new healthcare environments is a complex process; the needs of the various end-users of the environment must be considered, including the patients, the patients’ significant others, and the staff. The aim of this study was to explore the experiences of healthcare professionals participating in group modelling utilizing system dynamics in the pre-design phase of new healthcare environments. We engaged healthcare professionals in a series of workshops using system dynamics to discuss the planning of healthcare environments in the beginning of a construction, and then interviewed them about their experience. An explorative and qualitative design was used to describe participants’ experiences of participating in the group modelling projects. Participants (n=20) were recruited from a larger intervention study using group modeling and system dynamics in planning and designing projects. The interviews were analysed by qualitative content analysis. Two themes were formed, representing the experiences in the group modeling process: ‘Partaking in the G-M created knowledge and empowerment’and ‘Partaking in the G-M was different from what was expected and required time and skills’. The method can support participants in design teams to focus more on their healthcare organization, their care activities and their aims rather than focusing on detailed layout solutions. This clarification is important when decisions about the design are discussed and prepared and will most likely lead to greater readiness for future building process.
Resumo:
Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution. Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård. Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med demens i minst fem år. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier. Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen bakom sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt liv som möjligt efter sjukdomsdebuten.
Resumo:
Dagens samhälle blir allt mer mångkulturellt. Det ställer högre krav på både omvårdnaden och sjuksköterskan. Sjuksköterskans eventuella brist på kompetens om kulturskillnader kan skapa kulturkrockar, missförstånd och felaktig omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar äldre invandrare från förre detta Jugoslavien har i möten med sjuksköterskan i Sverige samt hur sjuksköterskans kompetens kan skiljas från undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och baseras på sex intervjuer med äldre invandrare som ursprungligen kom från fd. Jugoslavien. Personlig kontakt togs med informanterna om deltagande i undersökningen genom serbiska/bosniska/kroatiska/makedoniska. Författaren informerade om studien och att de som ville delta kontaktade författaren. Insamlat material analyserades systematiskt med innehållsanalys. Resultat: Det som framkom att de äldre invandrarna förväntade sig i mötet med sjuksköterskan presenteras i följande fem kategorier; Att få bekräftelse för uttalade behov; Empatisk kontakt; Kommunikation och dialog i mötet; Respekt för sina värderingar och syn på hälsa och Trygghet. Slutsatsen: omvårdnad av äldre patienter med en annan kulturell bakgrund kräver båda kulturell kompetens och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver kunna identifiera patientens vårdbehov och i detta fallet även övergå de språkliga barriärer och nå patienten och förstå deras behov.
Resumo:
Maintenance of transport infrastructure assets is widely advocated as the key in minimizing current and future costs of the transportation network. While effective maintenance decisions are often a result of engineering skills and practical knowledge, efficient decisions must also account for the net result over an asset's life-cycle. One essential aspect in the long term perspective of transport infrastructure maintenance is to proactively estimate maintenance needs. In dealing with immediate maintenance actions, support tools that can prioritize potential maintenance candidates are important to obtain an efficient maintenance strategy. This dissertation consists of five individual research papers presenting a microdata analysis approach to transport infrastructure maintenance. Microdata analysis is a multidisciplinary field in which large quantities of data is collected, analyzed, and interpreted to improve decision-making. Increased access to transport infrastructure data enables a deeper understanding of causal effects and a possibility to make predictions of future outcomes. The microdata analysis approach covers the complete process from data collection to actual decisions and is therefore well suited for the task of improving efficiency in transport infrastructure maintenance. Statistical modeling was the selected analysis method in this dissertation and provided solutions to the different problems presented in each of the five papers. In Paper I, a time-to-event model was used to estimate remaining road pavement lifetimes in Sweden. In Paper II, an extension of the model in Paper I assessed the impact of latent variables on road lifetimes; displaying the sections in a road network that are weaker due to e.g. subsoil conditions or undetected heavy traffic. The study in Paper III incorporated a probabilistic parametric distribution as a representation of road lifetimes into an equation for the marginal cost of road wear. Differentiated road wear marginal costs for heavy and light vehicles are an important information basis for decisions regarding vehicle miles traveled (VMT) taxation policies. In Paper IV, a distribution based clustering method was used to distinguish between road segments that are deteriorating and road segments that have a stationary road condition. Within railway networks, temporary speed restrictions are often imposed because of maintenance and must be addressed in order to keep punctuality. The study in Paper V evaluated the empirical effect on running time of speed restrictions on a Norwegian railway line using a generalized linear mixed model.