Intern Kommunikation : En fallstudie på den interna kommunikationen på ZyXELGöteborgskontoret

ZyXEL är en av världens ledande specialister på bredbandsåtkomsts lösningar. Huvudkontoret är lokaliserat i Taiwan och ZyXEL har kontor i Amerika, Europa och Asien. För närvarande har ZyXEL omkring 1800 anställda globalt, med distributörer i mer än sjuttio länder och produkter marknadsförda i fler än 150 länder på fem kontinenter. Jag fann att det skulle vara intressant att se hur verksamhetens interna kommunikation fungerar idag och hur Shannons och Weavers kommunikationsmodell skulle kunna appliceras på den interna kommunikation jag valt att undersöka. Kommunikation är en nyckel för utveckling hur informationsspridning appliceras inom företaget i vardagen om nya produkter och koncernnyheter och interna arbetsannonser. Denna syn på kommunikation är dock en liten del av den information som sprids inom ett företag. I denna kvalitativa undersökning kommer jag att undersöka hur informationen sprider sig internt.I detta arbete har jag valt att undersöka den interna kommunikationen och se hur företagets kommunikation är idag. I detta material kommer det att förekomma en analys av intervjuer som har blivit utförda på personalen på ZyXEL I Göteborg samt den etnografiska observationen och den teoridel jag har valt. I etnografiska studier brukar man kalla denna kombination av observation och intervjuer för triangulering.1 Det som kommit fram av undersökningen är kortfattat att den främsta interna kommunikationskanal är det e-post system som finns på ZyXEL men en intressant aspekt som har framkommit är att MSN Messenger används i stor utsträckning i företaget. Övrigt så finns kopplingar mellan teorierna och det material som framtagits. MSN Messenger är en form av kommunikationskanal används som en kontinuerlig kontakt intern mellan olika kontor runt om i världen. MSN Messenger är en utvecklad form av den elektroniska kommunikationskanalen och används allt i större utsträckning då man kan ha videokonferenser samt ringa till den andre parten via denna kanal. Denna direktkontakt är kanske början till en ny era av elektroniska kommunikationskanaler

Grundfilosofiska ideér och pedagogisk verklighet : En jämförelse mellan behöriga och obehöriga lärare

I min uppsatts så undersöker jag om det finns någon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare. I undersökningen så deltog två outbildade och två utbildade lärare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik på hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lärare från 1990-talets början till en början in på 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism. Efter detta redovisar jag mina intervjuer och filminspelningar samt tolkar och redovisar dessa. Jag kommer framtill att jag inte kan se någon uppenbar skillnad i min intolkning av de olika lärarna vare sig de är utbildade eller inte.

Med perspektiv på gymnasievalet : en kvalitativ undersökning av motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar inför deras gymnasieval

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Jag kände mig speciell : En systematisk litteraturstudie om patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades på 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde två huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekräftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrån dessa teman visade sig utgöra en förutsättning för att mötet skulle bli vårdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekräftad av sjuksköterskan på olika sätt och sedd som en unik individ. Bekräftad blev patienten bland annat genom att sjuksköterskan verkligen var närvarande i mötet samt lyhörd för patientens behov. Sjuksköterskan förväntades kunna ge adekvat och tydlig information för att patienten skulle få förståelse för och känna sig trygg med vården. Hon förväntades också stå för patientens känslomässiga stöd samt visa empati för att skapa förtroende hos patienten. Engagemang från sjuksköterskans sida var en positiv faktor i mötet, medan brist på engagemang skapade en känsla hos patienterna av att vara till besvär. Att sjuksköterskan var personlig i mötet uppskattades samt bidrog till att skapa en god relation. För att det skulle kunna bli ett vårdande möte så krävdes att sjuksköterskan tog sig tid. Det visade sig att i många fall upplevde patienterna att sjuksköterskan inte hade tillräckligt med tid för dem. Därtill var sjuksköterskan i mötet ofta mer uppgiftsorienterad än patientcentrerad.

Begåvad och bortglömd? : Lärare om bemötandet av elever som är begåvad i matematik

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur skolan bemöter de matematiskt begåvade eleverna. Utifrån detta syfte har två frågeställningar uppställts: Vad gör lärarna för att stimulera de begåvade eleverna? Anser sig lärarna ha tillräckliga resurser för att kunna tillgodose de begåvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklärare på en 7-9-skola har genomförts. På skolan har man nivåindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva årskurser. Härigenom har även de duktiga grupperna kommit att innehålla elever som behöver mycket hjälp och undervisningsnivån är därför inte så hög. Schematekniska skäl har medfört att indelningen av eleverna inte har kunnat göras utifrån hela årskurser och i en årskurs inte alls. Innehållet i och upplägget av undervisningen ser olika ut hos de olika lärarna. Lärarna ställer sig positiva till att de begåvade eleverna får utgöra en egen grupp. De anser att tiden inte räcker till för dessa elever samt även att lokalerna lämnar en del övrigt att önska. Tänkbart är att ekonomiska orsaker ligger bakom den rådande situationen. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna med hänsyn till omständigheterna gör sitt bästa.

"Moderskapet, den största och enda lyckan för varje sann kvinna,” : Mare Kandres skildring av moderskapet i Quinnan och Dr Dreuf samt Hetta och vitt

Uppsatsen analyserar Mare Kandres skildring av moderskapet i romanen Quinnan och Dr Dreuf samt i den åttonde novellen ur samlingen Hetta och vitt. I Quinnan och Dr Dreuf försöker Dr Dreuf påverka en kvinna till att vilja bli mor. Han motiverar detta med att hon då kommer att bli lycklig. I novellen ur Hetta och vitt beskrivs en kvinna som gjort just detta, skaffat sig barn, men som på grund av detta är djupt olycklig. Jag har kommit fram till att kvinnor i vårt samhälle, liksom kvinnan i Quinnan och Dr Dreuf, utsätts för påverkan från många håll när det gäller synen på moderskapet. Bland annat påverkas de genom folk i deras omgivning, av media och av litteraturen. Vanligtvis glorifieras och förenklas skildringen av moderskapet men Kandre avviker från detta. Hon sätter fingret på flera tabun och problematiserar moderskapet. I både novellen ur Hetta och vitt och i Quinnan och Dr Dreuf, ifrågasätts moderkärleken och novellen beskriver en kvinna som känner så pass mycket ilska gentemot sitt barn att hon måste motstå en impuls att knuffa in barnet hårt i väggen.

Teknik kontra användbarhet - vad påverkar utvecklingen? : En jämförelse av programmen Avid Media Composer 5.5 och Final Cut Pro X

Denna uppsats är en undersökning och en jämförelse av redigeringsprogrammen Avid Media Composer och Final Cut Pro X. Utgångspunkten i analysen är användbarhet och användaren. Saker som tas upp och diskuteras är teknikutvecklingen och konkurrensen mellan redigeringsprogrammen. Den historiska aspekten presenteras och förklaras för att lägga en grund till hur det ser ut i dagsläget. Några av de sakerna som jag kommer fram till är att teknikutvecklingen ofta sker på användbarhetens bekostnad och att användaren ofta måste anpassa sig efter tekniken. Konkurrensen mellan programmen påverkas av den växande marknaden för hobbyredigering och det leder till annorlunda utveckling.

Hästfot, bockfot oder horbock? : Verhaltensweisen zum Stil in schwedischen Übersetzungen von Kleists Der zerbrochene Krug

In dieser Arbeit werden drei schwedische Übersetzungen von Kleists Komödie Der zerbrochene Krug in Bezug auf die Verhaltensweisen zum Stil analysiert, die in den Übersetzungen zum Ausdruck kommen. Die Analyse betrifft vor allem solche stilistischen Mittel, die Werner Koller formal-ästhetische Qualitäten nennt, so wie Sprachspiel, den Blankvers oder Metaphorik. Ich habe einerseits versucht zu entscheiden, ob die Übersetzungen des betreffenden Stilmittels in erster Linie ziel- oder ausgangssprachlich ausgerichtet sind, andererseits inwiefern der stilistische Aspekt bei den Übersetzern überhaupt einen hohen Stellenwert hat oder ob er pragmatischen Rücksichten den Vorrang lassen muss. Die Übersetzungen weisen große Unterschiede auf. In Nils Personnes Übersetzung hat die Stiltreue im Verhältnis zur pragmatischen Adaption einen sehr hohen Stellenwert und er versucht den Stil durch ausgangssprachliche Mittel zu bewahren. In Carl-Edward Nattséns Übersetzung dagegen hat die pragmatische Adaption den höchsten Stellenwert, doch in den Fällen, wo er den Stil überhaupt wiedergibt, tut er das abwechselnd mit ziel- bzw. ausgangssprachlichen Mitteln. Nur in Horace Engdahls Übersetzung fällt eine überwiegend zielsprachliche Ausrichtung mit einem hohen Stellenwert des stilistischen Aspekts zusammen und nur dann wird der Stil im Sinne Kollers formal-ästhetischer Qualitäten in einem höheren Grad wiedergegeben. Die verschiedenen Strategien können mit den verschiedenen Zwecken der Übersetzer zusammenhängen, sowie mit den Übersetzungsidealen, die vorherrschend waren, als die Übersetzungen geschrieben wurden

Barn utan språk? : En kvalitativ studie om pedagogers språkutvecklande arbete i förskolan och hur det synliggörs

Undersökningens syfte var att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stödja barns andraspråksutveckling på en förskola. Mina frågeställningar var: Hur säger pedagogerna att de planerar för ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn? Hur syns (synliggörs) möjligheter/begränsningar till språkutveckling i verksamheten? Hur arbetar pedagogerna med barn som ännu inte har uppnått jämförbar nivå i svenska som sina enspråkigt svenska kamrater? Jag genomförde två kvalitativa intervjuer med två pedagoger på den aktuella avdelningen samt åtta observationer i språkutvecklande situationer. Dessa situationer var samling, matsituationer, högläsning, valstund samt fri lek. Intervjuer samt observationer skedde under två dagar. Tekniken som jag använt mig av är inspelning med hjälp av diktafon och anteckningar. Resultatet visade att pedagogerna arbetar språkutvecklande främst i form av sånger samt högläsning. De uppmärksammar barnens kultur med hjälp av en världskarta samt bilder på flaggor där barnen kommer ifrån. Resultatet visar även att de ej uppmärksammar barnens kultur i den utsträckning de säger sig vilja vilket ses som en begränsning. Resultatet av observationerna visar att pedagogerna arbetar språkutvecklande med sånger samt högläsning och genom samtal med barnen. Samtalen vid matsituationer visade sig innehålla stora möjligheter till språkutveckling, medan möjligheterna till språkutveckling vid högläsningen visade sig bristfällig. Vid högläsningen skedde samtalet kring boken främst under själva läsningen, dock inget före eller efter läsningen, vilket ses som en begränsning till språkutveckling. Resultatet visade även att barnen i leken ofta lämnas ensamma i ett rum utan pedagog närvarande, och därigenom missar pedagogerna språkutvecklande tillfällen. Vid några tillfällen fanns pedagog närvarande i rummet utan att uppmärksamma barnens chans till språkutveckling. Vid samlingarna fanns möjligheter till språkutveckling som pedagogerna uppmärksammade, dock bestod mycket av tiden av tillsägelser till barnen att vara tysta eller sitta stilla, vilket kan inverka hämmande på möjligheter till språkutveckling.

"Båda är vi fördömda - låt oss gå tillsammans!" : Att läsa Brott och straff i en kristen teologisk kontext

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar. 

Om elevers delaktighet i planering av undervisning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.    Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.     I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens.

"Äfven jag har en historia!" : En undersökning av den kulturellt bildade diskursen kring folkmusik under sekelskiftet 1800-1900

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

”Jag tror på något” : Konstruktioner av tro och tilltro

”I believe in something”: Constructions of Beliefs in Sweden Research results are dependent on how social phenomena are conceptualized. In the present article, consequences are discussed of the standardized conceptualization of religiosity as ”church-oriented”. In its place, a multifaceted approach to the phenomenon of religious belief is suggested. This approach was used for an analysis on how eleven Swedish women and men with different religious and spiritual as well as non-religious and atheist affiliation talk about beliefs. The results suggest that beliefs were meaningful because they related to specific perceptions of a Zeitgeist. It was hereafter underlined that belief in ”something” or other brief descriptions of the sacred placed the sacred outside of the individual. Finally, while subjective authority is valued for choosing to believe, this subjectivity seems in part to be dependent on collective dimensions of recognition. The value of choosing beliefs can be conceptualized as a meaningful yet analytically distinct aspect of belief co-existing with descriptions of the sacred. Thus, it is concluded that a multifaceted approach to religious belief may develop our understanding of religion and religiosity in contemporary society

Den betydelsebärande bilden : En bildsemiotisk studie av ett antal bilderböcker för barn ur ett normkritiskt perspektiv

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.