Solcellsdrivet FTX-system för miljonprogramshus : Tjärna Ängar, Borlänge

Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmåga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus från miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom: Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuer Simuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYST Modulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCAD Syftet var främst att undersöka om det gick att få fram ett teoretiskt fungerande system med avseende på både solceller och ventilation. Beroende på vad resultatet blev skulle även ekonomin i projektet undersökas. Undersökningen visade att det teoretiskt ska gå att installera solceller för elframställning som klarar av att täcka FTX-systemets elbehov på årsbasis. Solcellerna bedöms även producera tillräckligt med el för viss övrig elkrävande utrustning under stora delar av året. Det visade sig även att det skulle gå att få solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid på 14 år används. Metoden som använts för dessa resultat är noga beskriven och är med små förändringar tillämpbar för ett stort antal byggnader i det svenska byggnadsbeståndet. En viktig slutsats är att om fastighetsägarna kan se 15 år fram i tiden för en investering i solenergi, skulle det innebära inte bara miljömässiga utan även ekonomiska vinster. Det finns redan idag kunnande, teknik och produkter för att utvinna en stor del av fastigheternas elbehov genom solens energi.

Litteratur i gränszonen : Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv

Antologin Litteratur i gränszonen analyserar texter som uppstått i sammanhang där olika språk mer eller mindre frivilligt samexisterar och ställer frågan om vad som händer när verk vandrar från ett språk till ett annat, från en kontext till en annan. Boken stammar ur ett antal workshopar kring översättning och reception av utomeuropeiska litteraturer i Norden och samlar forskningsrapporter från tio forskare från olika ämnen som kritiskt diskuterar olika aspekter av transnationalism i litteraturen. Uppsatserna bidrar inte bara till att belysa hur vi genom litteraturen bemöter det främmande utan har också som syfte att synliggöra och problematisera Nordens plats på det världslitterära fältet.

Lågenergibyggande i Dalarna mars 2012

Inom ramen för projektet Energi- och miljökompetenscentrum vid Högskolan Dalarna har en kortare studie av lågenergibyggande i Dalarna gjorts. Syftet med rapporten är att ge en sammanställning av det aktuella läget på området i Dalarna. Det finns idag ett flertal bygginitiativ, både privata och allmännyttiga, i Dalarna där man ansträngt sig när det gäller energihushållning. En handfull av dessa kommer nog att uppfylla passivhuskraven enligt FEBY, exakt hur många går dock inte att säga pga infomationsbrist och med tanke på osäkerheten i energiberäkningarna. En annan slutsats är att medvetenheten om lågenergibyggande på kommunal och allmännyttig nivå är i allmänhet god och att energihushållning är ett område som ges stort fokus vid den nybyggnation som sker. När det gäller det privata byggandet av villor så sker det mesta av byggandet enligt hustillverkarnas typspecifikationer. Då tak, grund och ventilationssystem oftast i princip är samma som för passivhus kan det konstateras att egentligen ganska små förändringar i konstruktion och utförande av detta byggande skulle kunna ge hus enligt FEBYs passivhuskrav eller åtminstone minienergihuskrav.

Modersmålsstöd i förskoleklass - en rättighet med svårigheter?

Denna fallstudie syftar till att framhäva synsätt och eventuella erfarenheter om modersmålsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnå styrdokumentens mål och riktlinjer. Empirin har insamlats från två lärare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmålslärare och en projektledare på Skolkontoret i en kommun. Informanternas förhållningssätt till modersmålet och modersmålsstödet är positivt. Modersmålet är av värde både för barnens språkutveckling på båda språken och stärker identiteten. Ett gott modersmålsstöd i förskoleklassverksamheten är därför av betydelse för barns förståelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flerspråkig personal eller modersmålslärare försvårar arbetet, vilket i stor del påverkas av ekonomin. Detta medför att flerspråkiga barns vidareutveckling av modersmålet inte är tillräckligt i dagsläget, och för de barn som har ringa språkfärdigheter i det svenska språket uppstår kommunikationssvårigheter. Formuleringar och tolkningar av styrdokumentens föreskrifter skulle även kunna påverka hur modersmålsstödet sköts, och skulle kunna förtydligas något. För att förbättra modersmålsstödet och mottagandet av nyanlända barn bör modersmålslärare eller flerspråkig personal i förskoleklass tillsättas eller utökas. Det anses vara nödvändigt för att kunna uppnå styrdokumentens riktlinjer och mål. Det framkommer dock att en mottagningsenhet kommer att startas i kommunen för nyanlända barn och ungdomar i kommunen, som skall hjälpa dem i anslutningen till skolan.

Den avgörande föreställningen : En struktur för transmediaberättandet

En transmediaberättelse kan beskrivas som ett berättande som sker över flera separata tekniska medier, där varje enskilt mediums innehåll kan stå självständigt, men i läsningen tillsammans bildar en större sammanhållen berättelse. De enskilda mediumen kan vara icke-berättande, interaktiva, uppmuntra till medskapande och vara helt valfria både vad gäller ordningen de konsumeras i och att ta del av över huvudtaget. En sådan berättelse, eller snarare berättelsekonsumtion ställer krav på en analysmodell. Uppsatsens syfte är att att beskriva användarens förhållande till berättelsebeteenden i det pågående transmediaberättandet, avseende tolkning och påverkan av produktionen. I studien genomfördes en explorativ litteraturstudie inom flera olika ämnesområden och resultatet har sammanställts i en beskrivande modell för berättelseprocessen. Modellen inkluderar en ny begreppsapparat, som inte utgår från vilken typ av produktion det handlar om. Den skildrar användarens förhållande till de berättelsestimuli som finns i olika framställningar och hur dessa genom tolkning sammanfogas till sammanhållande berättelser. Modellen berör även skapandet och medskapandet av sådana framställningar. Modellen prövas på ett exempel med samspel mellan en distinkt icke-berättande och en berättande komponent i form av en actionfigur och dess förpackningstext. Exemplet illustrerar hur actionfiguren utan att på något sätt själv vara en berättelse ändå besitter berättelsestimuli som gör att den passar in i den större transmediaberättelsen. Skaparen har planterat berättelsestimuli, men det är läsarens uppgift att knyta samman och genom sin föreställning omvandla en rad stimuli till en faktisk berättelse.

Retuschörens arbetsprocess : Djupintervjuer med professionella retuschörer

Föreliggande studie har syftat till att, genom semistrukturerade djupintervjuer med professionella retuschörer aktiva i branschen, undersöka om gemensamma steg kunde urskiljas genom respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen.Genom studien framkom det att respondenterna beskrev likartade processer samt att samarbete med medarbetare var en viktig faktor för ett utvecklande arbete. Beskrivningarna av arbetsprocessen tydde på att samtliga respondenter hade ett personligt intresse för arbetet och branschen.Respondenterna ansåg även att retuschörens tidigare erfarenhet var betydande och till stor del påverkar tidsåtgången för arbeten. De menade också att tidsåtgången även påverkas av hur utförlig arbetsordern är vid uppstart av projektet. Det framkom även att respondenterna själva inte genomför någon utförlig uppföljning och granskning av hur det slutliga materialet används.

Musikproducent : Känd titel, okänd roll?

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda – hur det låter – ett resultat av den andra – hur den görs – men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning. Dessa beskrivningar är menade att peka på vilken kunskap som bör preciseras i utbildningsplaner för att utveckla och fokusera på de nödvändiga kompetenser som krävs för yrket. Jan-Olof Gullös modell för musikproducenters ledarstilar prövas i detta arbete vid analysen av producenter som intervjuas och observeras. Resultatet av detta arbete föreslår två underkategorier till musikproducentens titel med förhoppningen att introduktionen av dessa begrepp kan leda till en fortsatt diskussion att definiera dessa två underkategorier. Ambitionen är att på lång sikt skapa en effektivare och mer relevant pedagogik i akademiska syften, men också att musikaliska sammanhang lättare finner rätt ändamål genom väl anpassade och förtydligade samarbetsförhållanden i yrkeslivet.  

Tingens dragningskraft : En undersökning i hur samlare brukar historia

Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas. Med utvecklingen av samlandet utvidgas den sociala dimensionen av samlandet tillsammans med den historiska kunskapen och erfarenhetsbaserade banken av kunskap kring tingen man samlar på. Som samlare aktiverar man en mängd olika historiska källor som bidrar till att bygga en historisk väv kring tinget, i denna kunskapsorienterade handling kan samlaren finna samband över tid och utveckla ett historiemedvetande. Samlandet på historiska ting är det praktiska historiemedvetandet i handling och erbjuder möjligheten att skapa mening och trygghet för individen.

Är den tillämpade idrottsforskningen könsneutral? : Fallstudie på en tidskrifts publikationer

Syfte Mötet mellan kroppen som något socialt format och som något biologiskt mätbart som sker i idrott kan vara problematiskt vilket visat sig genom tidigare forskning inom området. Olika sätt att se på kön kan göra att biologisk jämlikhet mellan män och kvinnor förutsätts där det finns skillnader eller att skillnader förutsätts där det inte finns några. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturgranskning belysa det tillämpade idrottsvetenskapliga forskningsfältets urval av försökspersoner och rapportering av dessa. Samt utifrån teorier kring kön och genus tolka resultatet av detta. Vidare var syftet att undersöka effekten av förstaförfattarens könskategori på val av urvalsgrupper och rapportering av dessa. Studien tar bland annat sin utgångspunkt i Hirdmans formler för förhållandet mellan man och kvinna för att analysera de resultat som fås. Tas både kulturella och biologiska aspekter på kroppen i beaktning i den idrottsvetenskapliga forskning som sker som sedan skall tillämpas i praktiken? Metod Genom en fallstudie av en idrottsvetenskaplig tidskrift som publicerar studier inom den tillämpade idrottsvetenskapliga forskningen kodades dess publicerade artiklar. Totalt kodades 291 artiklar som hörde till original investigations, case studies och technical reports. Särskild vikt lades vid de kodade artiklarnas sammanfattning och urval av försökspersoner varför titel, sammanfattning, sökord och könskategori på förstaförfattare kodades. Även könsfördelning på försökspersonerna i urvalsgruppen och totalt antal försökspersoner kodades.  Resultat I häften av alla artiklar gick könsfördelning inte att utläsa i sammanfattning. Totalt identifierades 8643 försökspersoner varav 4191 var av manligt kön, 1440 av kvinnligt kön och 3012 gick inte att koda till en könskategori. Fler än 50 % av artiklarna identifierades med ett urval av enbart män, 6 % med ett urval av enbart kvinnor, 21 % blandat urval och resterande gick inte att koda. I 84 % av fallen identifierades förstaförfattare som man. Slutsats Vid en första anblick av en artikel kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning kring könsfördelning på studiens urvalsgrupp. Urvalsgrupperna är inte jämnt fördelade mellan kvinnor och män. En skev rekrytering av urvalet kan ge upphov till att den idrottsvetenskapliga forskningen speglar idrottens premisser att det är en manlig arena. På detta sätt riskerar den att reproducera den manliga normen inom idrotten genom att påverka framtida forskning eller idrottsutbildningar.

Reglerad miljöredovisning : Tillståndspliktiga företag i Dalarna 2013

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenär anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa företag ska lämnamiljöinformation i förvaltningsberättelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpåverkan användervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen är att för år 2013 se hur väl detillståndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillämpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen på kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi använder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsättning, branschtillhörighet, revisionsbyrå ochskuldsättningsgrad. Urvalet är de tillståndspliktiga företagen i Dalarna.Varje företag kan ha flera enheter som är tillståndspliktiga och vårt urval,Dalarna, blir 209 enheter varav 116 är stora enheter.Slutsats: Företagen i Dalarna uppfyller inte lagen om reglerad miljöredovisning tillfullo. Endast 18 av 116 stora enheter uppfyller alla fyra punkterna.Däremot är det 61,2 procent av de stora enheterna som får tre poäng.Som en jämförelse med Ljungdahls studie där nästan 27 procent når trepoäng ser vi en klar förbättring. De faktorer som kan förklara företagenstillämpning av lagen i vår undersökning är omsättning, de som anlitarrevisionsbyrån PwC samt branschtillhörighet avlopp och avfall. Av defyra hypoteser som vi använder är det en som stämmer, två som förkastasoch en som vi inte med säkerhet kan avgöra om den ska vara kvar ellerförkastas.

Bristen på kvinnliga medarbetare inom brandmansyrket-Räddningstjänsten Dala Mitt

Jämställdhet upplevs bland Räddningstjänsten Dala Mitts medarbetare vara av storbetydelse och det finns en stark önskan om att få in fler kvinnliga medarbetare.Trots detta har Räddningstjänsten Dala Mitt idag inte en enda heltidsbrandmansom är kvinna. Räddningstjänsten i Sverige har både fysiska och psykiska krav förvad som ska uppfyllas för att bli anställd som brandman. Alla dessa olika testersammanställs under rekryteringen och är av stor vikt för att få vidare anställning.Det test som visat sig vara svårast för kvinnor att klara av är rullbands-testet, detinnebär att den sökande ska gå i en hastighet av 5,6 km/h under sex minuter, dettakrävs för godkänt (Räddningstjänsten Dala Mitt, 2014). Syfte: Syftet är att undersökavarför det finns en brist på kvinnliga medarbetare inom RäddningstjänstenDala Mitt. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Den huvudsakliga empirin insamlades genom tio intervjuer.Teori: Teorin utgörs av följande områden: rekrytering, jämställdhet, kvinnligaoch manliga yrken, genus, samt diskriminering. Resultat/Analys: Resultatetpekar på att yttre faktorer så som samhällets normer, spelar en stor roll i varför detfinns så pass få kvinnliga brandmän inom Räddningstjänsten Dala Mitt. Intervjupersonernaupplever att anledningen till att det finns så pass få kvinnliga brandmäninom Räddningstjänsten Dala Mitt, beror på hur de marknadsför sig och hur attraktivade är som arbetsgivare. Det framkom även att flertalet av intervjupersonernatror att Räddningstjänsten Dala Mitt har få kvinnliga medarbetare på grund av attde få kvinnor som söker till yrket dras till storstäder, där räddningsstationerna ärstörre och ofta har bättre lön. Slutsats: Det finns en stor önskan om en mer jämställdarbetsplats. Det har även gjorts en del satsningar för att öka antalet kvinnor.Emellertid har dessa satsningar inte ännu lett till några större förändringar.

Flexibilitetens frammarsch, en studie om den intermittenta anställningen

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way to create flexibility for the employer. Recently we’ve been reading in the newspapers that this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice that abuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recently submitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporary contract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with the intermittent employments. This study aims to examine why infrequent employments, such as the intermittent employment is used and preferred by Borlänge kommun and how it’s perceived by affected employees in the organization. The questions related, besides why the intermittent employment is used by the organization and how its perceived by those involved, also includes the management of intermittent employment and how the organization is handling work contracts. The background information on the employment law implications gives the reader an insight into how the regulatory framework works surrounding the topic. The theory section highlights the main theories about flexibility and its different shapes and perspectives. For the study a qualitative approach is used. A case study with semi-structured interviews was performed. The respondents were employees involved in the staffing of intermittent employees and also members of the staff with an intermittent employment. The results show that the employment and contracts is correctly handled by labour law regulations. This study shows that Borlänge kommun uses intermittent employments extensively, with its 1 320 intermittently employees. If this is abuse, or not, is not clear from the result. The authors discuss, however, if that is the case. The intermittent employment is used mainly because of the great needs. This is because society is changing and the average age is increasing, both by those using the services and the employees. All respondents perceive the intermittent employment as most flexible for the employees. Respondents working in the staffing department say that they are not flexible enough. The intermittent employees’ working today does not cover the great need. Borlänge kommun think that the flexibility should benefit them more and is currently trying to become more flexible. The employees were generally satisfied with their work situation. Some tendencies of insecurity and uncertainty could be inferred from the intermittent employees answers. The author’s conclusions are that flexibility and the intermittent employment contracts mainly benefit the employer and the employees who actively choose this type of work, such as students. This kind of employment affects, however, the society and those who need a secure lifestyle. The necessary permanent contracts are becoming fewer and replaced by precarious and flexible employment conditions.

Attraktivt arbete ur enhetschefers perspektiv : En kvalitativ studie genomförd i Falu kommun

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas. I studien har en kvalitativ forskningsmetod används för att uppnå en djupare förståelse kring enhetschefernas arbetssituation. Detta har bidragit till att ett hermeneutiska synsätt valts, då vi strävar efter att få en ökad förståelse. Studien genomfördes på Falu kommun, där sex enhetschefer inom omvårdnadsförvaltningen intervjuades. Resultatet visar att enhetscheferna är tillfredsställda med sin arbetssituation och upplever arbetet som attraktivt. Faktorer som varierande, handlingsfrihet, problemlösning, sociala kontakter och delar av erkänsla hör till attraktivitetsfaktorer i yrket. Enhetscheferna beskriver tre utvecklingsområden för att öka attraktiviteten. Det första innefattar ledarskapet i organisationen där brister förekommer inom kommunikation och planering. Andra utvecklingsområdet handlar om arbetstakten genom att individanpassa arbetsgruppernas storlek samt tid för reflektion och återhämtning. Tredje utvecklingsområdet enhetscheferna belyser är bristen på erkänsla från organisationen. Utöver enhetschefernas brister har vi identifierat ytterligare ett utvecklingsområde för att öka attraktiviteten. Under intervjuerna har det framkommit att det råder stor avsaknad av kollegor att "bolla idéer" med vilket i sin tur medför att arbetet upplevs som ensamt. För att motverka ensamheten är chefsgruppshandledning ett alternativ, där reflektion och feedback ingår. Forskningen visar att detta även leder till ökad självkänsla, engagemang.

Personlighetsbedömning i samband med rekrytering : En studie om bemanningsbranschens personlighetsbedömning vid en rekrytering

Att medarbetare är av existentiell betydelse för en organisations överlevnad är sedan länge känt. Därmed är rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HR för att attrahera rätt kompetens till organisationen då en misslyckad rekrytering vanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. Något som kommit att få allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nya medarbetare är kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdrag spelar en stor roll när det kommer till framtida arbetsprestationer och förmågan att göra rätt bedömningar av människor är därför central. Teorier om synen på personlighet, kompetens, kompetensbaserad rekrytering och urval samt bedömningsmetoder och personlighetsbedömning används för att analysera studiens resultat. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förståelsen för hur rekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inom bemanningsföretag. Bemanningsföretag är företag som ständigt arbetar med rekrytering och uthyrning av personal, varför ett proaktivt bemanningsarbete krävs för att skapa en konkurrensfördel på marknaden. Inför denna fallstudie kontaktades tre av den svenska bemanningsbranschens största aktörer varav två rekryterare på vardera företag deltog i semistrukturerade intervjuer. Personlighet ansågs generellt som något viktigt som samtliga rekryterare lade stor vikt vid under hela processens gång, från utformandet av kravprofilen till avslutande bedömning. Bedömningen skedde genom såväl test som intervju och referenstagning. Samtliga poängterade vikten av att alltid göra en helhetsbedömning av kandidaten och att det därmed var svårt att vikta exempelvis formella kompetenser mot personliga egenskaper. Resultatet visar att bemanningsbranschens arbete med personlighetsbedömning vid rekrytering utgår ifrån strukturerade bedömningsmetoder. Deras gedigna och proaktiva arbete med rekrytering lever upp till påståendet om att personalen är en organisations viktigaste resurs och vikten av att förstå innebörden av personlighetens betydelse i uttrycket ”rätt person på rätt plats”.

Mått för att mäta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter. Intervjuer utfördes för att ge en bild över hur arbetssättet vidutveckling kan påverka kvaliteten. Genom litteraturstudier kom det fram ett mått som inte kundeanvändas praktiskt i det här fallet men är högst intressant, detta är cyclomatic complexity somfinns som en del av maintainability index men som även separat påverkar möjligheten att skrivaenhetstest.Resultaten av studien visar att måtten är användbara för ändamålet men bör inte användassom enskilda mått för att mäta kvalitet eftersom de fyller olika funktioner. Det är viktigt attarbetssättet runt utveckling genomförs enligt en tydlig struktur och att utvecklarna både harkunskap om hur man arbetar med enhetstest och följer kodprinciper för strukturen. Tydligakopplingar mellan nivån på code coverage och inflödet av incidenter kunde ses i de undersöktasystemen där hög code coverage ger ett lägre inflöde av incidenter. Ingen korrelation mellanmaintainability index och incidenter kunde hittas.