Läsinlärningsmetoder och kompensatoriska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter : Intervjustudie med lärare i årskurs F-3

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

Feedback i matematikundervisning : En empirisk undersökning om hur sex lärare undervisande i årskurs 1-3 ger muntlig och skriftlig feedback på elevers lösningar av matematikuppgifter

I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.

Problemlösning och kommunikation : En undersökande studie kring hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers kunskaper i problemlösning

I denna studie undersöks det hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers matematiska förmågor i problemlösning samt om det finns något samband mellan kommunikation och problemlösning. Detta undersöktes genom observationer och intervjuer av fem grundskollärare i årskurserna 1-4. Resultatet visar att lärare anser att kommunikationen är nödvändig för att elever ska ges möjligheten att utveckla förståelse för matematisk problemlösning. Specifikt genom att alla elever behöver ges tid för sig själv, att reflektera kring problemets innehåll för att sedan kunna föra ett matematiskt resonemang tillsammans med andra. Detta sätt är något som alla lärare använder i arbetet med problemlösning. Att reflektera själv innan argumentation i grupp tas vid är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå problemet och för att själva komma fram till en rimlig lösning med hjälp av en eller flera lämpliga strategier. Men även för att utveckla sina matematiska förmågor i problemlösning. Resultatet visar också att kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av abstrakta och konkreta verktyg vilket även forskning hävdar. Studiens slutsats visar att lärare och forskning anser att kommunikation är nödvändig för elevers utveckling i matematisk problemlösning och att elever bör ges möjligheten att argumentera, reflektera, resonera och analysera kring valda strategier på olika sätt för att utvecklas till effektiva problemlösare.

Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.

Lärares undervisning om och i hållbar utveckling : En intervjustudie om hur lärare i F-3 arbetar med hållbar utveckling samt lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling.

Gestaltande undervisnings- och redovisningsformer med särskilt fokus på Grundlärarprogrammet – Förskoleklass och grundskolans åk. 1-3

Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU

Utomhuspedagogik och ekologi i årskurserna 1-3 : En studie om lärares syn på användandet av utomhuspedagogik vid lärande av ekologi

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas.

Arbetsglädje och meningsfullhet ur ett lärarperspektiv

Lärares arbetssituation är ett aktuellt tema, både i media och bland myndigheter diskuteras det mycket om läraryrket. Syftet med studien är att ta reda på vad arbetsglädje är för lärare, vilka faktorer som påverkar arbetsglädjen och om lärare upplever sitt arbete som meningsfullt. Därför har en kvalitativ studie genomförts där ett antal lärare i grundskolan har intervjuats. Studien har riktat sig till lärare med yrkeserfarenhet på mellan 5 och15 år. Resultatet visar att arbetsglädje för lärare är mötet med eleverna och när lärarna får ta del av elevernas spännande idéer och utveckling. Det framgår också av resultatet att faktorer som alltför många arbetsuppgifter och tidsbrist, påverkar arbetsglädjen för lärare. Resultatet visar att lärare upplever sitt yrke som klart meningsfullt. Dilemmat är att läraryrket är komplext, det innebär mycket ansvar och har många olika faktorer att ta hänsyn till. Framförallt begränsar tid och resurser arbetet.

Andraspråkselever och matematik : En empirisk undersökning om hur lärare anser att de arbetar för att utveckla det matematiska språket hos andraspråkselever

Ordförrådet i det matematiska språket kan skilja sig åt från det vardagliga språket. De matematiska orden rymma och axel är exempel på matematiska ord som har olika betydelse jämfört med ordens betydelse i det vardagliga språket. Antalet andraspråkselever ökar i den svenska skolan och forskning har visat att andraspråkselever generellt sett får lägre resultat i matematik än elever födda i Sverige. Alltfler lärare behöver därför kunna undervisa på ett sådant sätt att andraspråkselever får möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. Syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som lärare beskriver att de arbetar på för att andraspråkselever ska få möjlighet att bygga upp ordförrådet i det matematiska språket har stöd i forskningslitteratur. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod bestående av skriftliga e-postintervjuer. Sex stycken lärare som alla undervisar andraspråkselever i matematik deltog. Studiens resultat visade att delar av de sätt som de medverkande lärarna beskriver sig arbeta på har stöd i den utvalda forskningslitteraturen. De beskriver sina olika arbetssätt som fokuserade på matematiska samtal och där andraspråkseleven får använda sitt förstaspråk som en tillgång vid utvecklandet av ordförråd i det matematiska språket. Lärarna beskriver också ett arbetssätt där de använder en undervisning med konkret material för att stödja andraspråkselevers utveckling av matematiskt ordförråd. Studien avslutas med att diskutera hur rön från forskning överensstämmer med hur lärare beskriver sig arbeta för att ge andraspråkselever möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket.

Särbegåvade elever och So-ämnenas didaktik

SO

Historiemedvetandets betydelse för historieundervisning och elevers identitetsskapande

SO

Lärares syn på undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor.

Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till personer med diabetes – utifrån ett personcentrerat förhållningssätt : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till patienter med diabetes samt att identifiera aspekter som kan relateras till ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Vid urvalet användes strategiskt urval. Nio intervjuer utfördes med distriktssköterskor på sex olika vårdcentraler i Mellansverige. Vid analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna önskade mer kunskap om invandrares kost- och motionsvanor. Distriktssköterskorna uttryckte att det var roligt och spännande med patientundervisning och att det var viktigt att de var engagerade. Distriktssköterskorna ville arbeta mer i team och de upplevde att de hade för lite tid avsatt för patientundervisning. De ansåg att de arbetade personcentrerat men det var svårare att arbeta personcentrerat vid gruppundervisning än vid enskild undervisning. Slutsats: Distriktssköterskor bör ha god kunskap om kulturella skillnader hos patienter med diabetes. Distriktssköterskorna upplever brist på tid- och resurser och önskar samarbeta mera i team. Det är viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt där distriktssköterskorna utgår från den enskilda individen. En distriktssköterska som är engagerad och trivs med sitt arbete kan lättare klara av det ökade trycket och arbetsbelastningen.

Bildundervisning: Bildanalys och bildsamtal i grundskolan : En litteraturstudie av didaktisk forskning kring bildämnet och kommunikativa aspekter på lärande

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande elever i grundskolans kommunikativa kunskapsutveckling utifrån bildanalys och bildsamtal i bildundervisningen. Den metod som valts för att genomföra detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie för att undersöka litteratur inom det valda forskningsfältet. Utifrån analysmetoden innehållsanalys har urval av forskningslitteraturen genomförts med fokus på svenska publikationer. Frågeställningarna är formulerade för att undersöka hur eleverna utvecklar kommunikativa förmågor genom bildanalys och bildsamtal, varför dessa moment är viktiga för elevernas lärande samt vad bildundervisning i svensk grundskola innehåller. Analys och dess resultat visar att elevernas kommunikativa förmågor utvecklas i positiv riktning genom bildanalys och bildsamtal. Genom bildanalys utvecklas elevernas bildspråkliga kompetens vilken är viktig för att eleverna ska kunna tolka, förstå samt kritiskt granska bilder. Bildsamtal är, ur ett sociokulturellt perspektiv, viktigt för elevernas lärande, elever interagerar och utvecklar bildspråklig kunskap tillsammans. Kommunikation i meningsskapande och lärande sammanhang bidrar till elevernas fördjupade förståelse för sig själva samt sin omvärld. Slutligen visar även analys och dess resultat att bildkommunikativa inslag inte förekommer i tillräckligt hög utsträckning i bildundervisningen. Detta beror, enligt forskningen, delvis på att bildlärarna och eleverna inte uppfattar bildämnet på samma sätt. Bildlärarna har, enligt forskarna, inte nått fram med det kommunikativa perspektivet på bildämnet som Lgr11 framhåller.